2011-02-11 07:30

2015-09-06 21:07

När Åsa-Nisse var i agentform

NÖJESKRÖNIKAN

Att Kjell Bergqvists nya Åsa-Nisse kommer att bli en publiksuccé tvivlar jag inte en sekund på. Det kan vi nog tacka Henrik Dorsins manus och den starka skådespelarensemblen för.
Men hur någon nyproducerad småländsk buskis någonsin ska kunna toppa Åsa-Nisse i Agentform är bortom mitt förstånd.

Spänningen är olidlig redan i förtexterna till Arne Stivells ”mästerverk” från 1967. Landsfiskal Klöverhage är omedelbart inblandad i en skottlossning när han smygfluktat på ett antal kvinnor som bjudit på obegriplig dansuppvisning i skogen. Sedan är cirkusen igång.

En ”tv-pirat” härjar i Knohult och stör tv-sändningarna från ett ödetorp. Piraten måste stoppas, så Sjökvist görs naturligtvis till hemlig agent under träning av ”Nesse” och Klabbarparn med boken ”Agentens-ABZ” som oumbärlig kurslitteratur. Undervattensträning med cykelpump som luftkälla och skarp skjutövning mot trafikerad grusväg är några av kraftproven den 72-årige agenten får ta sig an.

John Elfström knarrar på så gott han kan i sin 18:e Nisse-film, Artur Rolén orkar knappt gå och Gustav Lövås är stelare än en vandrande pinne i rollen som en åldrad Sjökvist. ”Snoddas” jobbar extra i affären när agenten är på flykt undan ordningsmakten och Anna Öst (som faktiskt fyllde 100 häromåret) brister ut i sång med Elfström på stadshotellet i Eksjö. I övrigt är det ett virrvarr av människor utan trovärdighet och bärande roller.

Några ”käringar” syns inte längre till. Bertil Boo och Knohultarn verkar också ha gått upp i rök.

Manuset är i sina bästa stunder fullständigt ologiskt. En tiominuters tangorepetition runt ett uthus med Klabbarparn och Sjökvist fungerar till exempel utmärkt som utfyllnad.

All budget (om det nu fanns någon) verkar i stället ha lagts på den avslutande och evighetslånga biljakten med Nisse, polis, brandkår och Carl-Gustaf Lindstedt som tv-pirat utklädd till gubben i lådan.

Är ni fortfarande inte övertygade om att det här är ett stycke svensk finkultur som måste ses? 2,3 av 10 i betyg på filmsajten IMDB borde få er på bättre tankar.

Spänningen är olidlig redan i förtexterna till Arne Stivells ”mästerverk” från 1967. Landsfiskal Klöverhage är omedelbart inblandad i en skottlossning när han smygfluktat på ett antal kvinnor som bjudit på obegriplig dansuppvisning i skogen. Sedan är cirkusen igång.

En ”tv-pirat” härjar i Knohult och stör tv-sändningarna från ett ödetorp. Piraten måste stoppas, så Sjökvist görs naturligtvis till hemlig agent under träning av ”Nesse” och Klabbarparn med boken ”Agentens-ABZ” som oumbärlig kurslitteratur. Undervattensträning med cykelpump som luftkälla och skarp skjutövning mot trafikerad grusväg är några av kraftproven den 72-årige agenten får ta sig an.

John Elfström knarrar på så gott han kan i sin 18:e Nisse-film, Artur Rolén orkar knappt gå och Gustav Lövås är stelare än en vandrande pinne i rollen som en åldrad Sjökvist. ”Snoddas” jobbar extra i affären när agenten är på flykt undan ordningsmakten och Anna Öst (som faktiskt fyllde 100 häromåret) brister ut i sång med Elfström på stadshotellet i Eksjö. I övrigt är det ett virrvarr av människor utan trovärdighet och bärande roller.

Några ”käringar” syns inte längre till. Bertil Boo och Knohultarn verkar också ha gått upp i rök.

Manuset är i sina bästa stunder fullständigt ologiskt. En tiominuters tangorepetition runt ett uthus med Klabbarparn och Sjökvist fungerar till exempel utmärkt som utfyllnad.

All budget (om det nu fanns någon) verkar i stället ha lagts på den avslutande och evighetslånga biljakten med Nisse, polis, brandkår och Carl-Gustaf Lindstedt som tv-pirat utklädd till gubben i lådan.

Är ni fortfarande inte övertygade om att det här är ett stycke svensk finkultur som måste ses? 2,3 av 10 i betyg på filmsajten IMDB borde få er på bättre tankar.

null
null
null