2015-04-13 11:00

2015-04-13 13:05

Värmlänningarna blev fler – tack vare inflyttning

VÄRMLAND: Filipstad tar emot flest, Hammarö minst

Värmlänningarna blev 876 fler 2014. Det kan vi tacka migrationen för.
– Ni skulle ha minskat i folkmängd utan inflyttning från andra länder, säger analytikern Sohrab Fadai.
Filipstad var den Värmlandskommun som tog emot flest invandrare och hamnar på plats sju i Sverige. Hammarö däremot hamnar sist av alla landets kommuner.

Rapporten om Sveriges invandring 2014 släpptes av analysföretaget Miklo på måndagen.

Rapporten visar att 1,3 procent av Sveriges befolkning ifjol hade flyttat hit från andra länder. Värmland ligger precis på genomsnittet, men skillnaderna mellan Värmlandskommunerna är stora. 3,66 procent av Filipstadsborna är inflyttade från andra länder, medan motsvarande siffra för Hammarö är endast 0,24 procent.

”Filipstad har tagit ett stort ansvar”

– Vissa kommuner, som Filipstad har tagit ett stort ansvar, medan andra har halkat efter. Men vi har gjort den här rapporten sedan 2012 och glädjande nog kan vi se att allt fler kommuner har kommit upp i en nivå av invandring motsvarande Sverige i snitt, säger Miklos analytiker Sohrab Fadai.

– En kommun som exempelvis Hammarö borde inse att det gagnar hela samhället att vara med och dela på ansvaret.

Varför tror du att det är så stora skillnader mellan kommunerna?

– Brist på bostäder har varit ett argument i debatten. Mottagningsprocessen har också varit något många kommuner fått slita med: att få veta att man om en vecka ska ha ordnat skolgång till 20 elever är givetvis inte alltid enkelt. Det handlar ofta om att politiker och tjänstemän får trolla med knäna, säger Sohrab Fadai.

Kortsiktighet

Han tror att kortsiktigheten och bristen på struktur ofta sätter käppar i hjulen.

– Samhällsdebatten handlar också till stor del om den kortsiktiga nivån. För några år sedan var den mediala frågan: hur mycket invandring tål Sverige? Vi menar att frågan snarare borde vara: hur lite invandring tål Sverige? Vi vet nämligen att de kommuner som har mindre relativ invandring än Sverige i snitt kommer att få en högre försörjningsbörda.

Försörjningsfrågan

Sohrab Fadai menar att det finns flera olika alternativ för att hitta en fungerande modell för försörjning för att exempelvis Värmland ska klara sig i framtiden:

– Vi kan jobba längre, kanske till 75 år, eller börja arbeta tidigare. Vi kan tänka att folk kommer att dö tidigare, men det finns egentligen inget som pekar på det. Vi kan också försöka få folk att skaffa fler barn per person, men det verkar inte heller aktuellt.

– Vi kan även höja skattetrycket men det kommer finnas väldigt olika synpunkter på om det är en hållbar lösning och vad det får för långsiktiga konsekvenser för ekonomin och tillväxten.

Attraktiva kommuner

Därför anser Sohrab Fadai att fler kommuner borde vara intresserade av att hitta former och strukturer för att bli en attraktiv kommun där människor från olika länder vill leva och bo.

– Piteå kommun är ett av flera bra exempel. Piteå satsar fullt ut på att bli en flerkulturell kommun. Ingen kommun som jag har pratat med verkar vara intresserad av att se sin kommun avfolkas.

Men borde det inte vara upp till politiker på nationell nivå att hitta en fungerande struktur?

– Visst är det en fråga för hela samhället. Såväl riksdag, regeringen som kommunerna har utredningsenheter som borde titta på frågan och vi välkomnar också ett debattklimat där den här frågan diskuteras oftare och av fler utifrån just frågeställningen om vi verkligen tål så här lite invandring.

Rapporten om Sveriges invandring 2014 släpptes av analysföretaget Miklo på måndagen.

