2017-04-11 10:37

2017-04-11 10:40

Årets största godisfrossa är här

PÅSK: Fastan är borta – belöningen är kvar

Svenskar äter mycket godis. Och allra mest till påsk. Inte många har kvar vanan att fasta innan påsk men frosseriet i sötsaker när den är över verkar vara en mer seglivad tradition.

Kristian Petrov, docent i idéhistoria vid Karlstads universitet har forskat om kosthållning, dieter och bland annat sockrets idéhistoria.

Svenskarna äter ungefär 15 kilo godis per person och år. Enligt HUI research, Handelns utredningsinstitut, ligger 10 procent av godisförsäljningen under påskveckan. Påskskum, dragéägg och nougatägg är, enligt HUI resarch, de stora favoriterna.

Godisets högtid

Kristian Petrov menar att om julen i första hand har maten i centrum så är godiset i fokus på påsk.

Att fira med sötsaker är en gammal tradition som importerades till Europa via pilgrimer och korsfarare från araberna på 1200-talet. Påsken var årets största högtid och firades med sötsaker.

– Från början var sockret exklusivt, säger Kristian Petrov.

Kungligheter tog över en muslimsk tradition att skulptera med socker.

– Araberna var tidiga med att raffinera socker. I början var sockret medicin och krydda. Sedan blev det sötningsmedel och sedan livsmedel.

Omvänd klassresa

När priset sjönk började borgarklassen fira med sötsaker för att visa sin status.

– Sockret har gjort en omvänd klassresa från att ha varit överklassens statussymbol till att vara sinnebilden för lägre klassers skräpmat, säger Kristian Petrov.

Det exklusiva var borta men traditionen att fira med sött är seglivad och vi tar alla tillfällen att piffa till en högtid eller gemenskap med nåt gott.

Om julen är chokladens högtid så är påsken lösgodisets. Det är kanske en av förklaringarna till att vi sätter i oss så stora mängder.

– Lösgodis väcker jägar- och samlarinstinkter i oss. Det blir som när vi plockar svamp det är svårt att sluta plocka när det finns mer.

Ordet socker kommer från sanskrits sharkara via arabiskans sukkar.

Kristian Petrov, docent i idéhistoria vid Karlstads universitet har forskat om kosthållning, dieter och bland annat sockrets idéhistoria.

Svenskarna äter ungefär 15 kilo godis per person och år. Enligt HUI research, Handelns utredningsinstitut, ligger 10 procent av godisförsäljningen under påskveckan. Påskskum, dragéägg och nougatägg är, enligt HUI resarch, de stora favoriterna.

Godisets högtid

Kristian Petrov menar att om julen i första hand har maten i centrum så är godiset i fokus på påsk.

Att fira med sötsaker är en gammal tradition som importerades till Europa via pilgrimer och korsfarare från araberna på 1200-talet. Påsken var årets största högtid och firades med sötsaker.

– Från början var sockret exklusivt, säger Kristian Petrov.

Kungligheter tog över en muslimsk tradition att skulptera med socker.

– Araberna var tidiga med att raffinera socker. I början var sockret medicin och krydda. Sedan blev det sötningsmedel och sedan livsmedel.

Omvänd klassresa

När priset sjönk började borgarklassen fira med sötsaker för att visa sin status.

– Sockret har gjort en omvänd klassresa från att ha varit överklassens statussymbol till att vara sinnebilden för lägre klassers skräpmat, säger Kristian Petrov.

Det exklusiva var borta men traditionen att fira med sött är seglivad och vi tar alla tillfällen att piffa till en högtid eller gemenskap med nåt gott.

Om julen är chokladens högtid så är påsken lösgodisets. Det är kanske en av förklaringarna till att vi sätter i oss så stora mängder.

– Lösgodis väcker jägar- och samlarinstinkter i oss. Det blir som när vi plockar svamp det är svårt att sluta plocka när det finns mer.

Ordet socker kommer från sanskrits sharkara via arabiskans sukkar.