2011-04-11 08:04

2015-01-16 17:21

De studerar den mänskliga faktorns konsekvenser

HALDEN

Den mänskliga faktorn är alltid närvarande som en säkerhetsrisk i ett kärnkraftverk. För att minimera de riskerna arbetar forskarna med att göra drift- och säkerhetssystemen så tydliga som möjligt.
– Och i vårt laboratorium simulerar vi hela tiden olika scenarier och ser vad som kan gå fel, säger Christer Nihlwing.

I cirka 25 år har Hammlab funnits. Det är en förkortning för Halden menneske-maskin laboratorium som är beläget bara några hundra meter från Haldenreaktorn. Här arbetar ett forskarlag på 130 personer från stora delar av världen med att studera den mänskliga faktorn och vad som kan gå fel när vi utsätts för stark stress i samband med problem i exempelvis ett kärnkraftverk eller andra större industrianläggningar.

– Vi studerar samspelet mellan människa, teknik och organisation och hur bra den mänskliga pålitligheten är och hur stor sannolikheten är för att någonting ska gå fel i olika situationer. Vi har även industripsykologer som designar och utvärderar experimenten och erfarenheten kommer även den vanliga industrin till del, berättar sektionsledaren Christer Nihlwing som tillsammans med kollegan och avdelningsingenjören Håkan Svengren är två av de svenskar som ingår i projektet.

Båda har en bakgrund inom den svenska kärnkraftsindustrin i Oskarshamn, men har under ett antal år arbetat vid Hammlab och den kreativa forskarmiljö som finns här och vars unika kunskap är allt mer efterfrågad. 2004 invigdes en ny byggnad där en stor simulator finns. Den simulerar processen vid Forsmark 3 och från simulatorkontrollrummet kan anläggningen kontrolleras via stora bildskärmar. Tack vare den programvaran kan forskarna noggrant simulera vad som händer om det uppstår problem vid anläggningen.

Rätt prioriteringar

– Vi gör en mängd olika experiment för att ta reda på hur operatörerna agerar och vad som kan gå fel. Vid stora störningar får de ta emot många larm nästan samtidigt och då gäller det att informationen når fram så att operatörerna gör rätt prioriteringar i sådana pressade situationer.

– Vi tar därför fram olika idéer på bättre operatörsbilder och just nu sker det en övergång från kontrollrum med knappar och mätare till bildskärmsinformation och då är det viktigt att vi får fram så bra och tydliga system som möjligt, säger Håkan Svengren.

”Ren och fin energiform”

Just nu följer forskarna förstås vad som händer i Fukushima i Japan där bristen på el efter jordbävningen och tsunamin fick allvarliga följder för kärnkraftverken. Men trots den allvarliga olyckan där anser ändå de svenska forskarna i Halden att kärnkraften är tillräckligt säker.

– Kärnkraft är en ren och fin energiform och säkerheten är inom branschen är hög. Behovet av el ökar hela tiden och ännu har man inte kommit med så många goda idéer om energislag som kan ersätta dagens reaktorer, säger Christer Nihlwing.

– Jag tror vi kommer att ha kärnkraft i ytterligare ett stort antal år. Kol och olja är definitivt inte bättre och vindkraften räcker inte till. Solenergi är säkert jättebra, men den är ännu inte tillräckligt utbyggd, säger Håkan Svengren.

I cirka 25 år har Hammlab funnits. Det är en förkortning för Halden menneske-maskin laboratorium som är beläget bara några hundra meter från Haldenreaktorn. Här arbetar ett forskarlag på 130 personer från stora delar av världen med att studera den mänskliga faktorn och vad som kan gå fel när vi utsätts för stark stress i samband med problem i exempelvis ett kärnkraftverk eller andra större industrianläggningar.

– Vi studerar samspelet mellan människa, teknik och organisation och hur bra den mänskliga pålitligheten är och hur stor sannolikheten är för att någonting ska gå fel i olika situationer. Vi har även industripsykologer som designar och utvärderar experimenten och erfarenheten kommer även den vanliga industrin till del, berättar sektionsledaren Christer Nihlwing som tillsammans med kollegan och avdelningsingenjören Håkan Svengren är två av de svenskar som ingår i projektet.

Båda har en bakgrund inom den svenska kärnkraftsindustrin i Oskarshamn, men har under ett antal år arbetat vid Hammlab och den kreativa forskarmiljö som finns här och vars unika kunskap är allt mer efterfrågad. 2004 invigdes en ny byggnad där en stor simulator finns. Den simulerar processen vid Forsmark 3 och från simulatorkontrollrummet kan anläggningen kontrolleras via stora bildskärmar. Tack vare den programvaran kan forskarna noggrant simulera vad som händer om det uppstår problem vid anläggningen.

Rätt prioriteringar

– Vi gör en mängd olika experiment för att ta reda på hur operatörerna agerar och vad som kan gå fel. Vid stora störningar får de ta emot många larm nästan samtidigt och då gäller det att informationen når fram så att operatörerna gör rätt prioriteringar i sådana pressade situationer.

– Vi tar därför fram olika idéer på bättre operatörsbilder och just nu sker det en övergång från kontrollrum med knappar och mätare till bildskärmsinformation och då är det viktigt att vi får fram så bra och tydliga system som möjligt, säger Håkan Svengren.

”Ren och fin energiform”

Just nu följer forskarna förstås vad som händer i Fukushima i Japan där bristen på el efter jordbävningen och tsunamin fick allvarliga följder för kärnkraftverken. Men trots den allvarliga olyckan där anser ändå de svenska forskarna i Halden att kärnkraften är tillräckligt säker.

– Kärnkraft är en ren och fin energiform och säkerheten är inom branschen är hög. Behovet av el ökar hela tiden och ännu har man inte kommit med så många goda idéer om energislag som kan ersätta dagens reaktorer, säger Christer Nihlwing.

– Jag tror vi kommer att ha kärnkraft i ytterligare ett stort antal år. Kol och olja är definitivt inte bättre och vindkraften räcker inte till. Solenergi är säkert jättebra, men den är ännu inte tillräckligt utbyggd, säger Håkan Svengren.

  • Christer Wik

1942 startades första kärnreaktorn

Kärnenergi är energi som frigörs vid reaktioner med atomkärnor eller vid sönderfall av atomkärnor. Kärnenergi i stor skala, för civilt eller militärt syfte, kan utvinnas framför allt genom klyvning av tunga atomkärnor, fissionsenergi eller genom sammanslagning av lätta atomkärnor, fusionsenergi.

Kärnenergins civila användning domineras av produktion av el, kärnkraft, även om produktion av värme i form av hetvatten också förekommer. År 2009 fanns det i världen cirka 440 elproducerande kärnreaktorer med en sammanlagd nettoeffekt av cirka 370 gigawatt. Kärnkraftens andel av den totala elproduktionen i världen var 2008 cirka 15 procent. Frankrike var 2008 det land som hade största andelen kärnkraftproduktion, 76 procent. För Sveriges del var andelen 42 procent.

Kärnenergins historia kan anses börja med upptäckten av fissionsprocessen i Berlin 1938. På grund av de möjliga militära tillämpningarna mörklades kärnenergiarbetet under andra världskriget. Den första kärnreaktorn startades 1942 av Enrico Fermi och hans medarbetare i Chicago. Den följdes snart av flera som hade till syfte att producera plutonium för framställning av kärnvapen. Den första kärnreaktoranläggning som producerade el i större skala, 5 megawatt startade 1954 sydväst om Moskva. Kärnreaktorn var grafitmodererad och vattenkyld.

Källa: Nationalencyklopedin