2015-06-26 06:00

2015-06-26 06:00

"Det här är bästa sättet att umgås på"

FORSHAGA

Vill man ha riktigt säkra vårtecken ska man spana efter skejtarna. Det räcker med en gnutta torr asfalt för att de ska rulla ut och börja nöta trick.
I skateparken i Forshaga är det som vanligt full aktivitet, så har det varit sedan solen värmde marken till åkbart skick.

– Det här är något man längtar efter hela vintern. Visst, man kan åka inne i en hall. Men det är inte samma sak, att åka ute är friare och mer kreativt, säger Oliver Ljunggren, 18 år, som sitter på kanten med brädan i knät.

Tillsammans med de andra glider han på railen, hoppar över brandposten och flyger över cementhindren.

– Det enda som behövs för att åka är en bräda och lite balans. För att bli bra krävs det energi och tålamod – och väldigt mycket tid, säger Pontus Lundqvist.

Skateparken bredvid Lärcentret har blivit en samlingsplats för skejtare, men även andra nyfikna. På helgerna trängs skejtande tonåringar med barn på kickbikes och föräldrar som övervakar sina små.

– Parken har överträffat alla våra förväntningar, säger Joachim Aude, ungdomssamordnare i Forshaga kommun.

Förhoppningen var att skateparken skulle erbjuda en plats att åka bräda på, att det dessutom skulle bidra till möte över åldersgränserna är en bonus.

Pushar varandra

Tioårige Noah Engvall började åka bräda för ett år sedan. Han har lärt sig genom att kolla på youtube och titta på de andra åkarna – och genom att träna, träna och träna ännu mer.

– Det är svårt, men jättehäftigt när man sätter ett trick som man har övat riktigt länge på, säger han och demonstrerar en nära nog perfekt kickflip.

De äldre åkarna hjälper de yngre, och varandra.

– Vi brukar pusha varandra, om någon har satt ett trick kan han lära de andra. Alla vill ju bli så bra som möjligt, men framförallt handlar det om att det är kul att åka. Det är så här vi umgås, säger Oliwer Ljunggren.

Chillar och grillar

Skateparken har blivit en självklar mötesplats.

– Det är här man träffas, vi grillar och chillar och har det bra, säger Filips Wieckowski.

– Jag kan knappt komma i håg vad vi gjorde innan parken byggdes. Vi satt väl hemma och spelade tv-spel. Eller försökte bygga egna ramper som sedan förstördes, säger Pontus Lundqvist, 18 år.

Filip Wieckowski, 16 år, fyller i:

– Nu tillbringar vi alldeles för mycket tid här!

– Det här är något man längtar efter hela vintern. Visst, man kan åka inne i en hall. Men det är inte samma sak, att åka ute är friare och mer kreativt, säger Oliver Ljunggren, 18 år, som sitter på kanten med brädan i knät.

Tillsammans med de andra glider han på railen, hoppar över brandposten och flyger över cementhindren.

– Det enda som behövs för att åka är en bräda och lite balans. För att bli bra krävs det energi och tålamod – och väldigt mycket tid, säger Pontus Lundqvist.

Skateparken bredvid Lärcentret har blivit en samlingsplats för skejtare, men även andra nyfikna. På helgerna trängs skejtande tonåringar med barn på kickbikes och föräldrar som övervakar sina små.

– Parken har överträffat alla våra förväntningar, säger Joachim Aude, ungdomssamordnare i Forshaga kommun.

Förhoppningen var att skateparken skulle erbjuda en plats att åka bräda på, att det dessutom skulle bidra till möte över åldersgränserna är en bonus.

Pushar varandra

Tioårige Noah Engvall började åka bräda för ett år sedan. Han har lärt sig genom att kolla på youtube och titta på de andra åkarna – och genom att träna, träna och träna ännu mer.

– Det är svårt, men jättehäftigt när man sätter ett trick som man har övat riktigt länge på, säger han och demonstrerar en nära nog perfekt kickflip.

De äldre åkarna hjälper de yngre, och varandra.

– Vi brukar pusha varandra, om någon har satt ett trick kan han lära de andra. Alla vill ju bli så bra som möjligt, men framförallt handlar det om att det är kul att åka. Det är så här vi umgås, säger Oliwer Ljunggren.

Chillar och grillar

Skateparken har blivit en självklar mötesplats.

– Det är här man träffas, vi grillar och chillar och har det bra, säger Filips Wieckowski.

– Jag kan knappt komma i håg vad vi gjorde innan parken byggdes. Vi satt väl hemma och spelade tv-spel. Eller försökte bygga egna ramper som sedan förstördes, säger Pontus Lundqvist, 18 år.

Filip Wieckowski, 16 år, fyller i:

– Nu tillbringar vi alldeles för mycket tid här!