2015-09-25 06:00

2015-09-28 10:06

"Det är ett viktigt historiskt arv som förvaltas här"

UTFLYKTSMÅL

Strax utanför Karlstad, mellan Molkom och Filipstad, ligger Europas enda välbevarade krigsflygplats. På Krigsflygfält 16 Brattforsheden står klockorna stilla. Här råder fortfarande beredskapstid.

– Det är ett jätteviktigt historiskt arv som förvaltas här, mitt i skogen. Och det är allas vårt ansvar att fortsätta berätta och aldrig glömma det som hände. Genom att återställa allt till ursprungligt skick hjälper vi både unga och gamla att minnas, säger Jan-Erik Clerkestam, projektledare på Stiftelsen Krigsflygfält 16.

Värdefullt kulturlandskap

I tider då Europas karta återigen håller på att ritas om, inte minst politiskt, är det kanske viktigare än någonsin att bli påmind om det blodiga krig som en gång i tiden utspelade sig bakom husknuten. Genom att förstå historia förstår vi också vår samtid. Det menar Jan-Erik som sedan år 1988 ansvarar för att återställa det krigsflygfält som ligger på den sydliga delen av Brattforsheden. Alla timmar han lägger ner på arbetet är ideella.

Han drivs av en passion för att skapa ett hållbart lärande på sikt. Här är därför alla byggnader korrekt återuppbyggda, lika så inredningen och de lämningar som finns utspridda över området. Och trots att regnet under vår promenad smattrar mot regnjackorna kan man nästan höra Ulla Billquists ljuva stämma från en gammal radioapparat. ”...Men det gör detsamma för han är min soldat, någonstans i Sverige...”

År 2003, efter ett beslut från Länsstyrelsen i Värmland, blev Krigsflygfält 16 ett kulturreservat. Och år 2007 bestämde Sveriges riksdag och regering att anläggningen på Brattforsheden skulle bevaras för eftervärlden. Syftet är att bibehålla ett värdefullt kulturlandskap som har präglats av den militära mobiliseringen under andra världskriget. Och kanske framför allt, att göra den tillgänglig för allmänheten.

– Tystnaden är det som slår en allra först när man kommer ut hit. Det är så fridfullt och lugnt här. Så har det inte alltid varit, säger Jan-Erik.

Spår från förr

I dag är flygplatsen på Brattforsheden ett populärt utflyktsmål, inte minst bland skolklasser och turister. Bland annat har tyskar, holländare och japaner hittat hit, för att försöka förstå vad som egentligen hände i 40-talets Europa. Verksamheten förvaltas av stiftelsen Krigsflygfält 16 och är en del av det kulturutbud som omfattas av Värmlands museum. Jan-Erik har varit med från start, då själva landningsbanan endast var två hjulspår mitt i ingenstans.

– Jag har lagt ner mycket tid och engagemang för att återuppbygga det som en gång var en självklarhet, säger han.

Runt flygfältet finns flera olika typer av försvarsanläggningar. Här kan den nyfikne till exempel uppleva skyttevärn, rörskyddsrum och stormhinder. Men allt kan inte, och ska inte heller återskapas, menar Jan-Erik. Det som nu återstår är maskering av flygfältsytan som i dag består av ett öppet fält men som så småningom bör kamoufleras med skenvägar och skendiken för att efterlikna ett odlingslandskap.

Det är upp till var och en som besöker området att utifrån sin egen upptäckarglädje söka svar på de frågor man är mest intresserad av. Några gånger per år öppnar man dessutom upp dörrarna och ställer till med historiskt skådespel. Då samlas representanter från landets alla frivilliga beredskapsföreningar under en helg för att bo och verka så som man gjorde för dryga 70 år sedan. Och allmänheten får möjlighet att få uppleva en glimt av svunnen tid.

– Det är både spännande och uppskattat, inte minst på grund av alla gamla flygmaskiner som vi får hit för att förstärka känslan av att befinna sig mitt i historien, säger Jan-Erik.

– Det är ett jätteviktigt historiskt arv som förvaltas här, mitt i skogen. Och det är allas vårt ansvar att fortsätta berätta och aldrig glömma det som hände. Genom att återställa allt till ursprungligt skick hjälper vi både unga och gamla att minnas, säger Jan-Erik Clerkestam, projektledare på Stiftelsen Krigsflygfält 16.

Värdefullt kulturlandskap

I tider då Europas karta återigen håller på att ritas om, inte minst politiskt, är det kanske viktigare än någonsin att bli påmind om det blodiga krig som en gång i tiden utspelade sig bakom husknuten. Genom att förstå historia förstår vi också vår samtid. Det menar Jan-Erik som sedan år 1988 ansvarar för att återställa det krigsflygfält som ligger på den sydliga delen av Brattforsheden. Alla timmar han lägger ner på arbetet är ideella.

Han drivs av en passion för att skapa ett hållbart lärande på sikt. Här är därför alla byggnader korrekt återuppbyggda, lika så inredningen och de lämningar som finns utspridda över området. Och trots att regnet under vår promenad smattrar mot regnjackorna kan man nästan höra Ulla Billquists ljuva stämma från en gammal radioapparat. ”...Men det gör detsamma för han är min soldat, någonstans i Sverige...”

År 2003, efter ett beslut från Länsstyrelsen i Värmland, blev Krigsflygfält 16 ett kulturreservat. Och år 2007 bestämde Sveriges riksdag och regering att anläggningen på Brattforsheden skulle bevaras för eftervärlden. Syftet är att bibehålla ett värdefullt kulturlandskap som har präglats av den militära mobiliseringen under andra världskriget. Och kanske framför allt, att göra den tillgänglig för allmänheten.

– Tystnaden är det som slår en allra först när man kommer ut hit. Det är så fridfullt och lugnt här. Så har det inte alltid varit, säger Jan-Erik.

Spår från förr

I dag är flygplatsen på Brattforsheden ett populärt utflyktsmål, inte minst bland skolklasser och turister. Bland annat har tyskar, holländare och japaner hittat hit, för att försöka förstå vad som egentligen hände i 40-talets Europa. Verksamheten förvaltas av stiftelsen Krigsflygfält 16 och är en del av det kulturutbud som omfattas av Värmlands museum. Jan-Erik har varit med från start, då själva landningsbanan endast var två hjulspår mitt i ingenstans.

– Jag har lagt ner mycket tid och engagemang för att återuppbygga det som en gång var en självklarhet, säger han.

Runt flygfältet finns flera olika typer av försvarsanläggningar. Här kan den nyfikne till exempel uppleva skyttevärn, rörskyddsrum och stormhinder. Men allt kan inte, och ska inte heller återskapas, menar Jan-Erik. Det som nu återstår är maskering av flygfältsytan som i dag består av ett öppet fält men som så småningom bör kamoufleras med skenvägar och skendiken för att efterlikna ett odlingslandskap.

Det är upp till var och en som besöker området att utifrån sin egen upptäckarglädje söka svar på de frågor man är mest intresserad av. Några gånger per år öppnar man dessutom upp dörrarna och ställer till med historiskt skådespel. Då samlas representanter från landets alla frivilliga beredskapsföreningar under en helg för att bo och verka så som man gjorde för dryga 70 år sedan. Och allmänheten får möjlighet att få uppleva en glimt av svunnen tid.

– Det är både spännande och uppskattat, inte minst på grund av alla gamla flygmaskiner som vi får hit för att förstärka känslan av att befinna sig mitt i historien, säger Jan-Erik.