2015-09-25 06:00

2015-09-25 08:58

"Det gäller att vara jävligt bra när väl kameran går"

NÖJE

De flesta känner honom till ansiktet men kanske inte till namnet.
Nu är han aktuell i två biofilmer samt TV4:s stora dramasatsning Modus som lockade 1,2 miljoner tittare tidigare i veckan.
NWT pratar sport, längtan och norrländsk fylla med Henrik Norlén.

Han är en av landets mest flitiga skådespelare. Från Skilda världar till Johan Falk, från Dramaten och Västanå till Återträffen.

Det har nästan alltid varit mycket Henrik Norlén. Men extra nu. Tidigare i veckan hade TV4:s dramaserie Modus premiär och dagarna innan gick filmen Min lilla syster upp på bio. I dag är det dags för Glada hälsningar från Missångerträsk – ytterligare en produktion med Henrik Norlén i en av rollerna.

– Det är en slump att alla produktioner har premiär inom en och samma vecka, säger Henrik Norlén.

Alla projekt har haft en startsträcka på flera år innan premiär. Just nu repeterar han En fröjdefull jul på Stockholms stadsteater där han är anställd.

– Det var en fantastisk värld jag kastades in i när jag läste manuset till Modus, fortsätter han och berättar om det trefaldigt Emmybelönade manusförfattarparet Mai Brostrøm och Peter Thorsboe.

– Det fanns så många bra, fördjupade roller. Även om jag visste vilken roll jag skulle spela när jag läste så blev jag suger på att spela flera av de andra! Det är ett tecken på att det är ett bra manus.

Förlorat barn

Bland skådespelarna finns också Melinda Kinnaman, Krister Henriksson och Simon J Berger. Och något otippat även Peter Jöback. Henrik Norlén beskriver världen som Modus utspelar sig i som nutida, det är en modern samhällskildring.

– Det utspelar sig kring jul. Det sker en rad mord. Min karaktär heter Ingvar och är kriminalkommissarie. En ganska ensam man, han har förlorat ett barn och skilt sig från sin hustru och kring högtider är det extra svårt att hantera ensamhet. Han har en längtan efter något mer, efter kärlek. Han har ett vemod men är också väldigt varm och sympatisk.

Karaktären har flera drag som går igen även hos Henrik Norlén.

– Det gäller att hitta de där små hemligheterna som bara jag och karaktären vet om. Hitta det specifika. Ska du göra en roll som sträcker sig över en hel säsong – och troligtvis fler säsonger – så är det bra att ha rollen nära en själv så man inte målar in sig i ett hörn.

Nämn något konkret ni delar.

– Den där längtan. Längtan efter familj. Det finns också en noggrannhet i honom som jag också har.

Det första av åtta timslånga avsnitt av Modus sändes i onsdags och lockade 1, 2 miljoner tittare. Stor intresse har det också varit för filmen Min lilla syster som tagits emot av väldigt fina recensioner.

– Det har varit en fantastisk resa att vara med i den. Det är en otroligt viktigt berättelse att berätta. Jag är oerhört stolt över att vara delaktig.

Min lilla syster handlar om en familj där den äldsta dotter drabbas av ätstörningar. Henrik Norlén gör rollen som pappan.

– Filmen visar hur det drabbar hela familjen genom lillasysterns perspektiv. Men det handlar om mer än ätstörningar, det handlar om syskonskap, om vad det innebär att bära en hemlighet och medberoende. En otroligt vacker och gripande berättelse. Min lilla syster har även rönt stor uppmärksamhet på filmfestivaler runt om i världen och tilldelats priser.

Sportkommentator

Från familjefar och längtansfull kommissarie till full norrlänning. I kväll är det biopremiär för Martina Haags nya film Glada hälsningar från Missångerträsk med bland andra Ola Rapace.

– Det är en ren komedi. Jag gör en roll där jag får spela full och prata norrländska. Det var en stor utmaning kan jag säga! Väldigt roligt.

Som skådespelare visar Henrik Norlén upp ett brett spektra med de aktuella filmatiseringarna. Men steget från ekonomistudier i Lund till vita duken och scengolven gick inte spikrak. Från början ville han bli sportkommentator.

– Jag är väldigt idrottsintresserad, har nog utövat de flesta sporter. När jag kände mig vilsen under studietiden frågade mamma vad jag helst skulle vilja göra och då slank det ur mig, ”Sportkommentator”. ”Testa det då”, sa mamma och så gjorde jag det.

Han började en tv-produktionsutbildning, men hamnade snart framför kameran.

– I uppgifterna vi skulle göra så krävdes det skådisar. Och jag hade inte råd att hyra in skådisar, så jag fick ställa mig framför kameran själv. Då sa en motspelerska att jag var duktig, att jag borde satsa på att bli skådespelare. Så jag sökte till en teaterskola och kom in! Och väl där, bara efter nån vecka, kände jag att det var det här jag skulle syssla med i resten av mitt liv. Jag hade kommit hem. Det var underbart att hitta något som var så roligt och som man samtidigt hade en talang för.

Du jobbar mycket med både teater och film, men visst är det två ganska olika hantverk egentligen?

