2015-09-17 14:00

2015-09-17 14:00

Sug efter kräftor på Sjövik

LYSVIK: En efterlängtad guldkant på tillvaron

I veckan var det kalas på äldreboendet Sjövik i Lysvik. Inte vilket kalas som helst utan den årliga och hett efterlängtade kräftskivan.

– Väldigt god mat och fantastiskt trevligt. Årets stora höjdpunkt, tyckte samtliga festdeltagare.

De 14 som bor på gruppboendet i Sjövik har länge sett fram emot årets kräftskiva – en glädjefylld guldkant på tillvaron.

– Vi har den varje år, vid ungefär den här tiden. Och vi i personalen tycker också att det är väldigt roligt att förbereda och genomföra den, säger Madelaine Kjellström, enhetschef.

Det hade findukats och i taket hängde allsköns kräftfestdekorationer. Förutom såväl hela som skalade kräftor hade borden fyllts av pajer, sallad och goda tillbehör.

– Och så nubbe till maten och Baileys-likör till kaffet, berättade personalen Marina Olsson som också skötte musiken och fotograferade.

Inte bara boende och personal fick vara med på festen. Anhöriga var också välkomna. Gunnar Lundquist, anhörig till Susann Andersson lät sig väl smaka.

– Det är jättetrevligt, det här. Man får ju passa på när det bjuds, skrattade han och försåg sig vid buffén.

Stämningen var hög och känslan av gemyt gick att nästan att på. Mitt i alltihop satt Gösta Persson och myste:

– Kräftor är gott det. Väldigt gott, konstaterade han.

De 14 som bor på gruppboendet i Sjövik har länge sett fram emot årets kräftskiva – en glädjefylld guldkant på tillvaron.

– Vi har den varje år, vid ungefär den här tiden. Och vi i personalen tycker också att det är väldigt roligt att förbereda och genomföra den, säger Madelaine Kjellström, enhetschef.

Det hade findukats och i taket hängde allsköns kräftfestdekorationer. Förutom såväl hela som skalade kräftor hade borden fyllts av pajer, sallad och goda tillbehör.

– Och så nubbe till maten och Baileys-likör till kaffet, berättade personalen Marina Olsson som också skötte musiken och fotograferade.

Inte bara boende och personal fick vara med på festen. Anhöriga var också välkomna. Gunnar Lundquist, anhörig till Susann Andersson lät sig väl smaka.

– Det är jättetrevligt, det här. Man får ju passa på när det bjuds, skrattade han och försåg sig vid buffén.

Stämningen var hög och känslan av gemyt gick att nästan att på. Mitt i alltihop satt Gösta Persson och myste:

– Kräftor är gott det. Väldigt gott, konstaterade han.