Rapporten visar att 1,3 procent av Sveriges befolkning ifjol hade flyttat hit från andra länder. Värmland ligger precis på genomsnittet, men skillnaderna mellan Värmlandskommunerna är stora. 3,66 procent av Filipstadsborna är inflyttade från andra länder, medan motsvarande siffra för Hammarö är endast 0,24 procent.

”Filipstad har tagit ett stort ansvar”

– Vissa kommuner, som Filipstad har tagit ett stort ansvar, medan andra har halkat efter. Men vi har gjort den här rapporten sedan 2012 och glädjande nog kan vi se att allt fler kommuner har kommit upp i en nivå av invandring motsvarande Sverige i snitt, säger Miklos analytiker Sohrab Fadai.

– En kommun som exempelvis Hammarö borde inse att det gagnar hela samhället att vara med och dela på ansvaret.

Varför tror du att det är så stora skillnader mellan kommunerna?

– Brist på bostäder har varit ett argument i debatten. Mottagningsprocessen har också varit något många kommuner fått slita med: att få veta att man om en vecka ska ha ordnat skolgång till 20 elever är givetvis inte alltid enkelt. Det handlar ofta om att politiker och tjänstemän får trolla med knäna, säger Sohrab Fadai.

Kortsiktighet

Han tror att kortsiktigheten och bristen på struktur ofta sätter käppar i hjulen.

– Samhällsdebatten handlar också till stor del om den kortsiktiga nivån. För några år sedan var den mediala frågan: hur mycket invandring tål Sverige? Vi menar att frågan snarare borde vara: hur lite invandring tål Sverige? Vi vet nämligen att de kommuner som har mindre relativ invandring än Sverige i snitt kommer att få en högre försörjningsbörda.

Försörjningsfrågan

Sohrab Fadai menar att det finns flera olika alternativ för att hitta en fungerande modell för försörjning för att exempelvis Värmland ska klara sig i framtiden:

– Vi kan jobba längre, kanske till 75 år, eller börja arbeta tidigare. Vi kan tänka att folk kommer att dö tidigare, men det finns egentligen inget som pekar på det. Vi kan också försöka få folk att skaffa fler barn per person, men det verkar inte heller aktuellt.

– Vi kan även höja skattetrycket men det kommer finnas väldigt olika synpunkter på om det är en hållbar lösning och vad det får för långsiktiga konsekvenser för ekonomin och tillväxten.

Attraktiva kommuner

Därför anser Sohrab Fadai att fler kommuner borde vara intresserade av att hitta former och strukturer för att bli en attraktiv kommun där människor från olika länder vill leva och bo.

– Piteå kommun är ett av flera bra exempel. Piteå satsar fullt ut på att bli en flerkulturell kommun. Ingen kommun som jag har pratat med verkar vara intresserad av att se sin kommun avfolkas.

Men borde det inte vara upp till politiker på nationell nivå att hitta en fungerande struktur?

– Visst är det en fråga för hela samhället. Såväl riksdag, regeringen som kommunerna har utredningsenheter som borde titta på frågan och vi välkomnar också ett debattklimat där den här frågan diskuteras oftare och av fler utifrån just frågeställningen om vi verkligen tål så här lite invandring.

Så ser migrationen ut i Värmland

De som flyttat från andra länder till Sverige 2014 motsvarar 1,3 procent av landets befolkning. Miklo kallar detta tal för Sveriges relativa migration.

120 av landets 290 kommuner ligger på genomsnittet eller över.

Alla län utom två skulle ha minskat sin folkmängd utan inflyttning från andra länder.

I Värmland ser andelen invånare som flyttat in från utlandet ut som följer:

Filipstad3,66 procent (sjunde plats i Sverige)
Storfors3,12 procent (11)
Hagfors2,54 procent (22)
Torsby2,39 procent (25)
Eda 2,02 procent (44)
Årjäng2,02 procent (45)
Kristinehamn1,63 procent (77)
Sunne1,53 procent (86)
Munkfors1,50 procent (90)
Arvika1,47 procent (93)
Säffle1,41 procent (98)
Forshaga1,25 procent (119)
Grums1,09 procent (142)
Karlstad0,59 procent (256)
Kil0,49 procent (273)
Hammarö0,24 procent (290)

Källa: SCB och Miklo