2015-09-24 06:00

2015-09-24 12:52

Bergvik skog erkänner brister i föryngringen

NYKROPPA: Skogsarbetare tvingade ut hög chef på skogsbolaget på inspektionsvandring

”Bolagen avverkar skogen och sticker!”
”De monterar ner det svenska skogsbruket!”
78-årige skogsarbetaren Bernt Johansson i Storfors var inte nådig i sin kritik av hur Bergvik skog sköter återplanteringen på kalhyggena i ”hans” skogar. Nu har bolaget undersökt hur hyggena ser ut – och man ger sin värsta kritiker rätt. I alla fall delvis.

NWT följde i början av augusti med Bernt Johansson på en vandring i skogen i Storfors- och Nykroppatrakten. En del hyggen såg ut som gräsbevuxna ängar, flera år efter avverkningen. Här har Bernt Johansson gått sedan han var en liten pojke. Han har jobbat i skogen i hela sitt liv och han var bedrövad. Om skogen ska ge jobb, pengar och välfärd även för kommande generationer måste återplanteringen skötas bättre, menar han.

– Vi går förbi lagbrott efter lagbrott, sa han då.

Återplanteringsplikt

Lagen säger att ägaren måste utnyttja markens produktionsförmåga, det vill säga återplantera så mycket som de naturliga förhållandena medger. Ägaren är skyldig att vidta aktiva åtgärder för föryngringen inom högst tre år efter avverkning. Hjälpåtgärder måste sättas in inom ytterligare ett par år om man inte når upp till rätt nivå. Ett riktmärke för ett genomsnittligt hygge är att det ska finnas 1 500 plantor som växer efter de första kritiska åren.

Hyggena Bernt Johansson visade upp då levde inte upp till de kraven, i alla fall inte utifrån de stickprov han gjorde med måttband.

Inventeringar sattes i gång

Bernt Johansson är en påstridig kämpe, och lämnade markägaren Bergvik skog ingen ro. Till slut bestämde sig skogschefen på bolaget, Lars-Erik Wigert, för att sätta i gång inventeringar för att se om det ligger något i kritiken.

Stora skillnader

Det skiljer mycket mellan de så kallade registervärden han fick från förvaltaren Stora Enso skog efter avverkningen och vad han såg i inventeringarna han gjorde med egen personal.

– Medelvärdet i registervärdena var 2 000 plantor per hektar. Våra inventeringar visade ett medelvärde på 1400 – 1500. Nu har det gått en viss tid mellan inventeringarna, men skillnaden är stor, medger han.

Häromdagen gick representanter för alla inblandade parter: Bergvik Skog, deras förvaltare Stora Enso skog, Skogsstyrelsen och Bernt Johansson själv runt på några av de hyggen Bergvik Skog redan har inventerat. Och skogschefen var långt ifrån nöjd med vad han såg. Några av hyggena levde inte upp till lagkraven, i alla fall inte utifrån ett fåtal stickprov i det höga gräset som försvårade kontrollen.

– Vår uppfattning är att vi lever upp till lagkraven, men vi har betydligt högre ambitioner än så här. Det finns fog för kritiken, konstaterar han.

Förvaltaren frågande

Kritiken faller alltså till stor del på den som ska utföra vad ägaren har beställt, det vill säga Stora Enso skog. Planeringsansvarig på det bolaget är Per Erik Dahlin. Han har svårt att förstå kritiken.

– Det här blir en felaktig bild. Det är extremt ovanligt att vi inte gör föryngringsåtgärder. Det händer bara när länsstyrelsen kräver att vi inte ska göra det, säger han.

”Går inte att förklara”

Hur det kan se bra ut på vissa hyggen och mycket sämre på andra går inte att förklara helt, säger han.

– Det kan bero på en massa olika orsaker. Älgbetning, skadedjur, torka eller 20 faktorer till, säger han.

Den ansvarige på tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen, Bengt Danielsson, är inte alltför bekymrad.

– Det viktigaste för oss är att markägaren gör den första åtgärden. Gör man det går det i de flesta fall bra. Och Stora Enso har en stor och bra organisation för att hantera det här, säger han.

Han tycker att körskador och dålig röjning är det största hotet mot skogsbruket.

– Vi har begränsade resurser och måste lägga krutet där det behövs bäst, säger han.

