2018-05-10 20:59

2018-05-10 20:59

Pillars of Eternity 2: Deadfire – Mästerlig, saltstänkt uppföljare

Rollspel

Windows
Obsidian
Åldersmärkning: 12
Betyg:

Pillars of Eternity var en sällsam framgångssaga, och ett av spelen som satte crowdfunding-modellen på kartan. Efter över ett decennium av utgivare som hävdat att gammaldags rollspel är omöjliga att sälja visade Obsidian att det inte var sant överhuvudtaget. Spelarna hade saknat isometriska, klassiska rollspel av Baldur’s Gate-skolan, och det dröjde inte länge förrän Pillars of Eternity var finansierat. När det väl släpptes visade det sig att vårt förtroende var berättigat. Det var en modern klassiker.

Att följa upp ett sådant spel är inte det lättaste. Med Deadfire undviker dock Obsidian att trampa vatten – bokstavligen – genom att förflytta handlingen från trollskogar till vidsträckta hav och soliga stränder. Även tematiken vänder sig mer utåt den här gången. I första spelet handlade det mycket om sorg, tivel, barnlöshet och religiös terror. Det var ovanligt för ett rollspel, och det var ett både fascinerade och gripande världsbygge. I uppföljaren är det samhällssystem, ideologier och trosuppfattningar som krockar, låser fast, befriar och styr befolkningen.

Det är fortfarande personliga berättelser om välskrivna karaktärer, men teman som exploatering, kolonisering, kapitalism som räddare eller förstörare, isolationism och rasism ger Deadfire en mer politisk laddning än föregångaren. För att vara ett spel som hade kunnat göras för 20 år sedan ligger det väldigt rätt i tiden.

Spelmässigt finns också en del nyheter. Förutom de djupa, ofta väldigt utmanande, realtidsstriderna får du nu också färdas över haven i ditt egna fartyg. Det betyder att du kan skaffa besättning, uppgraderingar och förnödenheter som håller folket glada (alkohol i alla former är alltid populärt). Naturligtvis får du också delta i sjöslag mot diverse pirater. Dessa är turordningsbaserade, och har ett nästan Twine-liknande upplägg med textkommandon och enkla illustrationer som visar hur ditt fartyg är i förhållande till motståndaren.

Pillars of Eternity 2: Deadfire är en mästerlig uppföljare som lyckas behålla mycket av det som gjorde originalet så bra. Det är välskrivet, engagerande och stort – men det vågar också gå delvis andra vägar för att inte fastna i en trygg upprepning. Här finns en hel värld att upptäcka – igen.

Joakim Kilman

Pillars of Eternity var en sällsam framgångssaga, och ett av spelen som satte crowdfunding-modellen på kartan. Efter över ett decennium av utgivare som hävdat att gammaldags rollspel är omöjliga att sälja visade Obsidian att det inte var sant överhuvudtaget. Spelarna hade saknat isometriska, klassiska rollspel av Baldur’s Gate-skolan, och det dröjde inte länge förrän Pillars of Eternity var finansierat. När det väl släpptes visade det sig att vårt förtroende var berättigat. Det var en modern klassiker.

Att följa upp ett sådant spel är inte det lättaste. Med Deadfire undviker dock Obsidian att trampa vatten – bokstavligen – genom att förflytta handlingen från trollskogar till vidsträckta hav och soliga stränder. Även tematiken vänder sig mer utåt den här gången. I första spelet handlade det mycket om sorg, tivel, barnlöshet och religiös terror. Det var ovanligt för ett rollspel, och det var ett både fascinerade och gripande världsbygge. I uppföljaren är det samhällssystem, ideologier och trosuppfattningar som krockar, låser fast, befriar och styr befolkningen.

Det är fortfarande personliga berättelser om välskrivna karaktärer, men teman som exploatering, kolonisering, kapitalism som räddare eller förstörare, isolationism och rasism ger Deadfire en mer politisk laddning än föregångaren. För att vara ett spel som hade kunnat göras för 20 år sedan ligger det väldigt rätt i tiden.

Spelmässigt finns också en del nyheter. Förutom de djupa, ofta väldigt utmanande, realtidsstriderna får du nu också färdas över haven i ditt egna fartyg. Det betyder att du kan skaffa besättning, uppgraderingar och förnödenheter som håller folket glada (alkohol i alla former är alltid populärt). Naturligtvis får du också delta i sjöslag mot diverse pirater. Dessa är turordningsbaserade, och har ett nästan Twine-liknande upplägg med textkommandon och enkla illustrationer som visar hur ditt fartyg är i förhållande till motståndaren.

Pillars of Eternity 2: Deadfire är en mästerlig uppföljare som lyckas behålla mycket av det som gjorde originalet så bra. Det är välskrivet, engagerande och stort – men det vågar också gå delvis andra vägar för att inte fastna i en trygg upprepning. Här finns en hel värld att upptäcka – igen.

Joakim Kilman

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.