2010-08-23 11:00

2015-01-16 17:21

Eriksson trivs i riksdagen

AVELSBOL

De senaste fyra åren har Erik A Eriksson pendlat mellan gården i Avelsbol, några mil söder om Arvika, och riksdagshuset i Stockholm, och han kan tänka sig att fortsätta som riksdagsman för Centerpartiet ännu en period.

Eriksson toppar partiets riksdagslista i Värmland inför valet i höst. När han blev tillfrågad av sitt parti vid förra valet, om han ville ställa upp som riksdagskandidat, hade han redan varit engagerad inom kommunpolitiken i Arvika under lång tid.

– Jag tyckte det var intressant att se vilka möjligheter som fanns att påverka på riksplanet, det var mycket jag ville förändra.

Nu har åren gått och han har hunnit göra sin första period i riksdagen.

– Det har varit intressant och roligt.

Men glamoröst? Nej, säger han. Mest är det hårt arbete, om än roligt. Men ibland har det också inneburit besvikelser, när beslut som tagits inte fungerat som det var tänkt.

Landsbygdsstrategi

Erik A Eriksson bor tillsammans med sin fru Elin och de två barnen i hans gamla föräldrahem i Avelsbol som han tagit över, en gård med jord- och skogsbruk.

Han är före detta mjölkbonde, men sen han blev riksdagsman har han inga möjligheter att hålla djur. Däremot går han gärna ut i skogen när han får tid.

Centerns partiledare, Maud Olofsson, kritiseras ibland för att inte bry sig tillräckligt mycket om landsbygdsfrågor.

– Politisk retorik, anser Erik A Eriksson. Vi har satt fokus på de utmaningar som landsbygden har.

I regeringen har Centerpartiet enligt Eriksson sett till att det tagits fram en Landsbygdsstrategi, där varje departement fått ange på vilket sätt de kan underlätta för landsbygden att utvecklas.

– Vi har också tillfört en miljard till Landsbygdsprogrammet.

Inom programmet finns olika stöd och ersättningar för landsbygdsutveckling.

Eriksson hänvisar också till projektet ”Matlandet Sverige” som går ut på att lyfta fram svenska råvaror och livsmedel, och det matkunnande som finns hos svenska kockar, och genom det utveckla matturismen. Syftet är att det ska leda till fler jobb bl a på landsbygden. I förlängningen kan det också vara ett sätt att värna jordbruket i Sverige säger Eriksson som är djupt bekymrad över, inte minst mjölkböndernas situation. Han tycker inte om utvecklingen med allt större andel importerad mat.

Rovdjurspolitiken

Som riksdagsman har Erik A Eriksson suttit i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Bland de frågor han personligen jobbat mycket med är vargfrågan och strandskyddet.

När det gäller rovdjurspolitiken är han själv väldigt nöjd med resultatet.

– Först gav vi djurägare rätt att skydda sin tamboskap, nästa steg var licensjakt på varg.

De nya strandskyddsbestämmelserna innebär t ex att kommunerna i sina översiktsplaner ska peka ut områden, där man anser det möjligt att göra vissa lättnader i strandskyddet för att kunna skapa strandnära boende.

– Det är vårt konkurrensmedel, anser Erik A Eriksson och syftar på kommuner som Arvika som behöver inflyttning för att öka befolkningen. En by ska kunna växa, och vi vill att man ska kunna utveckla det sjönära boendet.

– Men när det gäller strandskyddsbestämmelserna behöver vi jobba vidare, vi har inte hamnat helt rätt där än.

Både förändringarna av rovdjurspolitiken och strandskyddet har ökat det regionala och lokala inflytandet, vilket han anser är bra.

– Beslut ska tas nära de som berörs.

I lyssnarläge

Tisdag till och med torsdag tillbringar han i riksdagen med att sitta i utskottsmöten och arbeta med lagtexter inför debatter och senare beslut. Mycket tid går också åt till partimöten och att träffa representanter för näringsliv och andra organisationer i samhället som vill ha ett ord med riksdagsledamöterna.

Måndagar är avsatta för den egna valkretsen, att åka runt i Värmland och göra företagsbesök, studiebesök och delta i möten med olika intressegrupper.

– Man har lyssnarläge på. Pratar ibland också, men ofta handlar det om att lyssna och ta intryck och föra vidare för att försöka utveckla frågor.

Han vet att folk förväntar sig att han ska företräda människor i Värmland, och det känner han starkt själv också.

Fredagar liknar måndagar. Även på helger är han ute och träffar människor på mässor, bygdedagar och ibland i kyrkan på söndag.

Erik A Eriksson tycker att regeringen agerade bra under lågkonjunkturen som också drabbade västra Värmland och Arvika hårt.

– Man tillsatte varselsamordnare och tillförde pengar för bl a utbildningsinsatser. Arbetsförmedlingen saknade inte resurser.

Jobbskatteavdraget menar han har varit särskilt positivt för de med lägre inkomster, även om det gett höginkomsttagare ännu mer i plånboken. De som haft störst behov av ett tillskott, har ändå fått mer pengar, som de inte skulle haft annars, anser han.

Inför framtiden

När Erik A Eriksson blickar framåt, vilka frågor som är mest angelägna att arbeta med den närmaste tiden, är det ungdomsarbetslösheten.

– Vi måste se till att ungdomar får arbete, och då måste vi också satsa på nyföretagande.

