2015-10-16 14:03

2015-10-16 14:09

Värmlandskonstnär i dramatisk olycka

SUNNE: "En nära-döden-upplevelse"

Den värmländska konstnären Marja i Myrom är van vid att måla på höga höjder. Men när hon skulle måla väggen till Teaterbiografen i Sunne hände det som inte får hända.
– Jag föll baklänges från stegen och slog rätt ner i asfalten, säger hon.

Marja i Myrom hade precis gjort klart väggmålningen till Teaterbiografens nya handikappentré i Sunne när olyckan var framme.

– På tre meters höjd gled stegen till byggställningen baklänges och jag klev rakt ut i luften. Pang! Rakt med rygg och huvud i backen, säger Marja.

Hade änglavakt

Hon slog i asfalten och tänkte ”nu dör jag”.

– Det var en konstig känsla. Det gjorde inte ont, det blev bara en ljuvlig värme som en varm go filt som rullades runt mig och jag blev viktlös och flög rakt upp över Teaterbiografens tak. Är det inte värre och dö än så här, tänkte jag! Men så tänkte jag att jag måste ju tillbaka, jag har ju mycket kvar att måla, säger Marja.

Ambulansen kom snabbt till olycksplatsen.

– Nu är det nog sista gången vi ser Marja, hörde jag målaren säga. Men jag hade änglavakt mitt i allt. Det var tur i oturen att det var måndag och mycket folk som renoverade för fullt. När jag målade på söndagen var det ju ingen där, säger Marja.

Hon hamnade ett dygn på intensiven och blev kvar fyra dagar på sjukhuset.

– Jag bröt tre revben och fick hjärnskakning. Fram till för en vecka sedan har jag gått på morfin och starka mediciner.

Trött och hungrig

Hon lastar ingen annan för olyckan än sig själv.

– Det tar mycket mer energi att jobba högt upp utomhus än att måla hemma i en ateljé. Jag jobbade så hårt och hade en dipp med blodsockret, man blir trött när man målar väldigt mycket, säger Marja.

Den dramatiska olyckshändelsen, som ägde rum för sju veckor sedan, glömmer hon aldrig.

– Det är en livserfarenhet att ha en nära-döden-upplevelse. Efter smällen är jag noga med att äta för blodsockret. När jag kom hem från sjukhuset satte jag i gång att måla igen, jag hade så mycket att göra. Just nu är jag hemma och målar tomtar, säger hon.

Marja i Myrom hade precis gjort klart väggmålningen till Teaterbiografens nya handikappentré i Sunne när olyckan var framme.

– På tre meters höjd gled stegen till byggställningen baklänges och jag klev rakt ut i luften. Pang! Rakt med rygg och huvud i backen, säger Marja.

Hade änglavakt

Hon slog i asfalten och tänkte ”nu dör jag”.

– Det var en konstig känsla. Det gjorde inte ont, det blev bara en ljuvlig värme som en varm go filt som rullades runt mig och jag blev viktlös och flög rakt upp över Teaterbiografens tak. Är det inte värre och dö än så här, tänkte jag! Men så tänkte jag att jag måste ju tillbaka, jag har ju mycket kvar att måla, säger Marja.

Ambulansen kom snabbt till olycksplatsen.

– Nu är det nog sista gången vi ser Marja, hörde jag målaren säga. Men jag hade änglavakt mitt i allt. Det var tur i oturen att det var måndag och mycket folk som renoverade för fullt. När jag målade på söndagen var det ju ingen där, säger Marja.

Hon hamnade ett dygn på intensiven och blev kvar fyra dagar på sjukhuset.

– Jag bröt tre revben och fick hjärnskakning. Fram till för en vecka sedan har jag gått på morfin och starka mediciner.

Trött och hungrig

Hon lastar ingen annan för olyckan än sig själv.

– Det tar mycket mer energi att jobba högt upp utomhus än att måla hemma i en ateljé. Jag jobbade så hårt och hade en dipp med blodsockret, man blir trött när man målar väldigt mycket, säger Marja.

Den dramatiska olyckshändelsen, som ägde rum för sju veckor sedan, glömmer hon aldrig.

– Det är en livserfarenhet att ha en nära-döden-upplevelse. Efter smällen är jag noga med att äta för blodsockret. När jag kom hem från sjukhuset satte jag i gång att måla igen, jag hade så mycket att göra. Just nu är jag hemma och målar tomtar, säger hon.