2018-02-02 13:28

2018-02-02 13:28

Vinst är bra för alla

Skola/Omsorg: Missvisande debatt

Regeringen och Vänsterpartiet har nu presenterat ett förslag om begränsning av vinster i skola och omsorg. Det kommer bli en av frågorna som diskuteras i valrörelsen. Som grund för förslaget ligger vänsterns budskap till väljarna att skattepengar ska användas till det de är avsedda för.

För i det politiska språket har vinster blivit synonymt med pengar som inte används till det som de är avsedda för. Vad politiker aldrig säger är att detsamma skulle kunna sägas om löner – löntagaren bestämmer själv över lönepengarna, hur de används har ingen koppling till avsikten med att betala ut lön. Avsikten är att få ett jobb gjort.

I detta avseende skiljer sig inte en lärares lön och ett skolföretags vinst. Båda uppstår som ett resultat av att skattebetalarna betalar för att få undervisning till alla skolbarn. För att läraren ska vilja göra det behöver hen en lön, för att företaget ska ta hela ansvaret behöver det också en belöning.

Vinst är en ersättning för att vi ber någon att utföra eller producera något effektivare och bättre än andra sätt att få det gjort. Det är alltså ett alternativ till att betala lön, ett alternativ som både minskar risken för köparen och skapar ännu starkare motiv för utföraren att anstränga sig.

En kommun kan ju som alla vet bedriva skolan i egen regi och då betala löner även till dem som har ansvar för att utveckla verksamheten. Men då bär kommunen risken att pengarna inte kommer att räcka till och att man ska behöva skjuta till underskott i efterhand. Dessutom kan kommunen med fog vara rädd för att motivet att anstränga sig för att göra en ännu bättre skola inte är lika starkt för den som ”bara” får lön och inte har möjlighet att dela på eventuell vinst.

Att risken bärs av den som bäst kan påverka den skapar i sin tur enorma effektivitetsvinster. Det är därför ekonomisk historia ger så överväldigande bevis på att marknadsekonomier, där vinsten är drivkraften bakom ständiga förbättringar, leder till en bättre och mer utvecklad värld än planekonomier, där alla – även de som har ansvar för att utveckla och förbättra – får lön men aldrig vinst.

Offentliga sektorns beslutsfattare beställer tjänster av privata företag för att det sparar pengar eller ökar kvaliteten för samma mängd pengar. Även medräknat att det eventuellt blir en vinst över för företaget. I fallet med ”vinst i välfärden” är det senare glasklart – skattebetalarna betalar inte en krona mer för de elever och vårdbehövande som går till privata utförare (utan oftast mindre). Att det blir vinst är inte en kostnad för någon. Annat är det med förluster – de måste alltid täckas upp av någon.

Därför är det fullständigt missvisande att prata om att skattepengar inte är avsedda för att bidra till någons vinst. Ingen skulle säga att skattepengar inte är avsedda att bidra till en sjuksköterskas semester. Skattepengar ska användas så effektivt som möjligt och lyckas man med det så uppstår vinster som delas av många.

Ruth Berglund

legitimerad sjuksköterska, grundare och vd för Strukturrutan AB

Regeringen och Vänsterpartiet har nu presenterat ett förslag om begränsning av vinster i skola och omsorg. Det kommer bli en av frågorna som diskuteras i valrörelsen. Som grund för förslaget ligger vänsterns budskap till väljarna att skattepengar ska användas till det de är avsedda för.

För i det politiska språket har vinster blivit synonymt med pengar som inte används till det som de är avsedda för. Vad politiker aldrig säger är att detsamma skulle kunna sägas om löner – löntagaren bestämmer själv över lönepengarna, hur de används har ingen koppling till avsikten med att betala ut lön. Avsikten är att få ett jobb gjort.

I detta avseende skiljer sig inte en lärares lön och ett skolföretags vinst. Båda uppstår som ett resultat av att skattebetalarna betalar för att få undervisning till alla skolbarn. För att läraren ska vilja göra det behöver hen en lön, för att företaget ska ta hela ansvaret behöver det också en belöning.

Vinst är en ersättning för att vi ber någon att utföra eller producera något effektivare och bättre än andra sätt att få det gjort. Det är alltså ett alternativ till att betala lön, ett alternativ som både minskar risken för köparen och skapar ännu starkare motiv för utföraren att anstränga sig.

En kommun kan ju som alla vet bedriva skolan i egen regi och då betala löner även till dem som har ansvar för att utveckla verksamheten. Men då bär kommunen risken att pengarna inte kommer att räcka till och att man ska behöva skjuta till underskott i efterhand. Dessutom kan kommunen med fog vara rädd för att motivet att anstränga sig för att göra en ännu bättre skola inte är lika starkt för den som ”bara” får lön och inte har möjlighet att dela på eventuell vinst.

Att risken bärs av den som bäst kan påverka den skapar i sin tur enorma effektivitetsvinster. Det är därför ekonomisk historia ger så överväldigande bevis på att marknadsekonomier, där vinsten är drivkraften bakom ständiga förbättringar, leder till en bättre och mer utvecklad värld än planekonomier, där alla – även de som har ansvar för att utveckla och förbättra – får lön men aldrig vinst.

Offentliga sektorns beslutsfattare beställer tjänster av privata företag för att det sparar pengar eller ökar kvaliteten för samma mängd pengar. Även medräknat att det eventuellt blir en vinst över för företaget. I fallet med ”vinst i välfärden” är det senare glasklart – skattebetalarna betalar inte en krona mer för de elever och vårdbehövande som går till privata utförare (utan oftast mindre). Att det blir vinst är inte en kostnad för någon. Annat är det med förluster – de måste alltid täckas upp av någon.

Därför är det fullständigt missvisande att prata om att skattepengar inte är avsedda för att bidra till någons vinst. Ingen skulle säga att skattepengar inte är avsedda att bidra till en sjuksköterskas semester. Skattepengar ska användas så effektivt som möjligt och lyckas man med det så uppstår vinster som delas av många.

Ruth Berglund

legitimerad sjuksköterska, grundare och vd för Strukturrutan AB

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.