2015-03-24 06:00

2015-03-24 06:46

Dubbelt så dyr nätavgift

ÖSTRA ÄMTERVIK: Ilska mot Fortum

Att flytta till Fortums distributionsområde kan vara en nitlott.
Elnätsavgiften blev dubbelt så dyr för göteborgaren som köpte hus i Östra Ämtervik.
– Fortum höjer både fasta och rörliga elnätspriser igen. Horribelt, säger elingenjören Lasse Åhman.

Lasse Åhman trivs underbart i huset med utsikt över sjön Visten, i Humletorp. När det damp ner information om höjda elnätspriser i brevlådan for han i taket.

– När vi bodde i Surte hade vi ett lokalt elbolag, Ale Elförening, som stod för elnätspriserna. Där kostar ett likvärdigt abonnemang 3 600 kronor per år i fast kostnad och 20,25 öre per transporterad kWh. Fortum har nu höjt priset till 7 100 kronor per år och 25,10 öre per transporterad kWh, säger Lasse Åhman.

”Giriga storbolag”

Prisskillnaden blir därmed mer än dubbelt upp.

– Ska det vara så här efter en avreglering med hårt vinstdrivande och giriga storbolag när man ser vad det innebär i skillnader? frågar sig Lasse Åhman. Många kritiserar elnätsjätten Fortum, inte minst på NWT:s insändarsidor. Åhman ifrågasätter skarpt den statliga myndighet som reglerar nätbolagens prissättning, Energimarknadsinspektionen.

Varför får Fortum ta så höga priser i Värmland?

– Det är jättestora skillnader beroende på hur elnätet ser ut. Utifrån de kostnader som finns i varje område så sätter man ett högsta pris på vilket kunden ska betala. Det gör att priserna varierar mycket och att det är dyrare i glesbygd. Från politiskt håll är det tydligt att man vill att det ska vara olika, säger Tony Rosten, chef för nätreglering på Energimarknadsinspektionen.

Är det rimligt att avgiften är dubbelt så dyr i Lasses fall?

– Ja, Ale har 87 meter elledning per kund i jämförelse med Fortum som har 187 meter per kund, säger Tony Rosten.

Hur går det med den statliga prisregleringen för perioden 2016-2019?

– Den kommer främst att styras av hur gammalt nätet är, säger Tony Rosten.

Värmland hårt drabbat

Fortum är största elnätbolaget i merparten av de värmländska kommunerna. Nätbolagen bedrivs som monopol och kunderna kan därför inte välja en annan elnätsleverantör om de är missnöjda. Tio av de sexton kommuner i Sverige med högst nätpriser finns i Värmland; Eda, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Kil, Munkfors, Storfors, Sunne och Torsby. Det visar den årliga Nils Holgerssonundersökningens senaste kartläggning. Under de senaste fem åren har elnätpriserna ökat med i genomsnitt cirka 25 procent.

På Fortum förstår man värmlänningar som anser att nätavgiften är orättvis.

– Ska vi ändra priset måste vi få slå ihop det med tätorterna. Vi fick avslag på vår ansökan, men har överklagat. De senaste åren har vi investerat 250 miljoner kronor per år i Värmland och Skaraborg för säkrare elleveranser, säger Bengt Johansson på Fortum Distribution.

Lasse Åhman trivs underbart i huset med utsikt över sjön Visten, i Humletorp. När det damp ner information om höjda elnätspriser i brevlådan for han i taket.

– När vi bodde i Surte hade vi ett lokalt elbolag, Ale Elförening, som stod för elnätspriserna. Där kostar ett likvärdigt abonnemang 3 600 kronor per år i fast kostnad och 20,25 öre per transporterad kWh. Fortum har nu höjt priset till 7 100 kronor per år och 25,10 öre per transporterad kWh, säger Lasse Åhman.

”Giriga storbolag”

Prisskillnaden blir därmed mer än dubbelt upp.

– Ska det vara så här efter en avreglering med hårt vinstdrivande och giriga storbolag när man ser vad det innebär i skillnader? frågar sig Lasse Åhman. Många kritiserar elnätsjätten Fortum, inte minst på NWT:s insändarsidor. Åhman ifrågasätter skarpt den statliga myndighet som reglerar nätbolagens prissättning, Energimarknadsinspektionen.

Varför får Fortum ta så höga priser i Värmland?

– Det är jättestora skillnader beroende på hur elnätet ser ut. Utifrån de kostnader som finns i varje område så sätter man ett högsta pris på vilket kunden ska betala. Det gör att priserna varierar mycket och att det är dyrare i glesbygd. Från politiskt håll är det tydligt att man vill att det ska vara olika, säger Tony Rosten, chef för nätreglering på Energimarknadsinspektionen.

Är det rimligt att avgiften är dubbelt så dyr i Lasses fall?

– Ja, Ale har 87 meter elledning per kund i jämförelse med Fortum som har 187 meter per kund, säger Tony Rosten.

Hur går det med den statliga prisregleringen för perioden 2016-2019?

– Den kommer främst att styras av hur gammalt nätet är, säger Tony Rosten.

Värmland hårt drabbat

Fortum är största elnätbolaget i merparten av de värmländska kommunerna. Nätbolagen bedrivs som monopol och kunderna kan därför inte välja en annan elnätsleverantör om de är missnöjda. Tio av de sexton kommuner i Sverige med högst nätpriser finns i Värmland; Eda, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Kil, Munkfors, Storfors, Sunne och Torsby. Det visar den årliga Nils Holgerssonundersökningens senaste kartläggning. Under de senaste fem åren har elnätpriserna ökat med i genomsnitt cirka 25 procent.

På Fortum förstår man värmlänningar som anser att nätavgiften är orättvis.

– Ska vi ändra priset måste vi få slå ihop det med tätorterna. Vi fick avslag på vår ansökan, men har överklagat. De senaste åren har vi investerat 250 miljoner kronor per år i Värmland och Skaraborg för säkrare elleveranser, säger Bengt Johansson på Fortum Distribution.

Dom kan ge dyrare el

Elnätskunder riskerar att tvingas betala mer för elen sedan Energimarknadsinspektionen (EI) förlorat en rättstvist mot ett antal elnätsföretag. Men framöver blir det svårare för företagen att kraftigt höja elnätsavgifterna, menar EI, eftersom det kommer nya, tydligare regler från och med 2016.

Elnätsavgifterna granskas av EI genom att det på förhand sätts en ram för företagets intäkter. De gäller för fyra år i taget. För åren 2012-2015 ansökte företagen om 183 miljarder i intäktsramar. EI:s ursprungliga beslut begränsade ramarna till totalt cirka 150 miljarder kronor, vilket motsvarar en årlig ökning av elnätsavgifterna på två procent. EI:s beslut överklagades till förvaltningsrätten som beslutade att elnätsavgifterna kunde uppgå till 196 miljarder kronor. 23 mars meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att elnätsföretagens intäktsramar inte prövas.

Källa: Energimarknadsinspektionen