2015-02-10 09:29

2015-02-10 09:30

Pånyttfödelse för urgammalt hantverk

VISTERUD: "Det finns ett sug i dag efter att tillverka själv"

Tovning är ett hantverk med gamla anor. I Visteruds missionshus i söndags fick ett gäng lära sig den gamla konsten. I dag när textil tillverkas på snabbare och enklare sätt finns det något fascinerande med att tillverka genuint med händerna.
– Det är ett kulturarv som vi behöver föra vidare, säger Annica Myrén, kursledare.

För länge sedan ansågs ullen bara vara en slaggprodukt av skinntillverkningen och slängdes. Sedan märkte man att något hände när man lade samman ullen – att det blev tyg.

– Och tur var ju det, för det är ett mycket användbart material på massor av sätt. Jag tror att hantverket finns överallt där det finns får. I till exempel Nya Zeeland är det jättestort, säger Annica Myrén.

Många steg

Hon hämtar ull direkt hos farmaren. Då det finns många sorters får finns det också många sorters ull av olika kvalitéer och prisklasser.

– Jag använder värmlandsull samt gotlandsull, som är mer slitstark, säger Annica Myrén.

Först av allt måste man karda ullen.

– Då drar man den genom två kardor, ett slags borstar, för att reda ut alla tovor som finns i ullen. När den är klar ska den vara som ett flor, säger Annica Myrén.

Sedan läggs testarna omlott i lodräta och vågräta rader. Sedan sprutar man på såpavatten, som får ullfjällen att öppna sig. När man sedan bearbetar den hakar fjällen i varandra. Ullen bör helst vara otvättad eftersom fettet, lanolinet, hjälper till att få ihop fibrerna och gör produkten mer vattenavstötande.

Då ull varierar mellan 60 och 1000 kronor kilot är det omöjligt att säga hur mycket en produkt kostar att tillverka. Men oavsett pengar får man räkna med att investera en hel del tid.

– Kursen i dag är fyra timmar; då hinner man färdigställa ett sittunderlag från grunden, säger Annica Myrén.

För länge sedan ansågs ullen bara vara en slaggprodukt av skinntillverkningen och slängdes. Sedan märkte man att något hände när man lade samman ullen – att det blev tyg.

– Och tur var ju det, för det är ett mycket användbart material på massor av sätt. Jag tror att hantverket finns överallt där det finns får. I till exempel Nya Zeeland är det jättestort, säger Annica Myrén.

Många steg

Hon hämtar ull direkt hos farmaren. Då det finns många sorters får finns det också många sorters ull av olika kvalitéer och prisklasser.

– Jag använder värmlandsull samt gotlandsull, som är mer slitstark, säger Annica Myrén.

Först av allt måste man karda ullen.

– Då drar man den genom två kardor, ett slags borstar, för att reda ut alla tovor som finns i ullen. När den är klar ska den vara som ett flor, säger Annica Myrén.

Sedan läggs testarna omlott i lodräta och vågräta rader. Sedan sprutar man på såpavatten, som får ullfjällen att öppna sig. När man sedan bearbetar den hakar fjällen i varandra. Ullen bör helst vara otvättad eftersom fettet, lanolinet, hjälper till att få ihop fibrerna och gör produkten mer vattenavstötande.

Då ull varierar mellan 60 och 1000 kronor kilot är det omöjligt att säga hur mycket en produkt kostar att tillverka. Men oavsett pengar får man räkna med att investera en hel del tid.

– Kursen i dag är fyra timmar; då hinner man färdigställa ett sittunderlag från grunden, säger Annica Myrén.

  • Marina Johansson