2015-10-03 06:00

2015-10-03 06:00

"Flyktingfrågan är ju vattendelaren"

KARLSTAD: Statsvetaren Mikael Granberg vid Karlstads universitet

Ökat flyktingmottagande kontra stängda gränser?
Polariseringen i Sverige blir allt tydligare, med flyktingfrågan som vattendelare, enligt statsvetaren Mikael Granberg vid Karlstads universitet.

Fixering vid ”svenskhet” som SD visar upp är mycket intressant. Den svenska historien är ju mångkulturell så i någon mening kan väl ”det äkta svenska” ses som synonymt med det mångkulturella medan SD tycks ha en bild av en ren svenskhet som troligen aldrig har existerat. Svenskhetsargumentet tycks dock gå hem bland de som sympatiserar med SD och det kan vara en förklaring till att SD växer - ett sökande efter ett romantiserat Sverige som aldrig har existerat och som nu dessutom är hotat. Logiken saknas men det tycks betyda väldigt lite för SD:s sympatisörer.

Det finns en extrem inskränkthet i argumentet att helt stänga gränserna och endast se flyktingströmmen som ett ont hot. Det som sker då är att man helt tappar grundläggande (svenska) värderingar om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Exemplet Australien som Runar lyfter visar mycket tydligt att SD strävar efter en sådan lösning och andra SD-politiker har ju nyligen hänvisat till Ungern som ett bra exempel. Frågan är om det är möjligt att driva denna linje och ändå ha kvar någon trovärdighet som ett parti som tror på demokrati (allas lika värde är ju en grundbult i demokratin).

Utvecklingen som framträder nu i opinionsmätningar och mätningar av attityder är ju mycket motsägelsefull. Även om SD:s utveckling på nationell nivå tycks ha planat ut så är partiet stort i dessa mätningar. Samtidigt har stödet för ett ökat flyktingmottagande aldrig varit större. Polariseringen i Sverige blir ju tydligare och tydligare och flyktingfrågan är ju vattendelaren. Frågan är vilken av dessa poler som visar på det ”verkliga” Sverige som SD ofta säger sig företräda?

Fixering vid ”svenskhet” som SD visar upp är mycket intressant. Den svenska historien är ju mångkulturell så i någon mening kan väl ”det äkta svenska” ses som synonymt med det mångkulturella medan SD tycks ha en bild av en ren svenskhet som troligen aldrig har existerat. Svenskhetsargumentet tycks dock gå hem bland de som sympatiserar med SD och det kan vara en förklaring till att SD växer - ett sökande efter ett romantiserat Sverige som aldrig har existerat och som nu dessutom är hotat. Logiken saknas men det tycks betyda väldigt lite för SD:s sympatisörer.

Det finns en extrem inskränkthet i argumentet att helt stänga gränserna och endast se flyktingströmmen som ett ont hot. Det som sker då är att man helt tappar grundläggande (svenska) värderingar om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Exemplet Australien som Runar lyfter visar mycket tydligt att SD strävar efter en sådan lösning och andra SD-politiker har ju nyligen hänvisat till Ungern som ett bra exempel. Frågan är om det är möjligt att driva denna linje och ändå ha kvar någon trovärdighet som ett parti som tror på demokrati (allas lika värde är ju en grundbult i demokratin).

Utvecklingen som framträder nu i opinionsmätningar och mätningar av attityder är ju mycket motsägelsefull. Även om SD:s utveckling på nationell nivå tycks ha planat ut så är partiet stort i dessa mätningar. Samtidigt har stödet för ett ökat flyktingmottagande aldrig varit större. Polariseringen i Sverige blir ju tydligare och tydligare och flyktingfrågan är ju vattendelaren. Frågan är vilken av dessa poler som visar på det ”verkliga” Sverige som SD ofta säger sig företräda?