2018-06-22 06:00

2018-06-22 07:40

Kvinnorna dominerar listan med sommarens boktips

KRÖNIKA: LASSE ANRELL

En av årets tråkigaste kulturdebatter handlade om ifall män kan få ut något av att läsa böcker av kvinnor. Roland Poirier Martinsson skrev en krönika i Metro och vips hade han fått all världens kvinnor på sig. Förutsägbart och ganska ointrezzzzzant, om någon frågar mig.
Själv har jag alltid haft en slumrande fjortis av alla tänkbara kön inom mig och när ljudboksboomen kom kunde hon äntligen kliva fram i alla sin prakt. Nu fullkomlig slukar jag böcker av kvinnor. Allt från Agneta Pleijel till Agnes Lidbeck.

De enda böckerna av män jag slukat senaste året var Mikael Persbrandts memoarer - men han har också en livs levande fjortis i sitt bröst, så det funkade - och Klas Östergrens ”I en skog av sumak”. Östergren var så sjukt ointressant.

Här är mina bästa boktips inför sommaren. För läsning och lyssning.

Carolina Setterwall – Låt oss hoppas på det bästa

Det här är en andlöst bra bok. Författarens man dog när deras barn var åtta månader. En sorgebok, alltså, vilket ju kunde varit hur tråkigt som helst, men den här texten skildrar livet före och livet efter - när man redan vet att katastrofen ska komma. Det blir en berättelse på Stephen King-nivå. Faktisk. Bara hur de blev ihop och hur de kom fram till att skaffa barn är sanslöst bra och välskrivet. Hudlöst. Drastiskt. Stor litteratur. Ljudboken lästes in av Sibille Attar och hennes naivistiska hipsterläsning gör texten ännu bättre.

Agnes Lidbeck – Förlåten, Finna sig

Två romaner på ett år. En del av mina mediaväninnor avskyr författaren och kallar henne Agne Slidbeck - nog så sexistiskt! - medan jag och massor av andra läsare av alla tänkbara kön avgudar hennes språk och hennes klarsyn. Agnes Lidbeck är årtiondets genombrott i svensk litteratur. Första boken läste hon in själv. Andra hade hon skådishjälp (Livia Millhagen) med. Självklart var hon bättre själv.

Nina Lykke – Nej och åter nej

Vansinnigt rolig skildring av medelålders kärlek, jobbiga barn och halvhjärtad otrohet av en medelålders norsk författarinna. Alexandra Rapaport läser som en gud.

Åsa Erlandsson – Det som aldrig fick ske

Strålande skildring av den sorglige svenske terroristen i Trollhättan och myterna om dådet.

Ninni Schulman – Bara du

Enda värmländska inslaget. Deckarförfattaren från Filipstad skrev en relationsbok om hur en kvinna hittar den perfekta mannen. Det är faktiskt inte tråkigt att läsa, fast man kanske kunde tro det. Lycka blir ju sällan kul konst. Sen är väl frågan hur lyckligt det här egentligen är...

Fatima Bremmer – Ett jävla solsken

Den har varit etta på alla listor nästan i ett år nu, men Bremmers bok håller verkligen än och är perfekt sommarläsning, som lär oss hur mycket som helst om Sverige och om kvinnorollen det senaste århundradet. Årets mest ompratade bok i all världens bokcirklar i Sverige i år.

Mikael Persbrandt – Så som jag minns det

Jag har redan skrivit en hel krönika om det här ljudboksunderverket. Som pappbok är den tjock och med en del vassa kanter av kändistugg. Men som ljudbok, inläst av Persbrandt själv, är den ett mästerverk. Ingen tolkar hans manér, känslostormar och fjortisanalyser av omvärlden bättre än Persbrandt själv. Jag fullkomlig älskar när den stora aktören står som en 14-åring i rökrutan och tuggar tuggummi och dömer ut alla andra tuggummituggande och tjuvrökande fjortisar som pinsamma och värdelösa och v ä l d i g t mycket fjårtisar.

Agneta Pleijel – Doften av en man

Hon har vunnit en hel del priset för den här boken - bland annat hos den lätt gubbsjuka förening som kallar sig Svenska akademien - men det förtar inte det ljuvliga i den här skildringen av andra halvan av 1900-talet i litteraturens och journalistiskens och kvinnlighetens Sverige. Inläst av henne själv. Helt självlysande.

Isabelle Ståhl – Just nu är jag här

Exakt så här skildrar man livet i Tinder-Sverige. Författaren läser själv och gör det utan onödig eftertanke. Relationsporr.

Pernilla Ericson – När du vänder dig om

Årets genombrott i deckardrottningvärlden. Ericson har skrivit en briljant story om våld och män som hatar kvinnor och det blir rena Lisbeth Salander 2.0 när hackerbrotten nystas upp.

Bubblare

Lena Andersson – Sveas son. Det här är inte lika bra som hennes Försmådd-kvinna-böcker men den innehåller faktiskt en alldeles exakt skildring av hur föräldrar kan döda lusten till idrott hos ett barn.

Leila Slimani – Vaggvisa. Fullständigt vedervärdig och bra skildring av hur en alldeles vanlig - nästan - barnflicka kan döda barn.

Niklas Natt och Dag – 1793. Bra deckare som skildrar gamla Sverige så att man känner att han faktiskt vet något om hur det var.

Fredrik Backman – Björnstad. En man som heter Ove-författaren skrev en förbannat bra bok om ishockey, en småstad och en våldtäkt. Otippad ämneskombination. Otippat stark.

