2015-07-10 06:00

2015-07-10 06:00

"Den elektroniska musiken har gått från konstig till populär"

INTERVJU: Fred White – dj och producent

Olika former av house, techno och trance pumpar fram över världens kontinenter. Dj-artister får stjärnstatus och en allt större publik flockas framför högtalarna. NWT besökte Fredrick Berntsson, känd som dj:n Fred White, för att prata om musikens elektroniska elixir.

– Det uppstår magi på dansgolven när människor samlas och upplever något tillsammans under ett ögonblick, säger Fredrick Berntsson när vi slår oss ner bredvid hans imponerande LP-sampling.

När Fredrick Berntsson skapar sin musik söker han en speciell känsla. Och uppstår ingen känsla hamnar låtidén direkt i papperskorgen.

– Jag hittar en rytm och bygger en känsla i en båge som kan vara en halvtimme lång. När jag spelar skivor bygger jag stämningen under två till fyra timmar, och låtarna är uppemot tio minuter långa och vävs i varandra.

Slår världen över

Svenska dj:ar som Avicii, Swedish House Mafia och Axwell & Ingrosso har spelat för enorma publikmassor runt om i världen. Och den kommersiella housemusiken har blivit en stor exportvara. Den franske dj:n David Guetta kommer till The Island Festival i Karlstad i augusti och biljetterna säljer över förväntan. Med housemusikens stadiga 4/4-takt liknar den disco, ofta med vokala inslag och humörhöjande melodislingor.

– Min musik är annorlunda. Inte lika glättig, utan mer filmisk, långsam och eftertänksam, säger Fredrick Berntsson.

Förra året var han på världsturné han med tyska D-Nox & Beckers. De besökte bland annat Australien, Sydamerika och Sydafrika med spelningar och LED-shower.

Utvecklas och växer

Den elektroniska musikens utveckling hänger tätt samman med den tekniska utvecklingen under 1900-talet. Från 1950-talet och framåt har teknisk utrustning med datorer, syntar och mjukvara gett förutsättningarna för den elektroniska musikens experimenterande. För varje nytt decennium har utvecklingen gått snabbare, för att eskalera under de senaste trettio åren.

– Från att elektronisk musik ansågs konstig eller nördig, ser vi nu en helt revolutionerande acceptans. Förut var det Calle Dernulf som satt en gång i veckan i P3 och spelade skumma saker. Nu hör du musiken varje dag på radion och topplistorna.

Fredrick Berntsson gläds över att fler människor börjar dansa och uppleva musiken.

– Någonting händer. Den deep house som jag spelar på klubbar ute i Europa kan jag höra på svensk radio i dag. Jag vet inte var det hela kommer att sluta.

Den populäraste genren i den kommersiella fåran är EDM, Electronic dance music, med hits som fyller arenorna på andra sidan Atlanten.

– Nu har EDM slagit i USA så att det bara stänker om det. Men jag tycker det är en lite löjlig benämning. Den syftar ju egentligen på allting.

Stort antal subgenrer

När de olika stilarna skalas av är grunden densamma. Fredrick Berntsson spelar upp exempel från studiodatorn. I botten hörs en kick – en bastrumma, och ovanpå läggs virvel och hi-hat som bildar synkoper. Genom att bygga på skapas variation och olika stämningseffekter.

– I början var det inte så genrebetonat. Man kunde spela och blanda gammal synt med new wave, disco med techno.

Efterhand blev kategoriseringen inom genren tydligare. Underkategorierna dök upp i stor mängd. Eurodisco, electro, drum'n'bass, Detroit techno, psytrance, deep house och en uppsjö av subgenrer.

– Efterhand började jag söka mig tillbaka till kärnan och ursprunget. Och då kom jag tillbaka till den tidlösa techno, där allting började.

Technon är mer minimal med industriella ljudinslag. Till skillnad från housemusiken upplevs den ofta som lite tyngre och mörkare.

Arvikafestivalens födelse

Fredrick Berntsson började spela när han var 17 år, på den lokala pizzerian i Arvika. Successivt upptäckte han att den elektroniska musiken innehöll mer än han först hade anat. Technon upptäckte han 1989 på en nyårsspelning på Brixton Academy i London. Han gick från konventionell diskjockey till att bli syntare till att spela psykedelisk trance under namnet Dj Kvasi.

– Jag köpte på mig massor med skivor och åkte hem för att arrangera fester i Arvika.

Några år senare började mystiska warehouse-fester dyka upp i Malmö.

– Sen kom Docklands i Stockholm och sen var det kört!

Fredrick Berntsson var med och startade Arvikafestivalen 1992, och tidigt förde han in dansmusik i programmet.

– Affischen från första året nämnde att festivalen skulle innehålla ett ”midnight rave”, säger Fredrick Berntsson och skrattar.

