2015-01-26 16:37

2015-01-26 20:24

"Det är verkligen hög tid att reagera"

SÄFFLE: Nya vattenbestämmelser kan slå stenhårt mot landsbygden

Vattenmyndigheten tar till storsläggan. Svensk vattenkvalitet ska förbättras för att möta EU:s krav. Åtgärderna som krävs kan kosta 433 miljoner kronor – bara i Säffle kommun.
– Det här kan slå stenhårt mot landsbygden, säger Bengt Larsson på Hushållningssällskapet.

De nya strandskyddsreglerna har skapat hetsig debatt och överklaganden till högre instans. Detta har Säffle-Tidningen berättat tidigare.

Nu väntar nästa ”vatten-virvel” och denna gång kan det handla om betydligt starkare strömmar. Det är åtminstone så Bengt Larsson upplever det. Han jobbar som företag- och affärsrådgivare för Hushållningssällskapet i Säffle kommun.

Från EU

Han berättar om färska förslag på att förbättra vattenkvaliteten i svenska sjöar och vattendrag. Initiativet kommer ifrån EU och det är Vattenmyndigheten i Sverige som har ansvaret. Det handlar om en ny förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram.

De tänkbara åtgärder som kan komma att krävas riskerar att hamna i knät på kommunpolitiker, företagare och privatpersoner på landsbygden, menar Bengt Larsson.

Omfattningen

– Vi ska ha bra vatten, det är inget snack om den saken så i det avseendet är ju det här någonting vettigt. Men tittar man lite mer noggrant på vad det kan komma att innebära så ser man snabbt en fara i det här, säger han.

Faran grundar sig, enligt Bengt Larsson, i att omfattningen är så stor. Förvaltningsplanen ska gälla fram till 2021, vattenkvaliteten ska förbättras kraftigt och det ska gå snabbt. Åtgärderna som krävs om allt genomförs innebär hisnande kostnader under några få år.

För Säffles del handlar det om 433 miljoner kronor enligt beräkningar från LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. (se längre ner i artikeln)

– Det är en sådan extremt kraftigt ambitionshöjning. Risken är uppenbar att vi skapar ett naturreservat med fantastiskt vatten, men ingen har råd att bo kvar på landsbygden, säger Bengt Larsson.

Förslaget från Vattenmyndigheten kom innan årsskiftet och nu är det ute på remiss. Senast sista april ska berörda – kommuner, entreprenörer och markägare – lämna sina yttranden.

”Till vilket pris?”

Bengt Larsson hoppas att det här nu verkligen lyfts upp i ljuset och att alla inblandade parter tar chansen och ifrågasätter det som håller på att hända.

– Det är hög tid att alla reagerar nu. Jag vill också ha rent vatten, men till vilket pris. Det här kan bli ett rejält dråpslag för landsbygden, säger Bengt Larsson.

Han får medhåll från flera håll, inte minst ifrån LRF som uttrycker en oro för överlevnaden för sina medlemmar, lantbrukarna. Och därmed också en oro över hela landsbygdens möjlighet att leva vidare och utvecklas.

LRF har trängt in i Vattenmyndighetens material och plockat ut vad det verkligen kommer att innebära när och om den nya förvaltningsplanen blir verklighet.

Orimliga kostnader?

Listan på åtgärder är omfattande och till stora delar svår att greppa för den oinvigde. Det handlar om enskilda avlopp, vandringshinder för fisk, kalkning, restaurering av rätade vattendrag och förbättrad rening vid avloppsreningsverk – bland mycket annat.

Något som står synnerligen klart är att det handlar om högt ställda ambitioner med höga, kanske helt orimliga kostnader som följd.

Erik Evestam är dels kommunpolitiker i Säffle för Centerpartiet.

Han är dessutom verksamhetsutvecklare inom LRF i Västra Sverige och han är allt annat än nöjd med Vattenmyndighetens agerande.

– Man har hört mycket dumt genom åren, men det här tar nog priset.

Det finns ingen som helst rim och reson i åtgärderna och de kostnader som blir effekten, menar han.

– Det vi har fått fram kommer som sagt från myndighetens eget material. För Säffle har vi hittat åtgärder som landar på 433 miljoner kronor och då är det faktiskt i underkant. Det finns en del som inte ingår i den summan, exempelvis tillsynskostnader för skattekollektivet, säger Erik Evestam.

För stor rock

Liksom Bengt Larsson så anser även Erik Evestam att god vattenkvalitet är en given målsättning att sträva emot. Men han tycker utan tvekan att Vattenmyndigheten har tagit i på tok för mycket.

– Jag vet inte varför Sverige har tagit på sig den här alldeles för stora rocken och vi har inte hittat något annat land i EU där man agerar på samma sätt.

Erik Evestam skulle hellre se en fortsättning och utveckling av det arbete som har gjorts och fortfarande görs för en förbättrad vattenkvalitet.

– Ja, vi vill fortsätta jobba som vi redan gör, med rådgivningsinsatser, bra samarbeten och insatser som fungerar lokalt. Inte minst i Säffle har vi haft flera lyckade projekt, bland annat för att minska näringsläckaget och få ner användningen av bekämpningsmedel.

Vad skulle det innebära om Vattenmyndighetens förslag blir verklighet?

– Skulle detta genomföras fullt ut, då tvingas vi lägga ner hela det svenska lantbruket, säger Erik Evestam.

De nya strandskyddsreglerna har skapat hetsig debatt och överklaganden till högre instans. Detta har Säffle-Tidningen berättat tidigare.

