2015-06-08 10:13

2015-06-08 10:13

Ho vet hôls fôlk taler

SUNNE: Fryksdalsgrammatik

Ann-Charlotte Dahlén har varit fascinerad av dialekter och fôlkmål nästan hela sitt liv. Nu har hon skrivit en bok i ämnet. I ”Når. Hôr. Hôls. Fryksdalsgrammatik” står allt som är värt att veta om det tungomål som talas i Sunne med omnejd.

Ann-Charlotte har tidigare jobbat som lärare inom SFI och fick då många frågor om dialekter. Inte minst när det gällde grammatiken.

– Det fick mig att börja undersöka dialekter, och framför allt fryksdalsmålet, ur ett grammatiskt perspektiv.

Gammalt intresse

Men intresset för språk började tidigt. Ann-Charlotte skrev en uppsats om dialekter redan på gymnasiet.

– Ja, ämnet har fascinerat mig så länge jag kan minnas, säger hon.

Hon menar att det är viktigt att dokumentera och förklara dialekter.

– Även om det tidvis är ”inne” med folkmål krymper regionala och lokala språk med tiden. Därför har jag försökt göra ett nutidsdokument. Så man kan jämföra och se vad som hänt om låt säga tjugo år?

Arkiv och skolor

Ann-Charlotte tänker skicka sina rön till dialekt- och fornminnesarkivet i Uppsala.

– Och det vore roligt om biblioteken i Värmland vill ha boken. För att inte tala om skolorna.

Fryksdalsmålet har tidigare mest granskats på ordnivå.

– Men så vitt jag vet har ingen riktigt tagit tag i det här med grammatiken. Hur ord böjs och så. Det är väldigt intressant och ger en bra helhetsbild.

Ann-Charlotte har jobbat med boken i tre år. Det har funnits mycket att gräva i. Fryksdalsmålet har sina rötter i mycket gamla språk som urgermanska, isländska, fornnordiska och de språk som talades på vikingatiden.

– Vi fryksdalingar är och ska vara stolta över vår dialekt. Den är en tillgång. För mig blir det som en tvåspråkighet.

Nu hoppas hon att så många som möjligt intresserar sig för boken.

– Varför inte ge bort den till gäster som kommungåva – i stället för textilier och sådant, skrattar Anna-Charlotte Dahlén.

Ann-Charlotte har tidigare jobbat som lärare inom SFI och fick då många frågor om dialekter. Inte minst när det gällde grammatiken.

– Det fick mig att börja undersöka dialekter, och framför allt fryksdalsmålet, ur ett grammatiskt perspektiv.

Gammalt intresse

Men intresset för språk började tidigt. Ann-Charlotte skrev en uppsats om dialekter redan på gymnasiet.

– Ja, ämnet har fascinerat mig så länge jag kan minnas, säger hon.

Hon menar att det är viktigt att dokumentera och förklara dialekter.

– Även om det tidvis är ”inne” med folkmål krymper regionala och lokala språk med tiden. Därför har jag försökt göra ett nutidsdokument. Så man kan jämföra och se vad som hänt om låt säga tjugo år?

Arkiv och skolor

Ann-Charlotte tänker skicka sina rön till dialekt- och fornminnesarkivet i Uppsala.

– Och det vore roligt om biblioteken i Värmland vill ha boken. För att inte tala om skolorna.

Fryksdalsmålet har tidigare mest granskats på ordnivå.

– Men så vitt jag vet har ingen riktigt tagit tag i det här med grammatiken. Hur ord böjs och så. Det är väldigt intressant och ger en bra helhetsbild.

Ann-Charlotte har jobbat med boken i tre år. Det har funnits mycket att gräva i. Fryksdalsmålet har sina rötter i mycket gamla språk som urgermanska, isländska, fornnordiska och de språk som talades på vikingatiden.

– Vi fryksdalingar är och ska vara stolta över vår dialekt. Den är en tillgång. För mig blir det som en tvåspråkighet.

Nu hoppas hon att så många som möjligt intresserar sig för boken.

– Varför inte ge bort den till gäster som kommungåva – i stället för textilier och sådant, skrattar Anna-Charlotte Dahlén.

Några ord och uttryck ur boken

Ja ha sköt = Jag har skjutit, men det är inget sj-ljud utan som i ska.

Jag känner mig så sköven = Jag känner mig så trött (skjuven) inget sj-ljud utan som i ska.

Ännu har ja int dräpt vona. = Ännu har jag inte dräpt förhoppningen. jämför eng. want = vad jag vill, vad jag hoppas på.

Put in veen i spisen = Stoppa in veden i spisen.

Kôter = skär jämför eng cut

Ja tror ja dôrmer = svimmar, somnar till.

Han exmerer int dä här = Han uppskattar inte det här.

Öga wassrann på a. =Ögonen tårades på henne.

Kona kom kuttnas, Fögglan (fåglrana) kom flygnas. Samma sätt som tyskarna skriver sina rörelseverb.

Hôser =strumpor, i hôserna på n= i hälarna på honom, tyska = Hosen

Gå ut o gör ett ökten = arbetspass på 3 tim.

Krôftninger = stora mjölklimpar i soppan

Resk = rårakspannkaka av råriven potatis (mycket gott!)

Hillo = lingonsylt (krössylt) blandat med skrädmjöl