Arrangörerna skapade ett technogolv och bokade in namn som till en början var okända för massorna. Men publiken växte för varje år och fortfarande hör människor av sig och berättar vilken betydelse akterna haft i deras liv.

– Det hela expanderade och blev en del av Arvikafestivalens identitet. Det blev mitt kall.

Från vinyl till remixer

– I dag är det främst de inbitna nördarna som kör med hårdvara och analoga syntar. Majoriteten använder mjukvara i datorn för att simulera olika ljud. Min vinylsamling har jag mest kvar för att jag är nostalgisk.

Det har även skett en explosion av remixer av poplåtar som blir dansversioner av originalen.

– Ibland hör artister av sig och vill att jag ska mixa deras låtar. Då sänder de över låten uppdelad i olika kanaler som jag bearbetar. Jag ökar tempot, upprepar en detalj, tar bort och lägger till.

Slag per minut

Musik räknas i Bpm, ”Beats per minute”, eller slag per minut. Hjärtrytmen sägs gå i 113 Bpm och den musik som ligger i närheten av det tempot uppfattas ofta som skön, som exempelvis Bee Gees Stayin' alive. Mycket av housemusiken ligger i intervallet 120-130 Bpm.

– Jag gör min musik i 120-123 Bpm. Jag tycker att musiken får ett groove när den inte är för snabb. Det blir större utrymme för den att svänga.

Är det någon skillnad på den svenska publiken och den du möter utomlands?

– Svenskarna har länge velat ha välkända hits för att våga sig upp på dansgolvet. Det är lite typisk svensk trygghetsnarkomani, att dansa bara om man kan sjunga med i låten. Men tack vare att människor reser alltmer och upplever ett större omfång av elektronisk musik, har det svenska mottagande förändrats.

Vad kommer du att spela på Bakgårdsfestivalen i Arvika i helgen?

– Ingen Avicii (skratt). Det blir house och techno. Helt enkelt spännande rytmisk musik i 123 Bpm. Musik du inte visste att du tyckte om.

– Det uppstår magi på dansgolven när människor samlas och upplever något tillsammans under ett ögonblick, säger Fredrick Berntsson när vi slår oss ner bredvid hans imponerande LP-sampling.

När Fredrick Berntsson skapar sin musik söker han en speciell känsla. Och uppstår ingen känsla hamnar låtidén direkt i papperskorgen.

– Jag hittar en rytm och bygger en känsla i en båge som kan vara en halvtimme lång. När jag spelar skivor bygger jag stämningen under två till fyra timmar, och låtarna är uppemot tio minuter långa och vävs i varandra.

Slår världen över

Svenska dj:ar som Avicii, Swedish House Mafia och Axwell & Ingrosso har spelat för enorma publikmassor runt om i världen. Och den kommersiella housemusiken har blivit en stor exportvara. Den franske dj:n David Guetta kommer till The Island Festival i Karlstad i augusti och biljetterna säljer över förväntan. Med housemusikens stadiga 4/4-takt liknar den disco, ofta med vokala inslag och humörhöjande melodislingor.

– Min musik är annorlunda. Inte lika glättig, utan mer filmisk, långsam och eftertänksam, säger Fredrick Berntsson.

Förra året var han på världsturné han med tyska D-Nox & Beckers. De besökte bland annat Australien, Sydamerika och Sydafrika med spelningar och LED-shower.

Utvecklas och växer

Den elektroniska musikens utveckling hänger tätt samman med den tekniska utvecklingen under 1900-talet. Från 1950-talet och framåt har teknisk utrustning med datorer, syntar och mjukvara gett förutsättningarna för den elektroniska musikens experimenterande. För varje nytt decennium har utvecklingen gått snabbare, för att eskalera under de senaste trettio åren.

– Från att elektronisk musik ansågs konstig eller nördig, ser vi nu en helt revolutionerande acceptans. Förut var det Calle Dernulf som satt en gång i veckan i P3 och spelade skumma saker. Nu hör du musiken varje dag på radion och topplistorna.

Fredrick Berntsson gläds över att fler människor börjar dansa och uppleva musiken.

– Någonting händer. Den deep house som jag spelar på klubbar ute i Europa kan jag höra på svensk radio i dag. Jag vet inte var det hela kommer att sluta.

Den populäraste genren i den kommersiella fåran är EDM, Electronic dance music, med hits som fyller arenorna på andra sidan Atlanten.

– Nu har EDM slagit i USA så att det bara stänker om det. Men jag tycker det är en lite löjlig benämning. Den syftar ju egentligen på allting.

Stort antal subgenrer

När de olika stilarna skalas av är grunden densamma. Fredrick Berntsson spelar upp exempel från studiodatorn. I botten hörs en kick – en bastrumma, och ovanpå läggs virvel och hi-hat som bildar synkoper. Genom att bygga på skapas variation och olika stämningseffekter.

