2015-05-22 06:00

2015-05-22 08:30

"Med lite vilja och intresse överlever det mesta"

STOLPEN

Redan som 12-åring drömde Jonas Grund om en alldeles egen handelsträdgård. Då plockade han hem träd och buskar från närmaste skogsdunge, i dag är hela världens hans växtskafferi. Ju mer exotisk en planta är, desto roligare utmaning väntar.
– Det är inte sommarblommor som får mitt hjärta att rusa. Det är allt det där andra, som kräver mer tid och omtanke, säger Jonas.

Inga penséer så långt ögat kan nå. Bakom det höga planket som avskärmar Stolpens handelsträdgård från det ständiga E18-bruset är det annat som gäller. Här trängs vackra magnolior med buskpioner och japanska körsbär. Bland annat. Sällsynta arter som vanligtvis skrämmer folk bara med sitt latinska namn är ingen match för familjen Grund som sedan 2006 bor här. Nästan lika länge har de drivit sin verksamhet, han som landskapsingenjör och hustrun Lucja som landskapsarkitekt.

– Jag har provat många olika yrken genom åren, men alltid längtat efter att få odla och gräva i en trädgård. Det tog ett bra tag innan jag vågade inse detta och satsa på min dröm. Nu kan jag inte fatta att det dröjde så länge innan jag tog steget, berättar Jonas.

Allt är möjligt

Intresset hittade han tidigt i livet. Efter en jobbig flytt som barn, från ett lummigt område i Kristinehamn till ett nybyggt, började han klaga hemma och önska en mer grönskande trädgård. Hans mamma uppmuntrade alla initiativ och skickade ut Jonas för att hämta något, vad som helst, att sätta i jorden på baksidan. Den gången blev det en björk, som olyckligtvis vissnade redan dygnet efter.

– Efter den episoden fick mamma visa mig hur man gräver upp en planta med rötterna, och efter det blev det ingen hejd på mina försök att få det att växa i vår trädgård. Jag har satt en massa olika saker, oftast med lyckat resultat, säger Jonas.

Flera trädgårdsböcker senare, med en rejäl utbildning i bagaget och en lika passionerad livskamrat vid sin sida, vågade han följa sin dröm. Paret köpte huset vid vägen och började smida planer.

– Folk tyckte att vi var tokiga, men det var tur att vi inte lyssnade på det örat. Möjligheterna var jättestora här, jorden mineralrik och bra. Visst, ibland blir det lite kallt, med det är inte mycket vi har misslyckats med. På gården kan man i dag till exempel hitta valnöt, mandel, persikor, kvitten och mullbär. Allt sånt som andra trädgårdsexperter säger är omöjligt att hålla vid liv. Men det är också där spänningen finns, att lyckas med det omöjliga. Och det har vi gjort, säger Jonas.

Blommor imponerar

Han önskar att fler var modigare. Om man är noggrann med planeringen och har koll på de egna förutsättningarna, som jordmån och mikroklimat, kan vem som helst skapa sig en drömträdgård. Det är inte mer jobb med en magnolia än med en gräsmatta och perennrabatt. Men man måste ge sina plantor tid, särskilt när de är alldeles nya. Med lite intresse och en skopa god vilja klarar man det mesta, menar Jonas.

– Människor är väldigt ivriga. De gräver en grop, fyller den med köpejord, sätter ner en buske och tror sen att jobbet är gjort. Men det är precis då det börjar. Om man satsar på att se efter, vattna med måtta, marktäcka och regelbundet rensa ogräs, får man jättemycket tillbaka. Sen när plantan har tagit sig ordentligt sköter den sig själv. Det är då den börjar blomma och du kan börja imponera, säger han.

Inga penséer så långt ögat kan nå. Bakom det höga planket som avskärmar Stolpens handelsträdgård från det ständiga E18-bruset är det annat som gäller. Här trängs vackra magnolior med buskpioner och japanska körsbär. Bland annat. Sällsynta arter som vanligtvis skrämmer folk bara med sitt latinska namn är ingen match för familjen Grund som sedan 2006 bor här. Nästan lika länge har de drivit sin verksamhet, han som landskapsingenjör och hustrun Lucja som landskapsarkitekt.

