2015-05-23 06:00

2015-05-23 06:00

Kul att vara först i världen med något

I FÅTÖLJEN: CLAES ÖSTERMAN

Det är roligt att vara först i världen med något. Första människan på månen eller den förste att simma över engelska kanalen. Själv blev jag den förste i världen att snatta på nya ICA-butiken i Guttane.

Jag var där och gjorde ett reportage för webb-tv när butiken öppnade häromdagen. Jag stod inne i butiken och väntade på att porten skulle öppnas när jag kom på den briljanta idén att köpa ett par kilo svensk färskpotatis innan kunderna började strömma in. Jag stoppade knappt två kilo i en påse medan jag pratade med killen bredvid mig – han heter Anders och är vakt på Securitas – och lade potatispåsen i kameraväskan för att betala när jag filmat färdigt.

Men precis som den sparkade SL-chefen glömde jag bort vad jag stoppat på mig. Jag lämnade butiken, åkte tillbaka till jobbet och öppnade kameraväskan. Där låg potatisen och glodde förmanande på mig.

Nästa dag åkte jag tillbaka till Guttane och bekände stölden för butikschefen Stefan. Men han skrattade, sa att han bjöd på potatisen och hoppades att det smakade gott. Jag hoppas att han är hårdare mot snattarna i fortsättningen.

 

Jag är ingen bakåtsträvare i min yrkesroll utan accepterar både att göra webb-tv och att testa lättsaltade chips inför Melodifestivalen. Men ett modernt påfund som jag har svårt att ta till mig är begreppet - tankesmedja. En tankesmedja är en plats där smarta och pålästa människor sitter och funderar för att sedan leverera en slutsats eller analys om omgivningens tillstånd, ofta i direktsänd tv, tillbakalutad i en soffa med andra tänkare som kommer med mothugg eller medhåll. Jag tror det finns 400 tankesmedjor bara i Stockholm.

Fast egentligen är idén inte så dum. Jag tycker om att sitta och fundera (eller ligga och fundera för all del) så nu tänker jag starta en egen tankesmedja där jag kan smida tankar, analysera omvärlden och fundera över trender. Jag kan kalla mig framtidscoach, trendstrateg eller omvärldsanalytiker - vanliga yrken nyförtiden - och grubbla på sådant som duktigt folk i betydande tankesmedjor grubblar på: konsumentbeteende, framtida livsstilsmönster, snabba trendfenomen och hur man vässar sin pitch. Viktiga saker där vi alla behöver sakkunnig tolkning och utvärdering.

Låter det som skitprat och klassisk snömos? Men om jag tar 3000 spänn i timmen för en analys så låter det genast mer seriöst? Och 40000 för en föreläsning? Så när frun i huset i fortsättningen ropar och undrar vad jag sysslar, svarar jag sömnigt men med gott samvete från solstolen:

- Jag arbetar!

 

Vi semestrade på kro i Danmark i veckan och resan över havet gick med en Stenafärja. Båten avgick på morgonen och vi funderade på om vi skulle ta en termos med kaffe med oss. Jag sa att man inte får äta medhavd matsäck på båten utan måste handla i Stenas egna cafeterior och barer.

Vi slog oss ned vid ett bord och hamnade bredvid några fryntliga danskar som omedelbart dukade upp medhavd frukost. Det var inte bara kaffe, smörgåsar, yoghurt, bröd och olika juicer. De plockade fram marmelad, syltburkar, leverpastej, salami, kokta ägg och andra godsaker.

Man fick nämligen äta medhavd matsäck på båten. Vid ett annat bord lade en dansk familj upp en storrutig duk och presenterade rena rama smörgåsbordet. De vecklade upp foliepaket som innehöll frikadeller, stekta korvar, bacon, äggröra, rökt fisk, flera ostar, glasburkar med inlagd gurka, rödkål och en massa annat – dock ingen svensk färskpotatis. Själva njöt vi av en fika och Stenas allra torraste muffins.

Jag var där och gjorde ett reportage för webb-tv när butiken öppnade häromdagen. Jag stod inne i butiken och väntade på att porten skulle öppnas när jag kom på den briljanta idén att köpa ett par kilo svensk färskpotatis innan kunderna började strömma in. Jag stoppade knappt två kilo i en påse medan jag pratade med killen bredvid mig – han heter Anders och är vakt på Securitas – och lade potatispåsen i kameraväskan för att betala när jag filmat färdigt.

Men precis som den sparkade SL-chefen glömde jag bort vad jag stoppat på mig. Jag lämnade butiken, åkte tillbaka till jobbet och öppnade kameraväskan. Där låg potatisen och glodde förmanande på mig.

Nästa dag åkte jag tillbaka till Guttane och bekände stölden för butikschefen Stefan. Men han skrattade, sa att han bjöd på potatisen och hoppades att det smakade gott. Jag hoppas att han är hårdare mot snattarna i fortsättningen.

 

Jag är ingen bakåtsträvare i min yrkesroll utan accepterar både att göra webb-tv och att testa lättsaltade chips inför Melodifestivalen. Men ett modernt påfund som jag har svårt att ta till mig är begreppet - tankesmedja. En tankesmedja är en plats där smarta och pålästa människor sitter och funderar för att sedan leverera en slutsats eller analys om omgivningens tillstånd, ofta i direktsänd tv, tillbakalutad i en soffa med andra tänkare som kommer med mothugg eller medhåll. Jag tror det finns 400 tankesmedjor bara i Stockholm.

Fast egentligen är idén inte så dum. Jag tycker om att sitta och fundera (eller ligga och fundera för all del) så nu tänker jag starta en egen tankesmedja där jag kan smida tankar, analysera omvärlden och fundera över trender. Jag kan kalla mig framtidscoach, trendstrateg eller omvärldsanalytiker - vanliga yrken nyförtiden - och grubbla på sådant som duktigt folk i betydande tankesmedjor grubblar på: konsumentbeteende, framtida livsstilsmönster, snabba trendfenomen och hur man vässar sin pitch. Viktiga saker där vi alla behöver sakkunnig tolkning och utvärdering.

Låter det som skitprat och klassisk snömos? Men om jag tar 3000 spänn i timmen för en analys så låter det genast mer seriöst? Och 40000 för en föreläsning? Så när frun i huset i fortsättningen ropar och undrar vad jag sysslar, svarar jag sömnigt men med gott samvete från solstolen:

- Jag arbetar!

 

Vi semestrade på kro i Danmark i veckan och resan över havet gick med en Stenafärja. Båten avgick på morgonen och vi funderade på om vi skulle ta en termos med kaffe med oss. Jag sa att man inte får äta medhavd matsäck på båten utan måste handla i Stenas egna cafeterior och barer.

Vi slog oss ned vid ett bord och hamnade bredvid några fryntliga danskar som omedelbart dukade upp medhavd frukost. Det var inte bara kaffe, smörgåsar, yoghurt, bröd och olika juicer. De plockade fram marmelad, syltburkar, leverpastej, salami, kokta ägg och andra godsaker.

Man fick nämligen äta medhavd matsäck på båten. Vid ett annat bord lade en dansk familj upp en storrutig duk och presenterade rena rama smörgåsbordet. De vecklade upp foliepaket som innehöll frikadeller, stekta korvar, bacon, äggröra, rökt fisk, flera ostar, glasburkar med inlagd gurka, rödkål och en massa annat – dock ingen svensk färskpotatis. Själva njöt vi av en fika och Stenas allra torraste muffins.