Vandringen i skogen resulterade i att Bernt Johansson och Lars-Erik Wigert ställde upp på en bild där båda såg glada ut. Den gamle skogsarbetaren var inte nöjd, men var ändå tvungen att medge att hans kritik har tagits emot bra och lett till en hel del självkritik hos skogsbolaget.

 

NWT följde i början av augusti med Bernt Johansson på en vandring i skogen i Storfors- och Nykroppatrakten. En del hyggen såg ut som gräsbevuxna ängar, flera år efter avverkningen. Här har Bernt Johansson gått sedan han var en liten pojke. Han har jobbat i skogen i hela sitt liv och han var bedrövad. Om skogen ska ge jobb, pengar och välfärd även för kommande generationer måste återplanteringen skötas bättre, menar han.

– Vi går förbi lagbrott efter lagbrott, sa han då.

Återplanteringsplikt

Lagen säger att ägaren måste utnyttja markens produktionsförmåga, det vill säga återplantera så mycket som de naturliga förhållandena medger. Ägaren är skyldig att vidta aktiva åtgärder för föryngringen inom högst tre år efter avverkning. Hjälpåtgärder måste sättas in inom ytterligare ett par år om man inte når upp till rätt nivå. Ett riktmärke för ett genomsnittligt hygge är att det ska finnas 1 500 plantor som växer efter de första kritiska åren.

Hyggena Bernt Johansson visade upp då levde inte upp till de kraven, i alla fall inte utifrån de stickprov han gjorde med måttband.

Inventeringar sattes i gång

Bernt Johansson är en påstridig kämpe, och lämnade markägaren Bergvik skog ingen ro. Till slut bestämde sig skogschefen på bolaget, Lars-Erik Wigert, för att sätta i gång inventeringar för att se om det ligger något i kritiken.

Stora skillnader

Det skiljer mycket mellan de så kallade registervärden han fick från förvaltaren Stora Enso skog efter avverkningen och vad han såg i inventeringarna han gjorde med egen personal.

– Medelvärdet i registervärdena var 2 000 plantor per hektar. Våra inventeringar visade ett medelvärde på 1400 – 1500. Nu har det gått en viss tid mellan inventeringarna, men skillnaden är stor, medger han.

Häromdagen gick representanter för alla inblandade parter: Bergvik Skog, deras förvaltare Stora Enso skog, Skogsstyrelsen och Bernt Johansson själv runt på några av de hyggen Bergvik Skog redan har inventerat. Och skogschefen var långt ifrån nöjd med vad han såg. Några av hyggena levde inte upp till lagkraven, i alla fall inte utifrån ett fåtal stickprov i det höga gräset som försvårade kontrollen.

– Vår uppfattning är att vi lever upp till lagkraven, men vi har betydligt högre ambitioner än så här. Det finns fog för kritiken, konstaterar han.

Förvaltaren frågande

Kritiken faller alltså till stor del på den som ska utföra vad ägaren har beställt, det vill säga Stora Enso skog. Planeringsansvarig på det bolaget är Per Erik Dahlin. Han har svårt att förstå kritiken.

– Det här blir en felaktig bild. Det är extremt ovanligt att vi inte gör föryngringsåtgärder. Det händer bara när länsstyrelsen kräver att vi inte ska göra det, säger han.

”Går inte att förklara”

Hur det kan se bra ut på vissa hyggen och mycket sämre på andra går inte att förklara helt, säger han.

– Det kan bero på en massa olika orsaker. Älgbetning, skadedjur, torka eller 20 faktorer till, säger han.

Den ansvarige på tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen, Bengt Danielsson, är inte alltför bekymrad.

– Det viktigaste för oss är att markägaren gör den första åtgärden. Gör man det går det i de flesta fall bra. Och Stora Enso har en stor och bra organisation för att hantera det här, säger han.

Han tycker att körskador och dålig röjning är det största hotet mot skogsbruket.

– Vi har begränsade resurser och måste lägga krutet där det behövs bäst, säger han.

Vandringen i skogen resulterade i att Bernt Johansson och Lars-Erik Wigert ställde upp på en bild där båda såg glada ut. Den gamle skogsarbetaren var inte nöjd, men var ändå tvungen att medge att hans kritik har tagits emot bra och lett till en hel del självkritik hos skogsbolaget.