2018-04-07 10:37

2018-04-07 10:37

Så odlar du mitt i staden

TRÄDGÅRD

Även om du inte har en egen trädgård finns det mycket ätbart som du kan odla hemma, på en balkong, eller en takterass. Anna Rökaeus och Olof Söderén som driver bloggen ”Spenat i stan” har gett ut en bok där de delar med sig av sina bästa tips.

Journalisterna Anna Rökaeus och Olof Söderén har nyligen flyttat till Göteborg. Tidigare bodde de mitt i centrala Stockholm. De trivs med att bo i lägenhet, men vill ändå odla sin egen mat. Och ekvationen är inte omöjlig.

Allra bäst är det om man kan få tag i en odlingslott, men vill man odla i mindre skala är odlingslådor på till exempel gården eller balkongen en möjlighet. Inomhus är också alltid ett alternativ. Anna Rökaeus tipsar om mikrogrönt, ärtskott och groddar.

– Och vi har just upptäckt kubansk oregano som går bra att ha i fönstret året om, säger hon.

Malabarspenat är en annan favorit, liksom chili.

– Det är lätt att bli självförsörjande på chili, det räcker med några plantor, säger Anna.

Snäckskal i krukorna

Många grödor passar för inomhusodling, tomat och gurka är andra exempel. Det är bäst är att välja sorter som inte är beroende av insektspollinering, då det kan vara svårt att pollinera för hand med lyckat resultat. Det största problemet med inomhusodling är att krukor lätt torkar ut. För att hålla jorden fuktig brukar Anna och Olof täcka ytan med snäckskal.

– Nu testar vi med att lägga lite sand högst upp. Vi har fått problem med sorgmyggor, eller blomflugor, som lägger ägg i jorden och de ska inte göra det i sand, säger Olof.

När de reser bort brukar de ställa ut långpannor fyllda med vatten i bostaden för att öka fuktigheten i luften och sticka ned uppochned-vända petflaskor fyllda med vatten i jorden. Det bästa knepet för att inte behöva vattna lika ofta är dock att använda stora krukor. Det gäller även vid odling på balkongen. I tillräckligt djupa kärl går det dessutom att odla en del rotfrukter, som potatis. Kryddväxter passar utmärkt på en solig balkong och ätbara blommor, som krasse, ringblommor och lavendel.

– Det kan vara fint att ha tulpanblad i en sallad och solrosknoppar är jättegott, säger Olof.

På liten yta

Det som man odlar på landet går lika bra att driva upp mitt i en stad. Den största skillnaden är ytan. Om man ska bygga en odlingsbädd på till exempel en takterass finns det därför en måttstock:

– Gör så stort som möjligt, säger Anna och fortsätter:

– Men kolla bärigheten, jord väger ganska mycket.

Djupet ska helst vara minst 40 centimeter för att det mesta ska kunna växa och för att jorden ska hålla fukt. Man kan bygga upp egen jord genom att grunda med kvistar som ligger och skräpar i någon park, fylla på med löv och klippt gräs för att sedan toppa med lite jord. Det går också att knacka på vid någon villaträdgård och fråga om man kan få kratta lite löv. Köpt jord ska vara ekologisk och helst blandas med organiskt material.

Ett kretslopp

Grönmassa i form av klippt gräs är utmärkt för att täcka odlingen med. Den håller fukt och ger näring. Så fort plantorna har blivit tillräckligt höga för att inte täckas helt ska grönmassan läggas ut. Detta upprepas vid behov och gärna innan vintern.

– Om man alltid har ytan täckt med ett decimetertjockt lager så ger det all näring som behövs, säger Olof.

Med en kompost får man också naturlig näring samtidigt som man sluter ett kretslopp. En hinkvariant går utmärkt att ha på balkongen eller i köket.

Då ytan ofta är begränsad för stadsodlare är det viktigt att utnyttja den till fullo. Anna och Olof brukar samplantera grödor så att sallad till exempel får breda ut sig mellan lökar, eller rädisor som utvecklas snabbt sås mellan raderna av morötter. De planerar också sådden så att plantor som sås senare ersätter de som skördas tidigare på året. Spenat kan exempelvis vara färdig för skörd i slutet av maj eller början av juni, lagom till när bönor ska sås. Väljer man en hög störböna kan grönkål få växa till sig nedanför och ta över när bönorna vissnar ned vid frosten.

– Grönkål, purjolök och vintersallad tål runt 18 minusgrader, så de kan man ofta skörda hela vintern, säger Olof.

Börja direkt

För att maxa odlingstiden är det hög tid att börja nu. Strö bara ut frön på odlingsbädden, täck med ett tunt lager jord och gärna lite snö så att fröerna inte gror för tidigt under en solig dag. Vintersådd skiljer sig inte nämnvärt från vårsådd. Tänk bara på att välja växter som tål frost och inte kräver värme för att gro.

– Sallad, morötter, spenat och rädisor fungerar jättebra att vinterså, säger Olof.

Han och Anna brukar så i lösgodislådor som man kan få från affärer, göra några lufthål i locket och ställa ut på en halvskuggig plats.

– Lådan ger lite extra värme, som en växtkuvös säger Olof.

Genom att alltid ha några förkultiverade plantor redo går det också att utnyttja varje ledig odlingsyta. Så fort man skördar ett salladshuvud är det bara att peta ned något nytt. Skulle det växa för snabbt i plastlådan är det bara att klippa ned och äta direkt. Stadsodling handlar om att planera och alltid ha proppfullt med växande godsaker på tillgängliga ytor.

Journalisterna Anna Rökaeus och Olof Söderén har nyligen flyttat till Göteborg. Tidigare bodde de mitt i centrala Stockholm. De trivs med att bo i lägenhet, men vill ändå odla sin egen mat. Och ekvationen är inte omöjlig.

Allra bäst är det om man kan få tag i en odlingslott, men vill man odla i mindre skala är odlingslådor på till exempel gården eller balkongen en möjlighet. Inomhus är också alltid ett alternativ. Anna Rökaeus tipsar om mikrogrönt, ärtskott och groddar.

– Och vi har just upptäckt kubansk oregano som går bra att ha i fönstret året om, säger hon.

Malabarspenat är en annan favorit, liksom chili.

– Det är lätt att bli självförsörjande på chili, det räcker med några plantor, säger Anna.

Snäckskal i krukorna

Många grödor passar för inomhusodling, tomat och gurka är andra exempel. Det är bäst är att välja sorter som inte är beroende av insektspollinering, då det kan vara svårt att pollinera för hand med lyckat resultat. Det största problemet med inomhusodling är att krukor lätt torkar ut. För att hålla jorden fuktig brukar Anna och Olof täcka ytan med snäckskal.

– Nu testar vi med att lägga lite sand högst upp. Vi har fått problem med sorgmyggor, eller blomflugor, som lägger ägg i jorden och de ska inte göra det i sand, säger Olof.

När de reser bort brukar de ställa ut långpannor fyllda med vatten i bostaden för att öka fuktigheten i luften och sticka ned uppochned-vända petflaskor fyllda med vatten i jorden. Det bästa knepet för att inte behöva vattna lika ofta är dock att använda stora krukor. Det gäller även vid odling på balkongen. I tillräckligt djupa kärl går det dessutom att odla en del rotfrukter, som potatis. Kryddväxter passar utmärkt på en solig balkong och ätbara blommor, som krasse, ringblommor och lavendel.

– Det kan vara fint att ha tulpanblad i en sallad och solrosknoppar är jättegott, säger Olof.

På liten yta

Det som man odlar på landet går lika bra att driva upp mitt i en stad. Den största skillnaden är ytan. Om man ska bygga en odlingsbädd på till exempel en takterass finns det därför en måttstock:

– Gör så stort som möjligt, säger Anna och fortsätter:

– Men kolla bärigheten, jord väger ganska mycket.

Djupet ska helst vara minst 40 centimeter för att det mesta ska kunna växa och för att jorden ska hålla fukt. Man kan bygga upp egen jord genom att grunda med kvistar som ligger och skräpar i någon park, fylla på med löv och klippt gräs för att sedan toppa med lite jord. Det går också att knacka på vid någon villaträdgård och fråga om man kan få kratta lite löv. Köpt jord ska vara ekologisk och helst blandas med organiskt material.

Ett kretslopp

Grönmassa i form av klippt gräs är utmärkt för att täcka odlingen med. Den håller fukt och ger näring. Så fort plantorna har blivit tillräckligt höga för att inte täckas helt ska grönmassan läggas ut. Detta upprepas vid behov och gärna innan vintern.

– Om man alltid har ytan täckt med ett decimetertjockt lager så ger det all näring som behövs, säger Olof.

Med en kompost får man också naturlig näring samtidigt som man sluter ett kretslopp. En hinkvariant går utmärkt att ha på balkongen eller i köket.

Då ytan ofta är begränsad för stadsodlare är det viktigt att utnyttja den till fullo. Anna och Olof brukar samplantera grödor så att sallad till exempel får breda ut sig mellan lökar, eller rädisor som utvecklas snabbt sås mellan raderna av morötter. De planerar också sådden så att plantor som sås senare ersätter de som skördas tidigare på året. Spenat kan exempelvis vara färdig för skörd i slutet av maj eller början av juni, lagom till när bönor ska sås. Väljer man en hög störböna kan grönkål få växa till sig nedanför och ta över när bönorna vissnar ned vid frosten.

– Grönkål, purjolök och vintersallad tål runt 18 minusgrader, så de kan man ofta skörda hela vintern, säger Olof.

Börja direkt

För att maxa odlingstiden är det hög tid att börja nu. Strö bara ut frön på odlingsbädden, täck med ett tunt lager jord och gärna lite snö så att fröerna inte gror för tidigt under en solig dag. Vintersådd skiljer sig inte nämnvärt från vårsådd. Tänk bara på att välja växter som tål frost och inte kräver värme för att gro.

– Sallad, morötter, spenat och rädisor fungerar jättebra att vinterså, säger Olof.

Han och Anna brukar så i lösgodislådor som man kan få från affärer, göra några lufthål i locket och ställa ut på en halvskuggig plats.

– Lådan ger lite extra värme, som en växtkuvös säger Olof.

Genom att alltid ha några förkultiverade plantor redo går det också att utnyttja varje ledig odlingsyta. Så fort man skördar ett salladshuvud är det bara att peta ned något nytt. Skulle det växa för snabbt i plastlådan är det bara att klippa ned och äta direkt. Stadsodling handlar om att planera och alltid ha proppfullt med växande godsaker på tillgängliga ytor.

  • Stina Lagerkvist/TT

Sex steg för maxad skörd

1. Fundera över vad du vill få ut av din odling. Börja gärna i liten skala inomhus och på en balkong om du har det.

2. Hitta en plats. Vill du odla mycket mat är det bäst med en odlingslott. Du kan också fråga tomtägare om du får odla på deras mark. På co-grow.se förmedlas kontakt mellan odlare och trädgårdsägare.

2. Odla ekologiskt, utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Använd också ekologiska fröer.

3. Tänk på jordens betydelse för resultatet. Fyll kontinuerligt på den med organiskt material som kvistar, löv och gräs.

4. Utnyttja näringen som finns i närheten, och gödsla med till exempel gräsklipp och nässelvatten.

5. Serieodla – planera sådd och skörd så att du kan odla flera grödor efter varandra, på samma plats under en säsong. Förkultivera gärna i lådor på balkongen, så att du alltid har plantor redo för att peta ned när det blir ett hål ledigt.

6. Samodla – plantera olika sorter tillsammans för att maxa odlingsytan, till exempel lök mellan salladsplantorna.

Källa: Anna Rökaeus och Olof Söderén

Bruka jorden ekologiskt

Jord som gödslas med konstgödsel blir på sikt utarmad på mikronäringsämnen och mull. Dessutom är den fosfor som används i konstgödsel en ändlig resurs som förr eller senare kommer att ta slut om utvinningen fortsätter som idag. Det går också åt mycket energi vid framställning av konstgödsel. Köpejord som inte är godkänd för ekologisk odling innehåller i regel konstgödsel (kallas också mineral- och handelsgödsel). Välj därför ekologisk om du måste köpa jord.

Källa: Anna Rökaeus och Olof Söderén