– I början var det inte så genrebetonat. Man kunde spela och blanda gammal synt med new wave, disco med techno.

Efterhand blev kategoriseringen inom genren tydligare. Underkategorierna dök upp i stor mängd. Eurodisco, electro, drum'n'bass, Detroit techno, psytrance, deep house och en uppsjö av subgenrer.

– Efterhand började jag söka mig tillbaka till kärnan och ursprunget. Och då kom jag tillbaka till den tidlösa techno, där allting började.

Technon är mer minimal med industriella ljudinslag. Till skillnad från housemusiken upplevs den ofta som lite tyngre och mörkare.

Arvikafestivalens födelse

Fredrick Berntsson började spela när han var 17 år, på den lokala pizzerian i Arvika. Successivt upptäckte han att den elektroniska musiken innehöll mer än han först hade anat. Technon upptäckte han 1989 på en nyårsspelning på Brixton Academy i London. Han gick från konventionell diskjockey till att bli syntare till att spela psykedelisk trance under namnet Dj Kvasi.

– Jag köpte på mig massor med skivor och åkte hem för att arrangera fester i Arvika.

Några år senare började mystiska warehouse-fester dyka upp i Malmö.

– Sen kom Docklands i Stockholm och sen var det kört!

Fredrick Berntsson var med och startade Arvikafestivalen 1992, och tidigt förde han in dansmusik i programmet.

– Affischen från första året nämnde att festivalen skulle innehålla ett ”midnight rave”, säger Fredrick Berntsson och skrattar.

Arrangörerna skapade ett technogolv och bokade in namn som till en början var okända för massorna. Men publiken växte för varje år och fortfarande hör människor av sig och berättar vilken betydelse akterna haft i deras liv.

– Det hela expanderade och blev en del av Arvikafestivalens identitet. Det blev mitt kall.

Från vinyl till remixer

– I dag är det främst de inbitna nördarna som kör med hårdvara och analoga syntar. Majoriteten använder mjukvara i datorn för att simulera olika ljud. Min vinylsamling har jag mest kvar för att jag är nostalgisk.

Det har även skett en explosion av remixer av poplåtar som blir dansversioner av originalen.

– Ibland hör artister av sig och vill att jag ska mixa deras låtar. Då sänder de över låten uppdelad i olika kanaler som jag bearbetar. Jag ökar tempot, upprepar en detalj, tar bort och lägger till.

Slag per minut

Musik räknas i Bpm, ”Beats per minute”, eller slag per minut. Hjärtrytmen sägs gå i 113 Bpm och den musik som ligger i närheten av det tempot uppfattas ofta som skön, som exempelvis Bee Gees Stayin' alive. Mycket av housemusiken ligger i intervallet 120-130 Bpm.

– Jag gör min musik i 120-123 Bpm. Jag tycker att musiken får ett groove när den inte är för snabb. Det blir större utrymme för den att svänga.

Är det någon skillnad på den svenska publiken och den du möter utomlands?

– Svenskarna har länge velat ha välkända hits för att våga sig upp på dansgolvet. Det är lite typisk svensk trygghetsnarkomani, att dansa bara om man kan sjunga med i låten. Men tack vare att människor reser alltmer och upplever ett större omfång av elektronisk musik, har det svenska mottagande förändrats.

Vad kommer du att spela på Bakgårdsfestivalen i Arvika i helgen?

– Ingen Avicii (skratt). Det blir house och techno. Helt enkelt spännande rytmisk musik i 123 Bpm. Musik du inte visste att du tyckte om.

Vad? Fred White. I programmet syns även bland annat Larm, Katthem, Hotet, Tkacuk, Mi von Ahn och White birches.

Var? Bakgårdsfestivalen i Arvika.

När? Fredag 10 och lördag 11 juli, med start i kväll kl 17.

Källa:

Mångsysslaren Fredrick Berntsson

Jobbar som: Dj, producent, arrangör, affärsutvecklare på Tickster och artistbokare åt Olssons Brygga och Arvika Hamnfest.

Lyssnar på: Fruktansvärt mycket musik. Just nu mest Oliver Huntermann.

Tittar på: Många serier. House of cards. Det finns en fantasisk dokumentär som heter Ström åt folket, i K special på Svtplay. Den är gjord av Håkan Lidbo och ger en grundlig genomgång av den elektroniska musikens historia.

Läser: Berghain av Mats Wurnell.

Besöker gärna: Den alternativa festivalen Fusion utanför Berlin. Där blandas konst, musik och politik.

Källa:

Fred Whites tips till nybörjaren

1. Hitta syftet med musikskapandet. Fråga dig själv vad som är ditt kall.

2. Skapa ditt egna uttryck. Stanna inte vid att sitta och plagiera hitlistorna.

3. Lär känna utrustningen och programmen. Sedan är det bara att leka!

Källa: