2015-09-17 19:27

2015-09-17 19:28

"Vissa mål en utmaning"

VÄRMLAND: Hur går det med Värmlandsstrategin?

I november 2013 antogs den av Region Värmlands fullmäktige. I januari 2014 sjösattes den.
Vi har stämt av hur det går med Värmlandsstrategin efter nästan två år.

Det skrevs om strategin i samband med starten, men sedan har det varit tämligen tyst. Eller?

– Jag skulle nog säga att det går i vågor och vi befinner oss i en fas där vi ska försöka skapa lite mer engagemang kring den. Vi var aktiva när den började gälla och känner att vi har ett behov av att återaktualisera den, säger Bo-Josef Eriksson, som ansvarar för analys- och uppföljningsarbete samt planering och genomförande av Värmlandsstrategin.

Han presenterade under torsdagen en liten lägesrapport på regionstyrelsens sammanträde.

Totalt sattes det 33 mål inom fyra prioriterade områden; Livskvalitet för alla, Fler och starkare företag, Höjd kompetens på alla nivåer och Bättre kommunikationer. Dessa ska man gärna ha nått år 2020.

– Vissa av målen kommer bli en utmaning att nå, men det betyder inte att utvecklingen inte går att rätt håll, säger han och nämner det om att samtliga hushåll ska ha fiberbredband om minst 100 Mbit/s som exempel.

Utveckling ska mätas

Bo-Josef Eriksson säger att man försökt hitta en balans där målen ska var utmanande, men överlag inte så pass orealistiska att det tappar relevans.

– De ska fungera som triggande. Vi ska kunna mäta utvecklingen och följa den. Utvecklingen är det relevanta och inte om man når ett uppsatt mål eller inte.

Är Region Värmland nöjda med arbetet kring Värmlandsstrategin såhär långt?

– Jag upplever att man har fått en ganska bra förankring av den, men nu behöver man få till genomförandet. Och uppmärksamma alla aktiviteter som sker inom ramen för Värmlandsstrategin. Det är vår största utmaning.

NWT passade på att stämma av några av de 33 målen med Bo-Josef Eriksson.

• Nettoinflyttning till Värmland om 5 000 personer

– Det är ungefär 625 personer per år. Och en prognos från januari redovisar en större inflyttning än så, så vi tror att det är god status på det målet.

• Värmland ska vara mer känt för sina styrkeområden och det vi vill att dessa förknippas med

– Vi har pekat ut åtta styrkeområden där vi är kända, men målet är att vi ska bli mer kända. Vi har gjort en mätning och visar att vi är kända för skogen och Vänern, men mindre kända för att vi har ett ganska internationellt näringsliv. Hur utvecklingen går kan jag inte uttala mig om.

• Andelen kvinnor som är representerade i styrelser ska öka

– Generellt har man sett att det har ökat, men att den är jämställd år 2020 kan man inte säga. Vi har som mål att andelen ska öka och det kan vi uppnå.

• Utsläppen av växthusgaser ska minska mer i Värmland än i riket som helhet

– Enligt offentlig statistik 2006–2011 har vi sett att det minskar mer i Värmland än i riket som genomsnitt. Värmland är ett industrilän, så vi minskar från en högre nivå, men så länge vi fortsätter minska så kommer vi vara bra.

• Andelen 20-åringar med en fullföljd gymnasieutbildning ska öka och fortsatt ligga över riksgenomsnittet

– Då det är viktigt att få elever att klara grund- och gymnasieskolan för att komma in i arbetslivet så det är ett viktigt mål. Värmland har haft en andel som legat över rikssnittet 2004–2013, så det känns troligt att vi fortsätter ligga över riksgenomsnittet. Men det kom en minskning 2013 och det får man var vaken på.

• Andelen långtidsarbetslösa ska vara lägre än i riket

– Vi har haft en lägre andel i länet under ganska lång tid, så det är samma där. Men man får ha i beaktande att den kan öka även om vi är lägre än riket.

• Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka sina andelar av persontransporterna

– Vi har bara en mätpunkt på detta i nulägesanalysen, så det är svårt att säga något om det. I dag är en stor andel bilar, så det ska bli intressant att se om det är de som tog bilen som väljer cykeln eller om det är bussåkare som tar den.

• Antalet avgångar och passagerare vid Karlstad Airport ska öka

– Man såg att antalet avgångar minskade kraftigt på 2000-talet, sedan stabiliserade de sig. När det gäller passagerare så ser vi att det ökat utrikes och inrikes är det stabilt.

Det skrevs om strategin i samband med starten, men sedan har det varit tämligen tyst. Eller?

– Jag skulle nog säga att det går i vågor och vi befinner oss i en fas där vi ska försöka skapa lite mer engagemang kring den. Vi var aktiva när den började gälla och känner att vi har ett behov av att återaktualisera den, säger Bo-Josef Eriksson, som ansvarar för analys- och uppföljningsarbete samt planering och genomförande av Värmlandsstrategin.

Han presenterade under torsdagen en liten lägesrapport på regionstyrelsens sammanträde.

Totalt sattes det 33 mål inom fyra prioriterade områden; Livskvalitet för alla, Fler och starkare företag, Höjd kompetens på alla nivåer och Bättre kommunikationer. Dessa ska man gärna ha nått år 2020.

– Vissa av målen kommer bli en utmaning att nå, men det betyder inte att utvecklingen inte går att rätt håll, säger han och nämner det om att samtliga hushåll ska ha fiberbredband om minst 100 Mbit/s som exempel.

Utveckling ska mätas

Bo-Josef Eriksson säger att man försökt hitta en balans där målen ska var utmanande, men överlag inte så pass orealistiska att det tappar relevans.

– De ska fungera som triggande. Vi ska kunna mäta utvecklingen och följa den. Utvecklingen är det relevanta och inte om man når ett uppsatt mål eller inte.

Är Region Värmland nöjda med arbetet kring Värmlandsstrategin såhär långt?

– Jag upplever att man har fått en ganska bra förankring av den, men nu behöver man få till genomförandet. Och uppmärksamma alla aktiviteter som sker inom ramen för Värmlandsstrategin. Det är vår största utmaning.

NWT passade på att stämma av några av de 33 målen med Bo-Josef Eriksson.

• Nettoinflyttning till Värmland om 5 000 personer

– Det är ungefär 625 personer per år. Och en prognos från januari redovisar en större inflyttning än så, så vi tror att det är god status på det målet.

• Värmland ska vara mer känt för sina styrkeområden och det vi vill att dessa förknippas med

– Vi har pekat ut åtta styrkeområden där vi är kända, men målet är att vi ska bli mer kända. Vi har gjort en mätning och visar att vi är kända för skogen och Vänern, men mindre kända för att vi har ett ganska internationellt näringsliv. Hur utvecklingen går kan jag inte uttala mig om.

• Andelen kvinnor som är representerade i styrelser ska öka

– Generellt har man sett att det har ökat, men att den är jämställd år 2020 kan man inte säga. Vi har som mål att andelen ska öka och det kan vi uppnå.

• Utsläppen av växthusgaser ska minska mer i Värmland än i riket som helhet

– Enligt offentlig statistik 2006–2011 har vi sett att det minskar mer i Värmland än i riket som genomsnitt. Värmland är ett industrilän, så vi minskar från en högre nivå, men så länge vi fortsätter minska så kommer vi vara bra.

• Andelen 20-åringar med en fullföljd gymnasieutbildning ska öka och fortsatt ligga över riksgenomsnittet

– Då det är viktigt att få elever att klara grund- och gymnasieskolan för att komma in i arbetslivet så det är ett viktigt mål. Värmland har haft en andel som legat över rikssnittet 2004–2013, så det känns troligt att vi fortsätter ligga över riksgenomsnittet. Men det kom en minskning 2013 och det får man var vaken på.

• Andelen långtidsarbetslösa ska vara lägre än i riket

– Vi har haft en lägre andel i länet under ganska lång tid, så det är samma där. Men man får ha i beaktande att den kan öka även om vi är lägre än riket.

• Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka sina andelar av persontransporterna

– Vi har bara en mätpunkt på detta i nulägesanalysen, så det är svårt att säga något om det. I dag är en stor andel bilar, så det ska bli intressant att se om det är de som tog bilen som väljer cykeln eller om det är bussåkare som tar den.

• Antalet avgångar och passagerare vid Karlstad Airport ska öka

– Man såg att antalet avgångar minskade kraftigt på 2000-talet, sedan stabiliserade de sig. När det gäller passagerare så ser vi att det ökat utrikes och inrikes är det stabilt.