2015-03-27 06:00

2015-03-27 06:00

Bokälskaren som började binda

På ett bord ligger en vältummad Tove Jansson bok med tilltufsad rygg, lite längre bort några tidskrifter som väntar på att bindas in. Olof A. Myrin, bokbindare, ser till att såväl gamla älskade barnböcker som doktorsavhandlingar får ett nytt liv inom hårda pärmar.

– Ibland kan det komma in någon med en gammal kokbok som håller på att ramla i sär. Då brukar jag tipsa om att köpa en ny istället. Det är billigare. Men många vill ändå laga. De har gjort anteckningar i böckerna och det är just det unika exemplaret de vill bevara, säger Olof.

Att bli bokbindare var ingenting han hade tänkt på. Vägen hit har inte varit spikrak. Efter sju års studier på högskola och folkhögskola var han ordentligt trött på böcker.

– När jag tog examen från kulturvetarprogrammet visste jag inte vad jag ville göra. Att bli lärare eller fortsätta inom den akademiska världen lockade inte. Jag var bra på att slöjda och att teckna så när jag hittade en kvällskurs med bokbinderi började jag där som en rolig hobby, säger Olof.

Konstnärlighet

Hantverkets krav på noggrannhet, tålamod och konstnärlighet passade honom väl. När kursledaren, bokbindaren Kurt Käck, frågade om han inte skulle börja arbeta i yrket var det en aha-upplevelse.

– ”Va, kan man göra det här på riktigt?” tänkte jag och började söka utbildningar, säger Olof och skrattar vid minnet.

I Sverige finns en enda utbildning för bokbindare, det är Leksands folkhögskola som håller i den numera branschgodkända utbildningen. Där gick han tre terminer innan han fick jobb.

– Jag hade lite tur och skolade mig mitt i ett generationsglapp. Arbetsgivarna började höra av sig till skolan när de gamla bokbindarna gick i pension, minns han.

Efter en tid i Stockholm startade han eget i Karlstad. Sedan 1989 har han sysselsatt sig med att binda böcker och att hålla kurser för intresserade amatörbokbindare. Och fler år lär det bli.

Tvåtusen år

– Det är ett väldigt varierat yrke och att få arbeta kreativt med händerna varje dag är otroligt skönt. Bokbinderi har funnits i nästan två tusen år och många av arbetsmomenten har flera hundra år på nacken, säger Olof.

Han uppskattar att det finns ett drygt hundratal handbokbindare i Sverige. Arbetet är tidskrävande och ingenting man blir direkt rik på.

– Men, så länge det finns älskade böcker kommer det att behövas någon som kan laga dem. Det går inte att göra maskinellt.

– Ibland kan det komma in någon med en gammal kokbok som håller på att ramla i sär. Då brukar jag tipsa om att köpa en ny istället. Det är billigare. Men många vill ändå laga. De har gjort anteckningar i böckerna och det är just det unika exemplaret de vill bevara, säger Olof.

Att bli bokbindare var ingenting han hade tänkt på. Vägen hit har inte varit spikrak. Efter sju års studier på högskola och folkhögskola var han ordentligt trött på böcker.

– När jag tog examen från kulturvetarprogrammet visste jag inte vad jag ville göra. Att bli lärare eller fortsätta inom den akademiska världen lockade inte. Jag var bra på att slöjda och att teckna så när jag hittade en kvällskurs med bokbinderi började jag där som en rolig hobby, säger Olof.

Konstnärlighet

Hantverkets krav på noggrannhet, tålamod och konstnärlighet passade honom väl. När kursledaren, bokbindaren Kurt Käck, frågade om han inte skulle börja arbeta i yrket var det en aha-upplevelse.

– ”Va, kan man göra det här på riktigt?” tänkte jag och började söka utbildningar, säger Olof och skrattar vid minnet.

I Sverige finns en enda utbildning för bokbindare, det är Leksands folkhögskola som håller i den numera branschgodkända utbildningen. Där gick han tre terminer innan han fick jobb.

– Jag hade lite tur och skolade mig mitt i ett generationsglapp. Arbetsgivarna började höra av sig till skolan när de gamla bokbindarna gick i pension, minns han.

Efter en tid i Stockholm startade han eget i Karlstad. Sedan 1989 har han sysselsatt sig med att binda böcker och att hålla kurser för intresserade amatörbokbindare. Och fler år lär det bli.

Tvåtusen år

– Det är ett väldigt varierat yrke och att få arbeta kreativt med händerna varje dag är otroligt skönt. Bokbinderi har funnits i nästan två tusen år och många av arbetsmomenten har flera hundra år på nacken, säger Olof.

Han uppskattar att det finns ett drygt hundratal handbokbindare i Sverige. Arbetet är tidskrävande och ingenting man blir direkt rik på.

– Men, så länge det finns älskade böcker kommer det att behövas någon som kan laga dem. Det går inte att göra maskinellt.