2015-05-22 05:00

2015-05-22 08:29

Mellan hägg och syren

BOSTADSKRÖNIKA

Om det en gång var en skomakare, som satte upp en skylt på sin dörr där det stod att det var stängt mellan hägg och syrén, har ingen kunnat bevisa. Om det var så, så var det en väldigt vis skomakare.

Vissa menar att det kom sig av att skomakargesäller enligt skomakarskråets bestämmelser skulle friställas för att ge sig ut på vandring under en period på våren.

Vissa berättar att det var helt andra yrkesgrupper som tog semester under denna korta tid på försommaren för att illustrera hur upptagna de var. Oavsett, så är det den finaste tiden att ta ledigt eller åtminstone att stanna upp en stund. Om det är någon tid vi verkligen borde leva i nuet, så är det... Nu.

Det här är tiden som minnen byggs av, som vi längtar till när den inte är här. De ljumma dagarna och de svala nätterna medan sommaren vaknar. Det var mellan hägg och syrén som jag gick med hela min släkt och plockade liljekonvaljer på en kulle bakom skogen vid farfars stuga. Jag kommer inte ihåg varför, mer än att det var viktigt att vi hittade de finaste blommorna, de som doftade mest, att ställa på bordet i skira vaser när farmor dukade fram fika och stolarna var prydda med blommiga dynor.

Smaker, känslor och dofter från tiden mellan hägg och syrén är stommen i mina barndomsminnen. Smaken av sträv, men len rabarberkräm. Känslan av att gå utan strumpor och skor med känsliga fotsulor på vasst grus för första gången för sommaren. Doften av skolavslutning, häggens kväljande och syrénens milt söta.

Det är full fart i min trädgård. Allt ska rensas, sås, omplanteras och tas om hand på en gång precis just nu. Gräset tävlar med ogräset om vem som växer snabbast. Ändå behöver jag inte tvinga mig till att stanna upp och njuta av årstiden. Den griper tag i mig, obevekligt. Starkt.

Jag tänker, att alla människor borde få sitta utan måsten i nyklippt gräs under en klarblå himmel och insupa allt fantastiskt som händer omkring oss mellan hägg och syrén, vare sig vi är skomakare eller ej. Alla människor borde få se löjtnantshjärtanen formas till perfekta små hjärtan.

Alla människor borde få fascineras över vallmoknopparna där de vackraste, skrynkliga bladen försöker spränga sig ut. Alla borde få höra humlorna surra bland blommande äppel- och körbärsträd. Alla människor borde få känna i hela kroppen den livsglädje som sommaren spritter av just nu. Det vore fint om alla människor fick det.

Maj blir till juni, häggen blommar över och syrénen tar vid.

Skomakaren visste det och jag med. Nuet blir inte bättre än så här.

Om det en gång var en skomakare, som satte upp en skylt på sin dörr där det stod att det var stängt mellan hägg och syrén, har ingen kunnat bevisa. Om det var så, så var det en väldigt vis skomakare.

Vissa menar att det kom sig av att skomakargesäller enligt skomakarskråets bestämmelser skulle friställas för att ge sig ut på vandring under en period på våren.

Vissa berättar att det var helt andra yrkesgrupper som tog semester under denna korta tid på försommaren för att illustrera hur upptagna de var. Oavsett, så är det den finaste tiden att ta ledigt eller åtminstone att stanna upp en stund. Om det är någon tid vi verkligen borde leva i nuet, så är det... Nu.

Det här är tiden som minnen byggs av, som vi längtar till när den inte är här. De ljumma dagarna och de svala nätterna medan sommaren vaknar. Det var mellan hägg och syrén som jag gick med hela min släkt och plockade liljekonvaljer på en kulle bakom skogen vid farfars stuga. Jag kommer inte ihåg varför, mer än att det var viktigt att vi hittade de finaste blommorna, de som doftade mest, att ställa på bordet i skira vaser när farmor dukade fram fika och stolarna var prydda med blommiga dynor.

Smaker, känslor och dofter från tiden mellan hägg och syrén är stommen i mina barndomsminnen. Smaken av sträv, men len rabarberkräm. Känslan av att gå utan strumpor och skor med känsliga fotsulor på vasst grus för första gången för sommaren. Doften av skolavslutning, häggens kväljande och syrénens milt söta.

Det är full fart i min trädgård. Allt ska rensas, sås, omplanteras och tas om hand på en gång precis just nu. Gräset tävlar med ogräset om vem som växer snabbast. Ändå behöver jag inte tvinga mig till att stanna upp och njuta av årstiden. Den griper tag i mig, obevekligt. Starkt.

Jag tänker, att alla människor borde få sitta utan måsten i nyklippt gräs under en klarblå himmel och insupa allt fantastiskt som händer omkring oss mellan hägg och syrén, vare sig vi är skomakare eller ej. Alla människor borde få se löjtnantshjärtanen formas till perfekta små hjärtan.

Alla människor borde få fascineras över vallmoknopparna där de vackraste, skrynkliga bladen försöker spränga sig ut. Alla borde få höra humlorna surra bland blommande äppel- och körbärsträd. Alla människor borde få känna i hela kroppen den livsglädje som sommaren spritter av just nu. Det vore fint om alla människor fick det.

Maj blir till juni, häggen blommar över och syrénen tar vid.

Skomakaren visste det och jag med. Nuet blir inte bättre än så här.