– Absolut. Det är två olika sätt att lira på. I teatern har du ett större berättaransvar. Ofta på film går du in och levererar närvaro i speciella situationer. Det är ju vanligtvis fler roller i en filmatisering än i en teateruppsättning. I Modus är det drygt 50 olika roller, i den pjäsen jag repar nu finns det nio. Och då är det ganska mycket för en teaterproduktion. Teatern har ju också upprepandet, du kanske kör samma uppsättning 50 gånger. På film gör du en scen en gång sedan är det klart. Teatern är mitt yrke. Det är där mitt konstnärskap kommer fram mest tycker jag.

Scenen på film får du leva med, i en scenuppsättning kanske du gjorde rollen som bäst 36:e gången, men det var bara de närvarande som fick uppleva det.

– Ja, det gäller att vara jävligt bra när väl kameran går. Det är bestående, filmen finns alltid kvar.

Om du tittar på några av de roller du gjort, roller som du känner ligger dig nära, ser du något gemensamt drag hos dom?

– Svårt att säga. Det är alltid sammanhanget som skapar karaktären. Jag har ofta spelat polis. Jag har spelat några bad guys, men mest good guys. Och tvåbarnspappa har jag spelat flera gånger. Skulle gärna spela lite fler bad guys.

Är det roligare att spela bad guys än good guys?

– Nej, skulle jag inte säga. Det är kvalitén på manus som är helt avgörande när det gäller vilka roller som är intressanta. Jag brukar känna efter med magen när jag väljer roller. Och så ser jag vilka andra som är involverade, jag vill gärna jobba med nya regissörer, upptäcka nya sammanhang.

Han är en av landets mest flitiga skådespelare. Från Skilda världar till Johan Falk, från Dramaten och Västanå till Återträffen.

Det har nästan alltid varit mycket Henrik Norlén. Men extra nu. Tidigare i veckan hade TV4:s dramaserie Modus premiär och dagarna innan gick filmen Min lilla syster upp på bio. I dag är det dags för Glada hälsningar från Missångerträsk – ytterligare en produktion med Henrik Norlén i en av rollerna.

– Det är en slump att alla produktioner har premiär inom en och samma vecka, säger Henrik Norlén.

Alla projekt har haft en startsträcka på flera år innan premiär. Just nu repeterar han En fröjdefull jul på Stockholms stadsteater där han är anställd.

– Det var en fantastisk värld jag kastades in i när jag läste manuset till Modus, fortsätter han och berättar om det trefaldigt Emmybelönade manusförfattarparet Mai Brostrøm och Peter Thorsboe.

– Det fanns så många bra, fördjupade roller. Även om jag visste vilken roll jag skulle spela när jag läste så blev jag suger på att spela flera av de andra! Det är ett tecken på att det är ett bra manus.

Förlorat barn

Bland skådespelarna finns också Melinda Kinnaman, Krister Henriksson och Simon J Berger. Och något otippat även Peter Jöback. Henrik Norlén beskriver världen som Modus utspelar sig i som nutida, det är en modern samhällskildring.

– Det utspelar sig kring jul. Det sker en rad mord. Min karaktär heter Ingvar och är kriminalkommissarie. En ganska ensam man, han har förlorat ett barn och skilt sig från sin hustru och kring högtider är det extra svårt att hantera ensamhet. Han har en längtan efter något mer, efter kärlek. Han har ett vemod men är också väldigt varm och sympatisk.

Karaktären har flera drag som går igen även hos Henrik Norlén.

– Det gäller att hitta de där små hemligheterna som bara jag och karaktären vet om. Hitta det specifika. Ska du göra en roll som sträcker sig över en hel säsong – och troligtvis fler säsonger – så är det bra att ha rollen nära en själv så man inte målar in sig i ett hörn.

Nämn något konkret ni delar.

– Den där längtan. Längtan efter familj. Det finns också en noggrannhet i honom som jag också har.

Det första av åtta timslånga avsnitt av Modus sändes i onsdags och lockade 1, 2 miljoner tittare. Stor intresse har det också varit för filmen Min lilla syster som tagits emot av väldigt fina recensioner.

– Det har varit en fantastisk resa att vara med i den. Det är en otroligt viktigt berättelse att berätta. Jag är oerhört stolt över att vara delaktig.

Min lilla syster handlar om en familj där den äldsta dotter drabbas av ätstörningar. Henrik Norlén gör rollen som pappan.

– Filmen visar hur det drabbar hela familjen genom lillasysterns perspektiv. Men det handlar om mer än ätstörningar, det handlar om syskonskap, om vad det innebär att bära en hemlighet och medberoende. En otroligt vacker och gripande berättelse. Min lilla syster har även rönt stor uppmärksamhet på filmfestivaler runt om i världen och tilldelats priser.

Sportkommentator

Från familjefar och längtansfull kommissarie till full norrlänning. I kväll är det biopremiär för Martina Haags nya film Glada hälsningar från Missångerträsk med bland andra Ola Rapace.

– Det är en ren komedi. Jag gör en roll där jag får spela full och prata norrländska. Det var en stor utmaning kan jag säga! Väldigt roligt.