Nu väntar nästa ”vatten-virvel” och denna gång kan det handla om betydligt starkare strömmar. Det är åtminstone så Bengt Larsson upplever det. Han jobbar som företag- och affärsrådgivare för Hushållningssällskapet i Säffle kommun.

Från EU

Han berättar om färska förslag på att förbättra vattenkvaliteten i svenska sjöar och vattendrag. Initiativet kommer ifrån EU och det är Vattenmyndigheten i Sverige som har ansvaret. Det handlar om en ny förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram.

De tänkbara åtgärder som kan komma att krävas riskerar att hamna i knät på kommunpolitiker, företagare och privatpersoner på landsbygden, menar Bengt Larsson.

Omfattningen

– Vi ska ha bra vatten, det är inget snack om den saken så i det avseendet är ju det här någonting vettigt. Men tittar man lite mer noggrant på vad det kan komma att innebära så ser man snabbt en fara i det här, säger han.

Faran grundar sig, enligt Bengt Larsson, i att omfattningen är så stor. Förvaltningsplanen ska gälla fram till 2021, vattenkvaliteten ska förbättras kraftigt och det ska gå snabbt. Åtgärderna som krävs om allt genomförs innebär hisnande kostnader under några få år.

För Säffles del handlar det om 433 miljoner kronor enligt beräkningar från LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. (se längre ner i artikeln)

– Det är en sådan extremt kraftigt ambitionshöjning. Risken är uppenbar att vi skapar ett naturreservat med fantastiskt vatten, men ingen har råd att bo kvar på landsbygden, säger Bengt Larsson.

Förslaget från Vattenmyndigheten kom innan årsskiftet och nu är det ute på remiss. Senast sista april ska berörda – kommuner, entreprenörer och markägare – lämna sina yttranden.

”Till vilket pris?”

Bengt Larsson hoppas att det här nu verkligen lyfts upp i ljuset och att alla inblandade parter tar chansen och ifrågasätter det som håller på att hända.

– Det är hög tid att alla reagerar nu. Jag vill också ha rent vatten, men till vilket pris. Det här kan bli ett rejält dråpslag för landsbygden, säger Bengt Larsson.

Han får medhåll från flera håll, inte minst ifrån LRF som uttrycker en oro för överlevnaden för sina medlemmar, lantbrukarna. Och därmed också en oro över hela landsbygdens möjlighet att leva vidare och utvecklas.

LRF har trängt in i Vattenmyndighetens material och plockat ut vad det verkligen kommer att innebära när och om den nya förvaltningsplanen blir verklighet.

Orimliga kostnader?

Listan på åtgärder är omfattande och till stora delar svår att greppa för den oinvigde. Det handlar om enskilda avlopp, vandringshinder för fisk, kalkning, restaurering av rätade vattendrag och förbättrad rening vid avloppsreningsverk – bland mycket annat.

Något som står synnerligen klart är att det handlar om högt ställda ambitioner med höga, kanske helt orimliga kostnader som följd.

Erik Evestam är dels kommunpolitiker i Säffle för Centerpartiet.

Han är dessutom verksamhetsutvecklare inom LRF i Västra Sverige och han är allt annat än nöjd med Vattenmyndighetens agerande.

– Man har hört mycket dumt genom åren, men det här tar nog priset.

Det finns ingen som helst rim och reson i åtgärderna och de kostnader som blir effekten, menar han.

– Det vi har fått fram kommer som sagt från myndighetens eget material. För Säffle har vi hittat åtgärder som landar på 433 miljoner kronor och då är det faktiskt i underkant. Det finns en del som inte ingår i den summan, exempelvis tillsynskostnader för skattekollektivet, säger Erik Evestam.

För stor rock

Liksom Bengt Larsson så anser även Erik Evestam att god vattenkvalitet är en given målsättning att sträva emot. Men han tycker utan tvekan att Vattenmyndigheten har tagit i på tok för mycket.

– Jag vet inte varför Sverige har tagit på sig den här alldeles för stora rocken och vi har inte hittat något annat land i EU där man agerar på samma sätt.

Erik Evestam skulle hellre se en fortsättning och utveckling av det arbete som har gjorts och fortfarande görs för en förbättrad vattenkvalitet.

– Ja, vi vill fortsätta jobba som vi redan gör, med rådgivningsinsatser, bra samarbeten och insatser som fungerar lokalt. Inte minst i Säffle har vi haft flera lyckade projekt, bland annat för att minska näringsläckaget och få ner användningen av bekämpningsmedel.

Vad skulle det innebära om Vattenmyndighetens förslag blir verklighet?

– Skulle detta genomföras fullt ut, då tvingas vi lägga ner hela det svenska lantbruket, säger Erik Evestam.

Vad handlar det om?

Vattenmyndigheten har tagit fram förslag till ny förvaltningsplan och åtgärdsprogram för de olika vattendistrikten i Sverige. Däribland Västerhavets vattendistrikt där Värmland ingår.

Förslaget är nu ute på samråd och yttranden ska lämnas in senast 30 april.

Beslut ska fattas i höst och den nya planen ska gälla och genomföras under 2016-2021.

Åtgärderna som krävs för att allt i förvaltningsplanen ska uppnås innebär mycket stora kostnader. 433 miljoner kronor i Säffle kommun och 4 miljarder kronor för hela Värmland

Ett samrådsmöte för vårt område, Västerhavets vattendistrikt, kommer att hålla i Karlstad den 4 februari i länsstyrelsens regi.

Det finns fem vattenmyndigheter i Sverige med ansvar för olika distrikt. Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet.