2018-06-29 08:12

2018-06-29 08:12

Många avloppsfrågor att besvara

Nysäter: Förslag som blir dyra för oss på landet

Det finns en ny utredning om avlopp och deras miljöpåverkan. Den heter ”Vägar till hållbara vattentjänster” och lämnades till regeringen i maj i år.

Utredningen är nu ute på remiss och det är viktigt att många läser och tycker om förslagen. Det finns förslag till åtgärder, som kan bli mycket dyrbara för oss på landet. Gillberga utvecklingsgrupp planerar att skicka in ett remissvar.

Vi måste ställa krav på en konsekvensbeskrivning som ger en sann bild av kommande kostnader för enskilda avlopp i framtiden. Det gäller inte bara för tillkommande kostnader och administrativa uppgifter för att upprätta en avloppsdeklaration. Man måste också beakta kostnaderna för att åtgärda avloppen. Det rör sig om summor på minst 20 miljarder, som glesbygdsbefolkningen ska betala.

De krav som miljöbalken ställer på enskilda avlopp och deras ägare måste diskuteras igen.

Följande frågor behöver belysas:

Små enskilda avlopp räknas som avlopp för upp till 200 personer. Borde det införas även uppdelning i mindre avlopp t ex ett hushåll?

Vilka effekter som erhålls med olika åtgärder i relation till förbättringarna för hälsa för människor och miljö? Effekterna ska vägas mot kostnaderna. I detta sammanhang måste avloppets läge i förhållande till dricksvattentäkter och sjöar, hav samt vattendrag vägas in.

Kan den på platsen naturliga miljön duga till infiltrering? Det kan kanske vara bättre att utnyttja t ex betesmark än att köpa sand.

Hur ska kretsloppet fungera? Kan man samla upp och använda vattnet efter slamavskiljning till bevattning?

Vem ansvarar för teknikutveckling så den blir kostnadseffektiv, miljövänlig och hållbar?

Vem ska vi ägare av enskilda avlopp lita på? Leverantörer av utrustning, köpta konsulter, tidigare ägare till huset eller andra? Tillsynspersonal ger inte råd eftersom det är deras uppgift att kontrollera resultatet av den enskildes åtgärder.

Det måste finnas möjlighet att bo och verka på landsbygden inklusive glest befolkade områden.

Lena Tistad

Gillberga utvecklingsgrupp

Utredningen är nu ute på remiss och det är viktigt att många läser och tycker om förslagen. Det finns förslag till åtgärder, som kan bli mycket dyrbara för oss på landet. Gillberga utvecklingsgrupp planerar att skicka in ett remissvar.

Vi måste ställa krav på en konsekvensbeskrivning som ger en sann bild av kommande kostnader för enskilda avlopp i framtiden. Det gäller inte bara för tillkommande kostnader och administrativa uppgifter för att upprätta en avloppsdeklaration. Man måste också beakta kostnaderna för att åtgärda avloppen. Det rör sig om summor på minst 20 miljarder, som glesbygdsbefolkningen ska betala.

De krav som miljöbalken ställer på enskilda avlopp och deras ägare måste diskuteras igen.

Följande frågor behöver belysas:

Små enskilda avlopp räknas som avlopp för upp till 200 personer. Borde det införas även uppdelning i mindre avlopp t ex ett hushåll?

Vilka effekter som erhålls med olika åtgärder i relation till förbättringarna för hälsa för människor och miljö? Effekterna ska vägas mot kostnaderna. I detta sammanhang måste avloppets läge i förhållande till dricksvattentäkter och sjöar, hav samt vattendrag vägas in.

Kan den på platsen naturliga miljön duga till infiltrering? Det kan kanske vara bättre att utnyttja t ex betesmark än att köpa sand.

Hur ska kretsloppet fungera? Kan man samla upp och använda vattnet efter slamavskiljning till bevattning?

Vem ansvarar för teknikutveckling så den blir kostnadseffektiv, miljövänlig och hållbar?

Vem ska vi ägare av enskilda avlopp lita på? Leverantörer av utrustning, köpta konsulter, tidigare ägare till huset eller andra? Tillsynspersonal ger inte råd eftersom det är deras uppgift att kontrollera resultatet av den enskildes åtgärder.

Det måste finnas möjlighet att bo och verka på landsbygden inklusive glest befolkade områden.

Lena Tistad

Gillberga utvecklingsgrupp

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.