Lina Bengtsdotter – Annabelle. Grym deckare från 2017 om det brutala livet i Gullspång.

Anna Tell – Fyra dagar i Kabul. Grym deckare från 2017 om det brutala livet i Afghanistans huvudstad.

Ayòbámi Adébayó – Stanna hos mig. Afrikas Ferrante.

De enda böckerna av män jag slukat senaste året var Mikael Persbrandts memoarer - men han har också en livs levande fjortis i sitt bröst, så det funkade - och Klas Östergrens ”I en skog av sumak”. Östergren var så sjukt ointressant.

Här är mina bästa boktips inför sommaren. För läsning och lyssning.

Carolina Setterwall – Låt oss hoppas på det bästa

Det här är en andlöst bra bok. Författarens man dog när deras barn var åtta månader. En sorgebok, alltså, vilket ju kunde varit hur tråkigt som helst, men den här texten skildrar livet före och livet efter - när man redan vet att katastrofen ska komma. Det blir en berättelse på Stephen King-nivå. Faktisk. Bara hur de blev ihop och hur de kom fram till att skaffa barn är sanslöst bra och välskrivet. Hudlöst. Drastiskt. Stor litteratur. Ljudboken lästes in av Sibille Attar och hennes naivistiska hipsterläsning gör texten ännu bättre.

Agnes Lidbeck – Förlåten, Finna sig

Två romaner på ett år. En del av mina mediaväninnor avskyr författaren och kallar henne Agne Slidbeck - nog så sexistiskt! - medan jag och massor av andra läsare av alla tänkbara kön avgudar hennes språk och hennes klarsyn. Agnes Lidbeck är årtiondets genombrott i svensk litteratur. Första boken läste hon in själv. Andra hade hon skådishjälp (Livia Millhagen) med. Självklart var hon bättre själv.

Nina Lykke – Nej och åter nej

Vansinnigt rolig skildring av medelålders kärlek, jobbiga barn och halvhjärtad otrohet av en medelålders norsk författarinna. Alexandra Rapaport läser som en gud.

Åsa Erlandsson – Det som aldrig fick ske

Strålande skildring av den sorglige svenske terroristen i Trollhättan och myterna om dådet.

Ninni Schulman – Bara du

Enda värmländska inslaget. Deckarförfattaren från Filipstad skrev en relationsbok om hur en kvinna hittar den perfekta mannen. Det är faktiskt inte tråkigt att läsa, fast man kanske kunde tro det. Lycka blir ju sällan kul konst. Sen är väl frågan hur lyckligt det här egentligen är...

Fatima Bremmer – Ett jävla solsken

Den har varit etta på alla listor nästan i ett år nu, men Bremmers bok håller verkligen än och är perfekt sommarläsning, som lär oss hur mycket som helst om Sverige och om kvinnorollen det senaste århundradet. Årets mest ompratade bok i all världens bokcirklar i Sverige i år.

Mikael Persbrandt – Så som jag minns det

Jag har redan skrivit en hel krönika om det här ljudboksunderverket. Som pappbok är den tjock och med en del vassa kanter av kändistugg. Men som ljudbok, inläst av Persbrandt själv, är den ett mästerverk. Ingen tolkar hans manér, känslostormar och fjortisanalyser av omvärlden bättre än Persbrandt själv. Jag fullkomlig älskar när den stora aktören står som en 14-åring i rökrutan och tuggar tuggummi och dömer ut alla andra tuggummituggande och tjuvrökande fjortisar som pinsamma och värdelösa och v ä l d i g t mycket fjårtisar.

Agneta Pleijel – Doften av en man

Hon har vunnit en hel del priset för den här boken - bland annat hos den lätt gubbsjuka förening som kallar sig Svenska akademien - men det förtar inte det ljuvliga i den här skildringen av andra halvan av 1900-talet i litteraturens och journalistiskens och kvinnlighetens Sverige. Inläst av henne själv. Helt självlysande.

Isabelle Ståhl – Just nu är jag här

Exakt så här skildrar man livet i Tinder-Sverige. Författaren läser själv och gör det utan onödig eftertanke. Relationsporr.

Pernilla Ericson – När du vänder dig om

Årets genombrott i deckardrottningvärlden. Ericson har skrivit en briljant story om våld och män som hatar kvinnor och det blir rena Lisbeth Salander 2.0 när hackerbrotten nystas upp.

Bubblare

Lena Andersson – Sveas son. Det här är inte lika bra som hennes Försmådd-kvinna-böcker men den innehåller faktiskt en alldeles exakt skildring av hur föräldrar kan döda lusten till idrott hos ett barn.

Leila Slimani – Vaggvisa. Fullständigt vedervärdig och bra skildring av hur en alldeles vanlig - nästan - barnflicka kan döda barn.

Niklas Natt och Dag – 1793. Bra deckare som skildrar gamla Sverige så att man känner att han faktiskt vet något om hur det var.

Fredrik Backman – Björnstad. En man som heter Ove-författaren skrev en förbannat bra bok om ishockey, en småstad och en våldtäkt. Otippad ämneskombination. Otippat stark.

Lina Bengtsdotter – Annabelle. Grym deckare från 2017 om det brutala livet i Gullspång.

Anna Tell – Fyra dagar i Kabul. Grym deckare från 2017 om det brutala livet i Afghanistans huvudstad.

Ayòbámi Adébayó – Stanna hos mig. Afrikas Ferrante.

  • Lasse Anrell

Veckans TV

Den vita älgen Ferdinand i västra Värmland måste ju varit den bästa turistbroschyren som någonsin producerats. Alldeles gratis.