2015-09-03 13:18

2015-09-04 13:37

När lammen tystnar – bondens skräck

ÖSTRA ÄMTERVIK

Fårägare satt på vakt i hagarna på torsdagskvällen – för att förhindra att lammen tystnar.
Manifestationen skedde i sympati med fårägare som fått sina djur rivna.
– I Värmland har de fysiska skadorna blivit färre. Men de psykiska och ekonomiska skadorna ökar, säger Ulf Ekholm, ordförande för Värmlands läns fåravelsförening.

På gården Bogerud i Östra Ämtervik betar får och lamm rofyllt i hagen på torsdagen.

Men oron ligger ständigt på lur - trots rovdjursavvisande stängsel.

Rovdjursangreppet från förra sommaren har inte glömts.

– Vid den här tiden förra året angreps två tackor i hagen av en familjegrupp vargar. Det var fruktansvärt psykiskt påfrestande, säger Ewa Nordling som driver gården ihop med sambon Per-Olof Svensson.

De statliga bidragen för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel hjälper till. Men de ger inte tillräckligt skydd.

– Rovdjursavvisande stängsel är ingen 100-procentig lösning. I år har det skett flera angrepp på djur som betar innanför stängsel. Vi måste få till en förvaltning av vargstammen framför allt, säger Ulf Ekholm på Värmlands läns fåravelsförening.

Vad är största problemet?

– Att den rovdjurspolitik som fastställts av riksdagen ännu inte genomförs som beslutats. Djurägare som ansöker om skyddsjakt i samband med rovdjursangrepp ofta får de beviljade ansökningarna överklagade och fördröjda, säger Ulf Ekholm.

Fårägarna är inte emot rovdjur, vill de betona.

– Vi har haft två, tre angrepp i länet i år. Vi accepterar och vill att vargen ska finnas, men det måste finnas en förvaltning. Ingen vågar satsa på att bli fårbonde i ett rovdjurslän trots bra avräkningspris och ökad efterfrågan på lammkött.  Men merparten av köttet importeras och den svenska produktionen av lammkött ökar i princip inte alls. Konsumtionen har ökat med sju procent medan produktionen har ökat med en procent, säger Ulf Ekholm.

Rovdjuren påverkar fårägarnas vardag kraftigt.

– Det handlar om allt från stängselkostnader och inte minst den psykosociala biten. Det krävs mod att våga starta en produktion av lamm i rovdjursland, säger Ulf Ekholm.

– Värmland är ett bra landskap för betesdjur. Fårnäringen bidrar till öppna landskap och jobb, säger Erik Forsberg på LRF Värmland. Han påpekar att får i rovdjurstäta marker inte betar lika mycket, eftersom de tvingas vara mer vaksamma på angrepp. Tillväxten påverkas negativt och djuren måste ha mer foder.

– Vid licensjakten i januari sköts 24 vargar. Hade inte den jakten blivit av hade vi haft väldiga problem, tillägger Jenny Nilsson, LRF Värmland.

Manifestationen "När lammen tystnar" arrangerades av Svenska Fåravelsförbundet, lokala fåravelsföreningar och av enskilda fårägare.

På gården Bogerud i Östra Ämtervik betar får och lamm rofyllt i hagen på torsdagen.

Men oron ligger ständigt på lur - trots rovdjursavvisande stängsel.

Rovdjursangreppet från förra sommaren har inte glömts.

– Vid den här tiden förra året angreps två tackor i hagen av en familjegrupp vargar. Det var fruktansvärt psykiskt påfrestande, säger Ewa Nordling som driver gården ihop med sambon Per-Olof Svensson.

De statliga bidragen för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel hjälper till. Men de ger inte tillräckligt skydd.

– Rovdjursavvisande stängsel är ingen 100-procentig lösning. I år har det skett flera angrepp på djur som betar innanför stängsel. Vi måste få till en förvaltning av vargstammen framför allt, säger Ulf Ekholm på Värmlands läns fåravelsförening.

Vad är största problemet?

– Att den rovdjurspolitik som fastställts av riksdagen ännu inte genomförs som beslutats. Djurägare som ansöker om skyddsjakt i samband med rovdjursangrepp ofta får de beviljade ansökningarna överklagade och fördröjda, säger Ulf Ekholm.

Fårägarna är inte emot rovdjur, vill de betona.

– Vi har haft två, tre angrepp i länet i år. Vi accepterar och vill att vargen ska finnas, men det måste finnas en förvaltning. Ingen vågar satsa på att bli fårbonde i ett rovdjurslän trots bra avräkningspris och ökad efterfrågan på lammkött.  Men merparten av köttet importeras och den svenska produktionen av lammkött ökar i princip inte alls. Konsumtionen har ökat med sju procent medan produktionen har ökat med en procent, säger Ulf Ekholm.

Rovdjuren påverkar fårägarnas vardag kraftigt.

– Det handlar om allt från stängselkostnader och inte minst den psykosociala biten. Det krävs mod att våga starta en produktion av lamm i rovdjursland, säger Ulf Ekholm.

– Värmland är ett bra landskap för betesdjur. Fårnäringen bidrar till öppna landskap och jobb, säger Erik Forsberg på LRF Värmland. Han påpekar att får i rovdjurstäta marker inte betar lika mycket, eftersom de tvingas vara mer vaksamma på angrepp. Tillväxten påverkas negativt och djuren måste ha mer foder.

– Vid licensjakten i januari sköts 24 vargar. Hade inte den jakten blivit av hade vi haft väldiga problem, tillägger Jenny Nilsson, LRF Värmland.

Manifestationen "När lammen tystnar" arrangerades av Svenska Fåravelsförbundet, lokala fåravelsföreningar och av enskilda fårägare.