I dag lovar alla partier mer pengar till pensionärerna, och det anser även Erik A Eriksson behövs. Men han ser stora skillnader inom pensionärsgruppen. Det finns även de som har det gott ställt.

– Vi inriktar oss på pensionärer med lägst pension.

Eriksson toppar partiets riksdagslista i Värmland inför valet i höst. När han blev tillfrågad av sitt parti vid förra valet, om han ville ställa upp som riksdagskandidat, hade han redan varit engagerad inom kommunpolitiken i Arvika under lång tid.

– Jag tyckte det var intressant att se vilka möjligheter som fanns att påverka på riksplanet, det var mycket jag ville förändra.

Nu har åren gått och han har hunnit göra sin första period i riksdagen.

– Det har varit intressant och roligt.

Men glamoröst? Nej, säger han. Mest är det hårt arbete, om än roligt. Men ibland har det också inneburit besvikelser, när beslut som tagits inte fungerat som det var tänkt.

Landsbygdsstrategi

Erik A Eriksson bor tillsammans med sin fru Elin och de två barnen i hans gamla föräldrahem i Avelsbol som han tagit över, en gård med jord- och skogsbruk.

Han är före detta mjölkbonde, men sen han blev riksdagsman har han inga möjligheter att hålla djur. Däremot går han gärna ut i skogen när han får tid.

Centerns partiledare, Maud Olofsson, kritiseras ibland för att inte bry sig tillräckligt mycket om landsbygdsfrågor.

– Politisk retorik, anser Erik A Eriksson. Vi har satt fokus på de utmaningar som landsbygden har.

I regeringen har Centerpartiet enligt Eriksson sett till att det tagits fram en Landsbygdsstrategi, där varje departement fått ange på vilket sätt de kan underlätta för landsbygden att utvecklas.

– Vi har också tillfört en miljard till Landsbygdsprogrammet.

Inom programmet finns olika stöd och ersättningar för landsbygdsutveckling.

Eriksson hänvisar också till projektet ”Matlandet Sverige” som går ut på att lyfta fram svenska råvaror och livsmedel, och det matkunnande som finns hos svenska kockar, och genom det utveckla matturismen. Syftet är att det ska leda till fler jobb bl a på landsbygden. I förlängningen kan det också vara ett sätt att värna jordbruket i Sverige säger Eriksson som är djupt bekymrad över, inte minst mjölkböndernas situation. Han tycker inte om utvecklingen med allt större andel importerad mat.

Rovdjurspolitiken

Som riksdagsman har Erik A Eriksson suttit i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Bland de frågor han personligen jobbat mycket med är vargfrågan och strandskyddet.

När det gäller rovdjurspolitiken är han själv väldigt nöjd med resultatet.

– Först gav vi djurägare rätt att skydda sin tamboskap, nästa steg var licensjakt på varg.

De nya strandskyddsbestämmelserna innebär t ex att kommunerna i sina översiktsplaner ska peka ut områden, där man anser det möjligt att göra vissa lättnader i strandskyddet för att kunna skapa strandnära boende.

– Det är vårt konkurrensmedel, anser Erik A Eriksson och syftar på kommuner som Arvika som behöver inflyttning för att öka befolkningen. En by ska kunna växa, och vi vill att man ska kunna utveckla det sjönära boendet.

– Men när det gäller strandskyddsbestämmelserna behöver vi jobba vidare, vi har inte hamnat helt rätt där än.

Både förändringarna av rovdjurspolitiken och strandskyddet har ökat det regionala och lokala inflytandet, vilket han anser är bra.

– Beslut ska tas nära de som berörs.

I lyssnarläge

Tisdag till och med torsdag tillbringar han i riksdagen med att sitta i utskottsmöten och arbeta med lagtexter inför debatter och senare beslut. Mycket tid går också åt till partimöten och att träffa representanter för näringsliv och andra organisationer i samhället som vill ha ett ord med riksdagsledamöterna.

Måndagar är avsatta för den egna valkretsen, att åka runt i Värmland och göra företagsbesök, studiebesök och delta i möten med olika intressegrupper.

– Man har lyssnarläge på. Pratar ibland också, men ofta handlar det om att lyssna och ta intryck och föra vidare för att försöka utveckla frågor.

Han vet att folk förväntar sig att han ska företräda människor i Värmland, och det känner han starkt själv också.

Fredagar liknar måndagar. Även på helger är han ute och träffar människor på mässor, bygdedagar och ibland i kyrkan på söndag.

Erik A Eriksson tycker att regeringen agerade bra under lågkonjunkturen som också drabbade västra Värmland och Arvika hårt.

– Man tillsatte varselsamordnare och tillförde pengar för bl a utbildningsinsatser. Arbetsförmedlingen saknade inte resurser.

Jobbskatteavdraget menar han har varit särskilt positivt för de med lägre inkomster, även om det gett höginkomsttagare ännu mer i plånboken. De som haft störst behov av ett tillskott, har ändå fått mer pengar, som de inte skulle haft annars, anser han.

Inför framtiden

När Erik A Eriksson blickar framåt, vilka frågor som är mest angelägna att arbeta med den närmaste tiden, är det ungdomsarbetslösheten.

– Vi måste se till att ungdomar får arbete, och då måste vi också satsa på nyföretagande.

I dag lovar alla partier mer pengar till pensionärerna, och det anser även Erik A Eriksson behövs. Men han ser stora skillnader inom pensionärsgruppen. Det finns även de som har det gott ställt.

– Vi inriktar oss på pensionärer med lägst pension.

  • Kerstin Herö