2015-02-25 06:00

2015-02-25 06:57

200 000 vabbar någon gång under februari

VÄRMLAND: Allt fler väljer att vabba

Februari är den månad då flest är hemma med sjuka barn. Över 200 000 föräldrar vabbar i ”vabruari”.

Det har varit en strykande åtgång på näsdukar och alvedon i de svenska hemmen den senaste månaden.

– Det är en intensiv period för både föräldrarna och försäkringskassan, säger Niklas Löfgren, försäkringskassans familjeekonomiska talesperson.

Många virus

– Hela första kvartalet är väldigt ansträngt. Det matchar förekomsten av influensa, RS-virus och vinterkräksjuka.

Under februari betalas 500 miljoner kronor ut i tillfällig föräldrapenning.

Hur påverkas samhällsekonomin?

– Positivt. Det möjliggör för både män och kvinnor att kunna jobba och ha barn. Vi har en större arbetskraft som vi kan använda totalt sett än de flesta andra länder i världen och ett högt barnafödande.

Det är fortfarande kvinnorna som vabbar mest.

Fler vobbar

Enligt en undersökning från Unionen vobbar tre av fem tjänstemän.

– Trenden är att det ökar bland tjänstemän och chefer, säger Magnus Hildebrand, regionchef för Unionen i Värmland.

– Den vanligaste orsaken är att man inte har någon att lämna över sina arbetsuppgifter till.

Andra vobbar för att hinna med jobbet eller för att inte förlora pengar.

Undersökningen visar att många har dåligt samvete när de är vobbar, både för att de inte är på jobbet och för att de jobbar när barnen är hemma och sjuka.

Hur ser arbetsgivarna på vobbandet?

– Organisationer i dag är så slimmade så jag tror nog att de flesta tycker att det är bra att vi är tillgängliga och jobbar. I många fall tror jag det är en tyst förväntan från arbetsgivaren.

Vad tycker Unionen?

– Som fackförbund är vi inte emot att man vobbar, men det är ju barnets behov som ska styra om det är möjligt att arbeta när man är hemma, säger Magnus Hildebrand.

Ordet vobba är en sammanslagning av jobba och vabba – vård av sjukt barn.

Det har varit en strykande åtgång på näsdukar och alvedon i de svenska hemmen den senaste månaden.

– Det är en intensiv period för både föräldrarna och försäkringskassan, säger Niklas Löfgren, försäkringskassans familjeekonomiska talesperson.

Många virus

– Hela första kvartalet är väldigt ansträngt. Det matchar förekomsten av influensa, RS-virus och vinterkräksjuka.

Under februari betalas 500 miljoner kronor ut i tillfällig föräldrapenning.

Hur påverkas samhällsekonomin?

– Positivt. Det möjliggör för både män och kvinnor att kunna jobba och ha barn. Vi har en större arbetskraft som vi kan använda totalt sett än de flesta andra länder i världen och ett högt barnafödande.

Det är fortfarande kvinnorna som vabbar mest.

Fler vobbar

Enligt en undersökning från Unionen vobbar tre av fem tjänstemän.

– Trenden är att det ökar bland tjänstemän och chefer, säger Magnus Hildebrand, regionchef för Unionen i Värmland.

– Den vanligaste orsaken är att man inte har någon att lämna över sina arbetsuppgifter till.

Andra vobbar för att hinna med jobbet eller för att inte förlora pengar.

Undersökningen visar att många har dåligt samvete när de är vobbar, både för att de inte är på jobbet och för att de jobbar när barnen är hemma och sjuka.

Hur ser arbetsgivarna på vobbandet?

– Organisationer i dag är så slimmade så jag tror nog att de flesta tycker att det är bra att vi är tillgängliga och jobbar. I många fall tror jag det är en tyst förväntan från arbetsgivaren.

Vad tycker Unionen?

– Som fackförbund är vi inte emot att man vobbar, men det är ju barnets behov som ska styra om det är möjligt att arbeta när man är hemma, säger Magnus Hildebrand.

Ordet vobba är en sammanslagning av jobba och vabba – vård av sjukt barn.