2015-10-05 16:05

2015-10-05 17:28

Utbildning en fråga om kön – glappet ökar

VÄRMLAND: Cementerande attityder till högre studier

Män i glesbygd är minst intresserade av att läsa vidare på högskolenivå.
Som vanligt alltså, trots kompetensbrist i länet och försök att förändra.

Hammarös unga kvinnor studerar mest i Värmland, visar nya siffror.

Universitetskanslerämbetets, UHÄ, siffror visar hur många 19, 20 respektive 24-åringar som börjat studera på högskolor och universitet förra året. I Värmland hade var fjärde 24-åring påbörjat sina studier. 48 procent av kvinnorna och 32 procent av männen. Av kvinnorna på Hammarö hade hela två av tre börjat läsa.

Skillnaderna mellan könen är stora. Allra störst är den i Munkfors där hälften av kvinnorna men bara var tionde man hade valt studier.

Drar ifrån

– Redan vid 19 års ålder ser vi att fler kvinnor än män väljer högskolestudier. Den skillnaden blir sedan bara större. Att kvinnorna utbildningsmässigt fortsätter att dra ifrån männen påverkar i förlängningen arbetsmarknaden, säger Harriet Wallberg.

För flera av Värmlands kommuner, bland annat Munkfors, är det statistiska underlag så lågt att siffrorna kan variera en hel del från år till år.

Den totalt sett lägsta siffran för länet stod Årjäng för där var tredje 24-åring börjat studera.

– En förklaring kan vara att det på gymnasiet finns fler yrkesutbildningar som tilltalar män medan det på högskolan finns fler som tilltalar kvinnor, säger Niklas Karlsson, utredare på UHÄ.

Hammarö som Uppsala

Uppsala, Stockholm och Skåne får de högsta procenttalen, glesbygdslänen de lägsta.

– Det har sett ungefär likadant ut de senaste åren, säger Niklas Karlsson.

På Hammarö har lika många ungdomar som i Uppsala börjat studera som 24-åringar.

Det finns ett tydligt samband med hur många i kommunen som har minst tre års högskoleutbildning.

Bristen på kompetens är ett ständigt återkommande problem när Värmlands utveckling diskuteras.

– Jag tror att arbetsgivarna behöver bli mer aktiva och marknadsföra sig för att locka ungdomar. De behöver profilera sig. Det pågår också ett intensivt arbete med att öka behörigheten både till gymnasiet och högskolan, säger Britta Zetterlund-Johansson, strateg för utbildning och kompetensförsörjning på Region Värmland.

Thomas Blom, prorektor på Karlstads universitet gjorde en avhandling på temat för tjugo år sedan.

– Det har inte hänt så mycket sedan dess. Karlstad universitet har 63 procent kvinnor och 37 procent män. Det är svårt att ändra på mönster och attityder till utbildning, säger han.

Är det ett problem?

– Alla ska förstås inte bli akademiker. Men det bästa för utvecklingen i ett samhälle är att det finns olika kompetenser, säger Thomas Blom.

Universitetskanslerämbetets, UHÄ, siffror visar hur många 19, 20 respektive 24-åringar som börjat studera på högskolor och universitet förra året. I Värmland hade var fjärde 24-åring påbörjat sina studier. 48 procent av kvinnorna och 32 procent av männen. Av kvinnorna på Hammarö hade hela två av tre börjat läsa.

Skillnaderna mellan könen är stora. Allra störst är den i Munkfors där hälften av kvinnorna men bara var tionde man hade valt studier.

Drar ifrån

– Redan vid 19 års ålder ser vi att fler kvinnor än män väljer högskolestudier. Den skillnaden blir sedan bara större. Att kvinnorna utbildningsmässigt fortsätter att dra ifrån männen påverkar i förlängningen arbetsmarknaden, säger Harriet Wallberg.

För flera av Värmlands kommuner, bland annat Munkfors, är det statistiska underlag så lågt att siffrorna kan variera en hel del från år till år.

Den totalt sett lägsta siffran för länet stod Årjäng för där var tredje 24-åring börjat studera.

– En förklaring kan vara att det på gymnasiet finns fler yrkesutbildningar som tilltalar män medan det på högskolan finns fler som tilltalar kvinnor, säger Niklas Karlsson, utredare på UHÄ.

Hammarö som Uppsala

Uppsala, Stockholm och Skåne får de högsta procenttalen, glesbygdslänen de lägsta.

– Det har sett ungefär likadant ut de senaste åren, säger Niklas Karlsson.

På Hammarö har lika många ungdomar som i Uppsala börjat studera som 24-åringar.

Det finns ett tydligt samband med hur många i kommunen som har minst tre års högskoleutbildning.

Bristen på kompetens är ett ständigt återkommande problem när Värmlands utveckling diskuteras.

– Jag tror att arbetsgivarna behöver bli mer aktiva och marknadsföra sig för att locka ungdomar. De behöver profilera sig. Det pågår också ett intensivt arbete med att öka behörigheten både till gymnasiet och högskolan, säger Britta Zetterlund-Johansson, strateg för utbildning och kompetensförsörjning på Region Värmland.

Thomas Blom, prorektor på Karlstads universitet gjorde en avhandling på temat för tjugo år sedan.

– Det har inte hänt så mycket sedan dess. Karlstad universitet har 63 procent kvinnor och 37 procent män. Det är svårt att ändra på mönster och attityder till utbildning, säger han.

Är det ett problem?

– Alla ska förstås inte bli akademiker. Men det bästa för utvecklingen i ett samhälle är att det finns olika kompetenser, säger Thomas Blom.

Rekrytering till högre utbildning Värmlands län

Andel i procent som 2014 påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder (födda 1990), per kommun. Asteriskerna markerar kommuner där antalet understiger 100.

Kommun Totalt Kvinnor Män

Hammarö 55,6 64,9 47,8

Karlstad 46,9 54,2 40,0

Kristinehamn 41,9 50,9 33,7

Hagfors 39,5 46,4* 33,7

Arvika 38,4 44,4 32,5

Sunne 37,3 45,7* 30,4

Kil 36,2 47,5 26,5

Torsby 36,0 47,7* 26,2

Säffle 35,5 44,0* 29,8

Forshaga 35,1 41,1* 28,2*

Storfors 32,8* 43,8* 22,9*

Filipstad 30,2 43,1* 20,2*

Munkfors 30,0* 48,4* 10,3*

Årjäng 29,6 36,7* 19,4*

Grums 28,0 41,8* 16,9*

Eda 22,1 26,9* 17,8*

Hela länet 39,8 48,2 32,1

Riket totalt 43,7 51,8 36,0

Källa: UHÄ