2015-06-21 06:00

2015-06-24 15:04

Sommar på böljan den blå

FRITID

Lisa Palm har spenderat somrarna på båt så länge hon kan minnas. Och inför varje ny säsong är längtan lika stor. Det är ute på sjön som den verkliga semstervilan infinner sig.
– Det är så himla skönt att åka ut, bara vara och strunta i klockan. Jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att varva ner på, säger hon.

När Lisa var liten drömde hon om att få segla helt på egen hand, utan mamma och pappa vid rodret. Som 8-åring fick hon äntligen en egen optimistjolle och sedan dess är hon fast. Ett liv utan båt är nästintill otänkbart, och så har det varit från start. Genom åren har Lisa både nöjes- och tävlingsseglat, med sedan ett par år tillbaka, med småbarn runt benen, är det lugnare former som gäller för familjen.

– Vi ser inte barnen som ett hinder för att ge oss ut, vi försöker göra det på deras villkor. Man ger sig liksom inte ut på en åttatimmarstur med en ettåring. Kortare sträckor med mycket bad är minst lika trevligt. Dessutom får vi tillgång till en helt annan närmiljö från sjön och det i sig gör mycket för alla intryck. Det är svårt att ha tråkigt på en båt, tycker jag. Här finns alltid något att göra, om man har lust med det, berättar hon.

Dela med andra

I dag delar Lisa och hennes familj segelbåten med ett annat par. Det ger alla inblandade möjligheten att hjälpas åt och dela på bördan när det känns tungt. Dessutom slipper man ha dåligt samvete de där dagarna när man inte riktigt orkar bli blöt, men segel behöver sträcka på sig.

– Att dela är ett sätt att förenkla allt det praktiska kring en båt, men å andra sidan slipper man ju liksom inte arbetet hur man än gör. Sen tycker inte jag att det är så mycket att greja med egentligen även om vissa månader är mer intensiva än andra. I år har vi till exempel tänkt fräscha upp insidan på båten, men när motorn började krångla var det helt plötsligt det som fick bli vårens projekt, säger Lisa.

Alla kan ha båt

Tjusningen är friheten, att få rå om sin egen tid i sin egen takt. Sammanhållningen i hamnen är också trevlig, en känsla av att hjälpen alltid är nära när den behövs. Lisa beskriver båtmänniskor som vänliga och sociala. Vem som helst kan lära sig segla, tror hon, men det krävs en del skicklighet för att kunna ta sig fram snabbt. En färdighet som inte ens behöver tränas in om syftet med båten är en och annan tur i skärgården och en hel massa bad.

– Det är ungefär som att ha en bil. Man behöver inte kunna en massa för att ta sig från punkt A till punk B, men alla blir inte proffsförare för det. Det viktigaste är att man lär känna sin båt och har kontroll över den, allt annat finns det andra som kan hjälpa en med, säger Lisa.

Att påbörja ett båtintresse kan vara relativt dyrt alldeles i själva starten, men allt beror på vilken typ av båt man vill ha. Utbudet är stort och det finns något för alla. Från små ekor till stora segelbåtar med egen besättning.

– Vill man ha den allra nyaste modellen så är det klart att det drar iväg, men så behöver det ju inte vara. Vår båt är byggd på 80-talet och funkar finfint än. Det är lite småfix som krävs då och då, men slår man ut kostnaderna över alla de år vi har haft den så blir det inte dyrare än någon annan hobby, menar Lisa.

När Lisa var liten drömde hon om att få segla helt på egen hand, utan mamma och pappa vid rodret. Som 8-åring fick hon äntligen en egen optimistjolle och sedan dess är hon fast. Ett liv utan båt är nästintill otänkbart, och så har det varit från start. Genom åren har Lisa både nöjes- och tävlingsseglat, med sedan ett par år tillbaka, med småbarn runt benen, är det lugnare former som gäller för familjen.

– Vi ser inte barnen som ett hinder för att ge oss ut, vi försöker göra det på deras villkor. Man ger sig liksom inte ut på en åttatimmarstur med en ettåring. Kortare sträckor med mycket bad är minst lika trevligt. Dessutom får vi tillgång till en helt annan närmiljö från sjön och det i sig gör mycket för alla intryck. Det är svårt att ha tråkigt på en båt, tycker jag. Här finns alltid något att göra, om man har lust med det, berättar hon.

Dela med andra

I dag delar Lisa och hennes familj segelbåten med ett annat par. Det ger alla inblandade möjligheten att hjälpas åt och dela på bördan när det känns tungt. Dessutom slipper man ha dåligt samvete de där dagarna när man inte riktigt orkar bli blöt, men segel behöver sträcka på sig.

– Att dela är ett sätt att förenkla allt det praktiska kring en båt, men å andra sidan slipper man ju liksom inte arbetet hur man än gör. Sen tycker inte jag att det är så mycket att greja med egentligen även om vissa månader är mer intensiva än andra. I år har vi till exempel tänkt fräscha upp insidan på båten, men när motorn började krångla var det helt plötsligt det som fick bli vårens projekt, säger Lisa.

Alla kan ha båt

Tjusningen är friheten, att få rå om sin egen tid i sin egen takt. Sammanhållningen i hamnen är också trevlig, en känsla av att hjälpen alltid är nära när den behövs. Lisa beskriver båtmänniskor som vänliga och sociala. Vem som helst kan lära sig segla, tror hon, men det krävs en del skicklighet för att kunna ta sig fram snabbt. En färdighet som inte ens behöver tränas in om syftet med båten är en och annan tur i skärgården och en hel massa bad.

– Det är ungefär som att ha en bil. Man behöver inte kunna en massa för att ta sig från punkt A till punk B, men alla blir inte proffsförare för det. Det viktigaste är att man lär känna sin båt och har kontroll över den, allt annat finns det andra som kan hjälpa en med, säger Lisa.

Att påbörja ett båtintresse kan vara relativt dyrt alldeles i själva starten, men allt beror på vilken typ av båt man vill ha. Utbudet är stort och det finns något för alla. Från små ekor till stora segelbåtar med egen besättning.

– Vill man ha den allra nyaste modellen så är det klart att det drar iväg, men så behöver det ju inte vara. Vår båt är byggd på 80-talet och funkar finfint än. Det är lite småfix som krävs då och då, men slår man ut kostnaderna över alla de år vi har haft den så blir det inte dyrare än någon annan hobby, menar Lisa.