2015-10-03 06:00

2015-10-04 08:24

Musik som skapas i stunden

KONSERTAKTUELL. ISABELLA LUNDGREN FÅR SÄLLSKAP AV ETT 70-TAL MUSIKER

Tillsammans med Wermlandsoperans orkester och Carlstad Jazz gör värmländska jazzsångerskan Isabella Lundgren gemensam sak i Sundstaaulan.

Det blir en konsert helt utifrån Lundgens senaste, mycket hyllade album Somehow life got in the way. Extra speciellt för henne att uppträda i Sundstaaulan där hon studerade musik under gymnsasieåren.

– Det är enormt kul att få komma hem och spela, säger Isabella Lundgren från nuvarande hemmet utanför Stockholm.

– Wermlandsoperans sinfonietta är en fantastisk orkester på alla sätt och vis.

Tillsammans kommer de att spela låtarna i samma ordning som på albumet, det ligger en röd berättartråd i musiken där alster från olika epoker och låtskrivare samsas.

– När jag uppträder på en scen med det här materialet så finns ju möjligheten att prata om vad som länkar låtarna och historien bakom, fortsätter Isabella.

– På så sätt blir det enklare för en publik att ta det till sig.

När NWT intervjuade henne i samband med skivsläppet i fjol förklarade hon att upprinnelsen till albumet ligger i hennes ständiga jakt på de existentiella frågorna. Hon menade att hon hela tiden ställer frågan ”Varför?”. Nu utvecklar hon tematiken:

– Det har att göra med oss människor och vår ständiga strävan efter att kontrollera och definiera oss själva och tillvaron. Vi gör det för att saker och ting ska bli mer begripliga för oss. Men i själva verket gör det oss mer begränsade, både emotionellt och tankemässigt. Vi förminskar både oss själva och våra upplevelser. Så till slut handlar det om att tappa kontrollen. Det behöver inte alls vara så farligt som man tror.

Isabella Lundgren hittar inspiration i mycket. Ett namn som ofta nämns när hennes röst ska beskrivas är jazzgiganten Billie Holiday.

– Det är så klart smickrande, hon är en av mina stora förebilder och idoler på många sätt. Så det är betydelsefullt att jag kan påminna om något som är henne. Vi kanske inte är så röstlika, det är nog mer i hur vi tar oss musiken som vi har något gemensamt.

Hon är mån om att inte vara en kopia, en klon.

– Det känns oerhört viktigt att behålla sin särart. Det som är jag.

Förutom sinfoniettan som leds av dirigenten Mats Hålling, har hon stöd av sin egen trio med Carl Bagge, Niclas Fernqvist Daniel Fredriksson samt trumpetaren Peter Asplund.

– Det är alldeles obegripligt fantastiskt att spela med så många samtidigt! Det ger tillgång till helt andra klangvärldar, hela andra förutsättningar! Allt blir större. Det är dessutom extra underbart att det är levande människor som gör all musik nu och här. Det är inget trixande eller några programmerade maskiner som sätter i gång. Allt sker i stunden. Det är 70 personer som ska spela, var på sitt unika sätt, men tillsammans samtidigt. Det blir kraftfullt!

Det blir en konsert helt utifrån Lundgens senaste, mycket hyllade album Somehow life got in the way. Extra speciellt för henne att uppträda i Sundstaaulan där hon studerade musik under gymnsasieåren.

– Det är enormt kul att få komma hem och spela, säger Isabella Lundgren från nuvarande hemmet utanför Stockholm.

– Wermlandsoperans sinfonietta är en fantastisk orkester på alla sätt och vis.

Tillsammans kommer de att spela låtarna i samma ordning som på albumet, det ligger en röd berättartråd i musiken där alster från olika epoker och låtskrivare samsas.

– När jag uppträder på en scen med det här materialet så finns ju möjligheten att prata om vad som länkar låtarna och historien bakom, fortsätter Isabella.

– På så sätt blir det enklare för en publik att ta det till sig.

När NWT intervjuade henne i samband med skivsläppet i fjol förklarade hon att upprinnelsen till albumet ligger i hennes ständiga jakt på de existentiella frågorna. Hon menade att hon hela tiden ställer frågan ”Varför?”. Nu utvecklar hon tematiken:

– Det har att göra med oss människor och vår ständiga strävan efter att kontrollera och definiera oss själva och tillvaron. Vi gör det för att saker och ting ska bli mer begripliga för oss. Men i själva verket gör det oss mer begränsade, både emotionellt och tankemässigt. Vi förminskar både oss själva och våra upplevelser. Så till slut handlar det om att tappa kontrollen. Det behöver inte alls vara så farligt som man tror.

Isabella Lundgren hittar inspiration i mycket. Ett namn som ofta nämns när hennes röst ska beskrivas är jazzgiganten Billie Holiday.

– Det är så klart smickrande, hon är en av mina stora förebilder och idoler på många sätt. Så det är betydelsefullt att jag kan påminna om något som är henne. Vi kanske inte är så röstlika, det är nog mer i hur vi tar oss musiken som vi har något gemensamt.

Hon är mån om att inte vara en kopia, en klon.

– Det känns oerhört viktigt att behålla sin särart. Det som är jag.

Förutom sinfoniettan som leds av dirigenten Mats Hålling, har hon stöd av sin egen trio med Carl Bagge, Niclas Fernqvist Daniel Fredriksson samt trumpetaren Peter Asplund.

– Det är alldeles obegripligt fantastiskt att spela med så många samtidigt! Det ger tillgång till helt andra klangvärldar, hela andra förutsättningar! Allt blir större. Det är dessutom extra underbart att det är levande människor som gör all musik nu och här. Det är inget trixande eller några programmerade maskiner som sätter i gång. Allt sker i stunden. Det är 70 personer som ska spela, var på sitt unika sätt, men tillsammans samtidigt. Det blir kraftfullt!

Vad? Somehow life got in the way med Isabella Lundgren och Wermlandsoperans orkester tillsammans med Carl Bagge, Niclas Fernqvist, Daniel Fredriksson, Mats Hålling och Peter Asplund.

Var? Sundstaaulan, Karlstad

När? Den 3 oktober