2015-02-27 06:00

2015-02-27 06:00

Stora och små teaterapor

FRITID

– Vi kör scenen från början, säger dramapedagogen Martin Sällström.
Värmlandsteaterns barngrupp är i full gång med att repetera 90-tals pjäsen Mirakelmedlet. Det är glada barn som läser manus och peppar varandra att våga agera.

Teaterkursen för barn mellan 10 och 13 år började i september 2014. Ett 20-tal intresserade ungdomar träffas en gång i veckan för att bli bättre på bland annat kroppskontroll, gestaltning, samarbetsförmåga, självkänsla och på att improvisera.

Att stå på scenen är utmanande och utvecklande för självförtroendet men framför allt väldigt, väldigt roligt. Den 29 mars ska gruppen äntligen få uppträda för riktig publik. En spännande tillställning som många både längtar efter och bävar lite inför.

– Det är värre att spela teater inför familj och kompisar än inför såna som man inte känner, tycker jag, säger Greta Mellerskog.

Kul med utveckling

Scenografin är sparsam men fullt tillräcklig för kvällens repetitioner. De unga skådespelarna är nyfikna och lyssnar noga. Vid rodret står Martin och coachar uppmuntrande. I drygt ett halvår har han jobbat som teaterledare på Värmlandsteatern i Karlstad. En kursplan med tydliga läromål är grunden för verksamheten, där alla övningar anpassas efter gruppens förutsättningar.

– Det är jätteroligt att jobba med teater. Det bästa är att se utvecklingen hos varje enskild individ som går de här kurserna. Att till exempel se någon blyg människa blomma ut och ta för sig är väldigt häftigt. Det var just det som en gång gjorde att jag utbildade mig till dramapedagog, berättar han.

Klockan slår kvart i sex på eftermiddagen och det är dags för avslut. Men innan barnen får rusa ut och möta sina föräldrar, går gruppen tillsammans igenom de olika delarna av passet som de precis har genomfört. Att reflektera är en viktig del av lärandeprocessen, menar Martin och skådisarna håller med.

– Den här pjäsen som vi övar in är extra kul eftersom alla i familjen är så knasiga och har två personligheter. Då måste man också lära sig agera två olika roller på samma gång, säger Ellie Gustafson.

Slippa krav

Efter barnkursen är det dags för vuxna att ta plats på scenen. Upplägget är det samma. Det handlar om att skapa en trygg grupp där medlemmarna litar på varandra och vågar agera ut. Bland de som bytt ut februaritristessen mot lek just denna tisdag finns Ingrid Linder och Sofia Granström. Båda är de helt övertygade om att teater är något som fler borde testa på.

– Man jagar så många måsten hela dagarna på jobbet och hemma, men det här gör jag bara för min egen skull. För att jag ska ha lite kul, säger Ingrid.

Att stämningen är god och atmosfären välkomnade är en viktig förutsättning för att de som är med under lektionerna ska våga slappna av.

– Det tycker jag att vi har lyckats bra med här. Man slipper prestera och det är så skönt att slippa alla kraven. Blir det bra så blir det, blir det inte det så har jag i varje fall provat. Och just det gör mycket för självförtroendet, säger Sofia.

Teaterkursen för barn mellan 10 och 13 år började i september 2014. Ett 20-tal intresserade ungdomar träffas en gång i veckan för att bli bättre på bland annat kroppskontroll, gestaltning, samarbetsförmåga, självkänsla och på att improvisera.

Att stå på scenen är utmanande och utvecklande för självförtroendet men framför allt väldigt, väldigt roligt. Den 29 mars ska gruppen äntligen få uppträda för riktig publik. En spännande tillställning som många både längtar efter och bävar lite inför.

– Det är värre att spela teater inför familj och kompisar än inför såna som man inte känner, tycker jag, säger Greta Mellerskog.

Kul med utveckling

Scenografin är sparsam men fullt tillräcklig för kvällens repetitioner. De unga skådespelarna är nyfikna och lyssnar noga. Vid rodret står Martin och coachar uppmuntrande. I drygt ett halvår har han jobbat som teaterledare på Värmlandsteatern i Karlstad. En kursplan med tydliga läromål är grunden för verksamheten, där alla övningar anpassas efter gruppens förutsättningar.

– Det är jätteroligt att jobba med teater. Det bästa är att se utvecklingen hos varje enskild individ som går de här kurserna. Att till exempel se någon blyg människa blomma ut och ta för sig är väldigt häftigt. Det var just det som en gång gjorde att jag utbildade mig till dramapedagog, berättar han.

Klockan slår kvart i sex på eftermiddagen och det är dags för avslut. Men innan barnen får rusa ut och möta sina föräldrar, går gruppen tillsammans igenom de olika delarna av passet som de precis har genomfört. Att reflektera är en viktig del av lärandeprocessen, menar Martin och skådisarna håller med.

– Den här pjäsen som vi övar in är extra kul eftersom alla i familjen är så knasiga och har två personligheter. Då måste man också lära sig agera två olika roller på samma gång, säger Ellie Gustafson.

Slippa krav

Efter barnkursen är det dags för vuxna att ta plats på scenen. Upplägget är det samma. Det handlar om att skapa en trygg grupp där medlemmarna litar på varandra och vågar agera ut. Bland de som bytt ut februaritristessen mot lek just denna tisdag finns Ingrid Linder och Sofia Granström. Båda är de helt övertygade om att teater är något som fler borde testa på.

– Man jagar så många måsten hela dagarna på jobbet och hemma, men det här gör jag bara för min egen skull. För att jag ska ha lite kul, säger Ingrid.

Att stämningen är god och atmosfären välkomnade är en viktig förutsättning för att de som är med under lektionerna ska våga slappna av.

– Det tycker jag att vi har lyckats bra med här. Man slipper prestera och det är så skönt att slippa alla kraven. Blir det bra så blir det, blir det inte det så har jag i varje fall provat. Och just det gör mycket för självförtroendet, säger Sofia.