– Jag har provat många olika yrken genom åren, men alltid längtat efter att få odla och gräva i en trädgård. Det tog ett bra tag innan jag vågade inse detta och satsa på min dröm. Nu kan jag inte fatta att det dröjde så länge innan jag tog steget, berättar Jonas.

Allt är möjligt

Intresset hittade han tidigt i livet. Efter en jobbig flytt som barn, från ett lummigt område i Kristinehamn till ett nybyggt, började han klaga hemma och önska en mer grönskande trädgård. Hans mamma uppmuntrade alla initiativ och skickade ut Jonas för att hämta något, vad som helst, att sätta i jorden på baksidan. Den gången blev det en björk, som olyckligtvis vissnade redan dygnet efter.

– Efter den episoden fick mamma visa mig hur man gräver upp en planta med rötterna, och efter det blev det ingen hejd på mina försök att få det att växa i vår trädgård. Jag har satt en massa olika saker, oftast med lyckat resultat, säger Jonas.

Flera trädgårdsböcker senare, med en rejäl utbildning i bagaget och en lika passionerad livskamrat vid sin sida, vågade han följa sin dröm. Paret köpte huset vid vägen och började smida planer.

– Folk tyckte att vi var tokiga, men det var tur att vi inte lyssnade på det örat. Möjligheterna var jättestora här, jorden mineralrik och bra. Visst, ibland blir det lite kallt, med det är inte mycket vi har misslyckats med. På gården kan man i dag till exempel hitta valnöt, mandel, persikor, kvitten och mullbär. Allt sånt som andra trädgårdsexperter säger är omöjligt att hålla vid liv. Men det är också där spänningen finns, att lyckas med det omöjliga. Och det har vi gjort, säger Jonas.

Blommor imponerar

Han önskar att fler var modigare. Om man är noggrann med planeringen och har koll på de egna förutsättningarna, som jordmån och mikroklimat, kan vem som helst skapa sig en drömträdgård. Det är inte mer jobb med en magnolia än med en gräsmatta och perennrabatt. Men man måste ge sina plantor tid, särskilt när de är alldeles nya. Med lite intresse och en skopa god vilja klarar man det mesta, menar Jonas.

– Människor är väldigt ivriga. De gräver en grop, fyller den med köpejord, sätter ner en buske och tror sen att jobbet är gjort. Men det är precis då det börjar. Om man satsar på att se efter, vattna med måtta, marktäcka och regelbundet rensa ogräs, får man jättemycket tillbaka. Sen när plantan har tagit sig ordentligt sköter den sig själv. Det är då den börjar blomma och du kan börja imponera, säger han.

Så lyckas du – Jonas tipsar

Plantering: Undvik ”dödsgropen”. Att gräva en djup grop i den befintliga jorden och ersätta den med påsjord är riskabelt, speciellt om man har lerjordar då vatten trycks in i gropen vintertid. Mullberika istället en större yta från ovan genom att först luckra med spaden och sen tillföra mull ovanpå som blandas ner i befintlig jord.

Skötsel: Rensning och vattning vid behov är viktiga för att nyplanterade växter ska etablera sig. Plantor som är på gränsen klimatmässigt brukar jag vattna med ljummet vatten som fått stå hela dagen i solen. Vattna på kvällen så gör allt vatten nytta, annars avdunstar en del. Vattna mycket men inte för ofta så rötterna söker sig på djupet.

Torrbäddar: Det finns växter som inte vill ha påsjord/mull överhuvudtaget. Till dessa kan man anlägga en sandbädd så blir övervintringen överlägset bättre och växterna knubbiga och fina. Som en bonus kommer det knappt något ogräs heller. Ett bra recept på sandbädd är natursållad sand (0-8 millimeter) som läggs i ett 30-40 centimeter tjockt lager och på ytan täcks med stenflis (2-4 millimeter). Hemligheten med detta växtsubstrat är att det håller mycket luft vilket tillåter växternas rötter att breda ut sig, det isolerar och dränerar perfekt. Sanden följer också temperaturen i luften bättre än blöt jord vilket påverkar invintringen positivt och medför ökad härdighet.