2015-02-27 05:59

2015-02-27 05:59

Varför syns inte kvinnorna i historieböckerna?

Kvinnor utgör drygt tio procent av de som skildras i de vanligaste läroböckerna i historia. Fortfarande i dag. Det visar en granskning som Dagens Nyheters genomförde i början av året. Xtra har pratat med litteraturhistorikern Anna Forssberg Malm på Karlstads universitet.

– Traditionellt har stor del av det historiska berättandet handlat om krig och offentlighet. Där har kvinnorna ofta varit bortom offentligheten, verkat i det dolda. Men det räcker inte som en förklaring, vi måste vara mycket historiemedvetna och lära av det som har varit. Endast så kan vi se till att vår tids historia blir mer jämlik.

Vad kan vi göra åt det här?

– Vi måste jobba på flera plan för att förändra detta. Men jag tror verkligen att den historia som skrivs om vår tid kommer att bli annorlunda. Det kan låta hårt, men rent krass dominerades exempelvis 1600-talet av män, kvinnorna fanns inte där. Så är det inte i dag och det kommer så klart också märkas hur vår tid skildras i framtiden. Jag tror att forskningen framöver kommer försöka hitta vår gemensamma historia snarare än att särskilja kvinnors och mäns historia. Men då är det viktigt att utgå från hela mänskligheten, inte bara männen.

Vad kan skolan göra, tycker du?

– Skolans viktigaste uppgift är att göra barn och unga medvetna om vår historia. Och det här måste vi jobba mycket mer med än vad vi gör i dag, kanske framför allt på landets lärarutbildningar. Lärare och läroboksförfattare måste hela tiden vara medveten om problematiken. Men ju mer kunskaper lärare har, och ju mer medvetna de är, desto mindre roll spelar böckerna. Då kan man hitta sätt att bredda kunskapen utifrån egna kunskaper. När osäkerheten är stor får böckerna för stor betydelse i undervisningen. Och så länge man inte förstår varför kvinnor under alla dessa år har blivit marginaliserade, kan man inte heller förstå vare sig hur eller varför man ska förändra.

– Traditionellt har stor del av det historiska berättandet handlat om krig och offentlighet. Där har kvinnorna ofta varit bortom offentligheten, verkat i det dolda. Men det räcker inte som en förklaring, vi måste vara mycket historiemedvetna och lära av det som har varit. Endast så kan vi se till att vår tids historia blir mer jämlik.

Vad kan vi göra åt det här?

– Vi måste jobba på flera plan för att förändra detta. Men jag tror verkligen att den historia som skrivs om vår tid kommer att bli annorlunda. Det kan låta hårt, men rent krass dominerades exempelvis 1600-talet av män, kvinnorna fanns inte där. Så är det inte i dag och det kommer så klart också märkas hur vår tid skildras i framtiden. Jag tror att forskningen framöver kommer försöka hitta vår gemensamma historia snarare än att särskilja kvinnors och mäns historia. Men då är det viktigt att utgå från hela mänskligheten, inte bara männen.

Vad kan skolan göra, tycker du?

– Skolans viktigaste uppgift är att göra barn och unga medvetna om vår historia. Och det här måste vi jobba mycket mer med än vad vi gör i dag, kanske framför allt på landets lärarutbildningar. Lärare och läroboksförfattare måste hela tiden vara medveten om problematiken. Men ju mer kunskaper lärare har, och ju mer medvetna de är, desto mindre roll spelar böckerna. Då kan man hitta sätt att bredda kunskapen utifrån egna kunskaper. När osäkerheten är stor får böckerna för stor betydelse i undervisningen. Och så länge man inte förstår varför kvinnor under alla dessa år har blivit marginaliserade, kan man inte heller förstå vare sig hur eller varför man ska förändra.