2015-03-20 16:08

2015-03-20 16:08

God hälsa börjar i mammas mage

VÄRMLAND: Ny rapport om barns liv och hälsa i länet

Värmländska treåringar har bäst tänder i Sverige och unga dricker mindre alkohol.

Men övervikt och fetma är högre bland barn i Värmland och självmord bland unga män är vanligare än i resten av landet.

Hur mår barn och ungdomar i Värmland? Frågan får många svar i en omfattande rapport som tagits fram av Karlstads universitet i samarbete med landstinget i Värmland.

– Generellt sett mår svenska barn bra och det gör värmländska barn också, säger Carl Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.

– Men när det gäller flera av de kroniska sjukdomarna så har vi en bild som är problematisk. Sifforna för övervikt och fetma är inte roliga att titta på. Över 20 procent av förskolebarnen i Värmland klassas som överviktiga.

Sociala skillnader

Skillnaderna är stora mellan kommunerna.

– Lägre socialgrupp är ett generellt problem för barn, säger Carl Gustaf Bornehag.

Det är 20 år sedan som en motsvarande rapport presenterades.

Vad har blivit bättre och vad har blivit sämre?

– När det gäller astma och allergi har situationen förbättrats. Men det kanske inte beror på att vi har mindre allergiska barn utan att vi lärt oss att ta hand om dem bättre.

– De neuropsykiatriska besvären har ökat, liksom övervikt och fetma.

Väntetider

Det är svårt att få en tid hos barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland.

– Vi har en katastrofal situation med oerhört långa väntetider, säger professor Staffan Janson.

Rapporten handlar också om barn som far illa.

– 20 procent av Sveriges ungdomar har utsatts för någon form av misshandel i hemmet, säger doktorand Carolina Jernbro.

Det är fler barn i Värmland som är omhändertagna än i resten av landet.

– En högriskgrupp när det gäller hälsoproblem.

Färre barn

Antalet barn i Värmland har minskat från mitten av 1990-talet.

– Det är viktigt för våra kommunpolitiker att ta till sig. Man måste ordna bra förhållandena för barn och barnfamiljer så att de inte flyttar härifrån, säger Staffan Janson.

Barns hälsa är något man måste värna om tidigt, menar Carl Gustaf Bornehag.

– Mycket av vår hälsa senare i livet grundläggs i barndomen – redan under fostertiden. De flesta miljökemikalier påverkar barnet redan i livmodern.

Arv och miljö – vad påverkar mest?

– Miljön är viktigare, även om arvet finns med.

Hur mår barn och ungdomar i Värmland? Frågan får många svar i en omfattande rapport som tagits fram av Karlstads universitet i samarbete med landstinget i Värmland.

– Generellt sett mår svenska barn bra och det gör värmländska barn också, säger Carl Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.

– Men när det gäller flera av de kroniska sjukdomarna så har vi en bild som är problematisk. Sifforna för övervikt och fetma är inte roliga att titta på. Över 20 procent av förskolebarnen i Värmland klassas som överviktiga.

Sociala skillnader

Skillnaderna är stora mellan kommunerna.

– Lägre socialgrupp är ett generellt problem för barn, säger Carl Gustaf Bornehag.

Det är 20 år sedan som en motsvarande rapport presenterades.

Vad har blivit bättre och vad har blivit sämre?

– När det gäller astma och allergi har situationen förbättrats. Men det kanske inte beror på att vi har mindre allergiska barn utan att vi lärt oss att ta hand om dem bättre.

– De neuropsykiatriska besvären har ökat, liksom övervikt och fetma.

Väntetider

Det är svårt att få en tid hos barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland.

– Vi har en katastrofal situation med oerhört långa väntetider, säger professor Staffan Janson.

Rapporten handlar också om barn som far illa.

– 20 procent av Sveriges ungdomar har utsatts för någon form av misshandel i hemmet, säger doktorand Carolina Jernbro.

Det är fler barn i Värmland som är omhändertagna än i resten av landet.

– En högriskgrupp när det gäller hälsoproblem.

Färre barn

Antalet barn i Värmland har minskat från mitten av 1990-talet.

– Det är viktigt för våra kommunpolitiker att ta till sig. Man måste ordna bra förhållandena för barn och barnfamiljer så att de inte flyttar härifrån, säger Staffan Janson.

Barns hälsa är något man måste värna om tidigt, menar Carl Gustaf Bornehag.

– Mycket av vår hälsa senare i livet grundläggs i barndomen – redan under fostertiden. De flesta miljökemikalier påverkar barnet redan i livmodern.

Arv och miljö – vad påverkar mest?

– Miljön är viktigare, även om arvet finns med.

Så mår barn och unga i Värmland

• Värmland har lägst dödlighet bland nyfödda i hela Sverige.

• Över 98 procent av barnen är vaccinerade mot mässling, röda hund och påssjuka.

• År 2011 var 97 procent av treåringarna kariesfria.

• Självmord hos unga män och självskadebeteende hos unga kvinnor är vanligare i Värmland.

• Övervikt och fetma bland barn i Värmland är högre än i övriga Sverige.

• Gravida kvinnor röker, snusar, dricker alkohol och är oftare överviktiga än riksgenomsnittet.

• 10 procent av högstadieeleverna i Karlstad uppger att de blivit mobbade någon gång.

• Allt fler barn söker till barnakuten, orsaken är oftast infektioner.

• 5 procent av eleverna i årskurs sju har neurospsykiatriska funktionsnedsättningar.

Källa: Barns liv och hälsa i Värmland 2014