Som skådespelare visar Henrik Norlén upp ett brett spektra med de aktuella filmatiseringarna. Men steget från ekonomistudier i Lund till vita duken och scengolven gick inte spikrak. Från början ville han bli sportkommentator.

– Jag är väldigt idrottsintresserad, har nog utövat de flesta sporter. När jag kände mig vilsen under studietiden frågade mamma vad jag helst skulle vilja göra och då slank det ur mig, ”Sportkommentator”. ”Testa det då”, sa mamma och så gjorde jag det.

Han började en tv-produktionsutbildning, men hamnade snart framför kameran.

– I uppgifterna vi skulle göra så krävdes det skådisar. Och jag hade inte råd att hyra in skådisar, så jag fick ställa mig framför kameran själv. Då sa en motspelerska att jag var duktig, att jag borde satsa på att bli skådespelare. Så jag sökte till en teaterskola och kom in! Och väl där, bara efter nån vecka, kände jag att det var det här jag skulle syssla med i resten av mitt liv. Jag hade kommit hem. Det var underbart att hitta något som var så roligt och som man samtidigt hade en talang för.

Du jobbar mycket med både teater och film, men visst är det två ganska olika hantverk egentligen?

– Absolut. Det är två olika sätt att lira på. I teatern har du ett större berättaransvar. Ofta på film går du in och levererar närvaro i speciella situationer. Det är ju vanligtvis fler roller i en filmatisering än i en teateruppsättning. I Modus är det drygt 50 olika roller, i den pjäsen jag repar nu finns det nio. Och då är det ganska mycket för en teaterproduktion. Teatern har ju också upprepandet, du kanske kör samma uppsättning 50 gånger. På film gör du en scen en gång sedan är det klart. Teatern är mitt yrke. Det är där mitt konstnärskap kommer fram mest tycker jag.

Scenen på film får du leva med, i en scenuppsättning kanske du gjorde rollen som bäst 36:e gången, men det var bara de närvarande som fick uppleva det.

– Ja, det gäller att vara jävligt bra när väl kameran går. Det är bestående, filmen finns alltid kvar.

Om du tittar på några av de roller du gjort, roller som du känner ligger dig nära, ser du något gemensamt drag hos dom?

– Svårt att säga. Det är alltid sammanhanget som skapar karaktären. Jag har ofta spelat polis. Jag har spelat några bad guys, men mest good guys. Och tvåbarnspappa har jag spelat flera gånger. Skulle gärna spela lite fler bad guys.

Är det roligare att spela bad guys än good guys?

– Nej, skulle jag inte säga. Det är kvalitén på manus som är helt avgörande när det gäller vilka roller som är intressanta. Jag brukar känna efter med magen när jag väljer roller. Och så ser jag vilka andra som är involverade, jag vill gärna jobba med nya regissörer, upptäcka nya sammanhang.

Född i Karlstad

Henrik Norlén föddes i Karlstad 1970, växte upp i Göteborg och bor numera i Stockholm.

Familj: Mamma och bror samt en stor släkt i Karlstad.

Lyssnar på: Allt ifrån Springsteen till klassiskt. Jag är vansinnigt bred.

Tittar på: Knarkar tv-serier i perioder. Sitter hela nätter. Men får hejda mig i samband med repetitioner så jag orkar jobba under dagarna. En favoritserie är The Wire.

Läser: Mycket manus. Jag gillar att läsa böcker men läser gärna pjäser och manus, även om de inte är arbetsrelaterade. Stringberg, Tjechov och Shakespeare. Biografier.

Kuriosa: Har spelat fotboll i IFK Göteborg men poängterar att han är dedikerad Gaisare.

Repeterar just nu En fröjdefull jul på Stockholms stadsteater som får premiär den 23 oktober.

Roller i urval:

TV: Skilda världar, Skeppsholmen, August, Morden, Våra vänners liv, Fjällbackamorden, Fröken Frimans krig, Den fjärde mannen.

Film: Flera av Johan Falk och Wallander-filmerna, Gränsen, En gång i Phuket, Återträffen, Hotell.

Scen: Peer Gynt, Herrgårdssägen och Kalevala på Västanå teater, Courage och hennes barn, Dramaten, Körsbärsträdgården och Människor i månsken, Stadsteatern Stockholm.

Källa:

Henrik Norlén om...

...Västanå teater i Sunne:

-Västanå har en mycket speciell plats i mitt hjärta. Jag har jobbat där tre somrar. Det är en fantastisk plats. Älskar Sunne. Det är en ynnest att få komma tillbaka till grunderna på något sätt. Folkmusiken och kulturen kring historieberättandet i Berättarladan. Jag såg Lomansguten i somras och det kliade i hela kroppen, jag vill bara stå på den där scenen!

... Johan Falkfilmerna med regissören Anders Nilsson från Kil:

– Jätteroligt att få vara med om hela den resan och ta del av den världen. Kunde aldrig veta att det skulle hålla på i nästan tio år. Fantastiskt att se hur hela den där världen har fått växa fram och karaktärerna också.

Källa: