2015-07-25 06:00

2015-07-25 10:42

Louise från Grums – årets rasist?

ANRELL

Och Sveriges ledande rasist sommaren 2015 är... parapampampampam... Louise Andersson Bodin från Grums.

Ni tror kanske att jag skojar, men den som följt sociala medier och osociala, men klicktörstiga, medier den senaste tiden kan nästan tro att det är så det är.

Hur gick det till?

Hur kunde en ung tjej som just påbörjat sin offentliga karriär som komiker hamna i den här skiten?


Hur kunde en artist som Adam Tensta – efter att noga ha tänkt igenom sin politiska analys av tillståndet i Sverige – välja att till sin politiska huvudfiende välja... parapampampampam... Louise Andersson Bodin från Grums?

Och hur kunde det sluta med att både Adam Tensta och Louise Andersson Bodin utsattes för en storm av hatkampanjer?

Adam från rasister och Louise från antirasister.

Bra frågor. Jag tror vi tar det från början:


Jag skrev en krönika här i NWT för några månader sen där jag hyllade Louise Andersson Bodin från Grums och beskrev henne som den värmländska humorns framtid.

När jag skrev den hade jag också sett det numera berömda klippet där hon använder ordet neger.

Jag tyckte det var ett dåligt klipp. Jag bedömde det som ett typiskt misslyckande från en som prövar sin humor och tror att hon i kraft av en del ryggdunkningar från vänner kan komma undan med att på det här sättet bryta tabun.

Alla som en gång sysslat med humor tror jag känner igen sig; man tror att man kan skoja med allt.

Dåligt, tyckte jag.


Men jag tyckte
för den sakens skull inte att hon skulle ges yrkesförbud, som Adam Tensta några veckor senare skulle tycka. Tvärtom, jag skrev att hon behövde ledning och stöd. Det behöver alla – även komiker. Kanske särskilt komiker.

För det viktiga med hennes inlägg var ju att det var satir.

Ingen kunde tolka det som rasism på allvar, tyckte jag.

Det tyckte inte Peter Jihde och TV4 heller. De ville rasande gärna ha med henne i Nyhetsmorgon efter att hon gjort sin berömda träningsvideo. Tilde de Paula var inte lika road, men Jihde var ytterst road, kunde man se.

– Ta bort din video från din sajt först, krävde TV4.

– Absolut, sa Louise Andersson Bodin som gärna ville vara med i tv. Vem vill inte det? Alla vill det. Till och med Adam Tensta.

Och TV4 ville självklart ha med en tjej som pratar bred, bred värmländska och som är ful i munnen. Vem vill inte det?


Efter Ack Värmland i TV4 vill alla ha värmlänningar som pratar bred, bred värmländska och som är fula i munnen.

Om jag får gissa så tror jag inte att Adam Tensta sett hennes numera borttagna inslag. Jag tror att han bara sett Filip och Fredrik som gick till attack mot det i Kanal 5 och tyckte att det var rasistiskt.

Sen rullar det här vidare.

Plötsligt är det här en fråga för huliganer av alla sorter på nätet. Dårar ska stötta henne. Dårar ska hata henne. Detsamma drabbar Adam Tensta.

Louise som hade hunnit få ett kontrakt med TV4 för att tillsammans med sin pojkvän vara med i nya underhållningsprogrammet Spring! – en ny version av gamla semisuccén Efterlyst med Martin Timell – får plötsligt veta att hon inte får vara med.

Hennes pojkvän har till och med sagt upp sig från sitt jobb för att kunna vara med.

Min poäng är att man får säga dumma saker. Alla får det. Adam Tensta också. Man får skämta.

Man får be om ursäkt – det gjorde Louise – och man får ge förlåtelse.


Däremot är det
mycket, mycket dumt att kräva yrkesförbud för människor som varit lite klantiga. Då skulle det bli tyst i rutan. Mycket tyst.

Hur skulle det exempelvis ha gått 2015 för Robban Broberg – den gamle skämtaren som dog i veckan?

En av hans i dagarna minst citerade textrader är den här från albumet ”Jag letar efter mig själv”:

– Varför flög jag inte på dig där i snabbköpsbutiken/och tog dig på fittan som jag hade så väldig lust till/där du stod och plocka med gurka och tomat/bara vid tanken kan jag ännu höra skriken oaaaaaghh..., sjöng Robban.

Jag ber om ursäkt för de fula orden, men av detta lär vi oss att humor är svårt och alla får säga och sjunga dumma saker och ändå leva vidare och prata och kanske till och med vara med i tv.

Definitivt Adam Tensta.

Och kanske till med Louise Andersson Bodin från Grums.

 

 

Ni tror kanske att jag skojar, men den som följt sociala medier och osociala, men klicktörstiga, medier den senaste tiden kan nästan tro att det är så det är.

Hur gick det till?

Hur kunde en ung tjej som just påbörjat sin offentliga karriär som komiker hamna i den här skiten?


Hur kunde en artist som Adam Tensta – efter att noga ha tänkt igenom sin politiska analys av tillståndet i Sverige – välja att till sin politiska huvudfiende välja... parapampampampam... Louise Andersson Bodin från Grums?

Och hur kunde det sluta med att både Adam Tensta och Louise Andersson Bodin utsattes för en storm av hatkampanjer?

Adam från rasister och Louise från antirasister.

Bra frågor. Jag tror vi tar det från början:


Jag skrev en krönika här i NWT för några månader sen där jag hyllade Louise Andersson Bodin från Grums och beskrev henne som den värmländska humorns framtid.

När jag skrev den hade jag också sett det numera berömda klippet där hon använder ordet neger.

Jag tyckte det var ett dåligt klipp. Jag bedömde det som ett typiskt misslyckande från en som prövar sin humor och tror att hon i kraft av en del ryggdunkningar från vänner kan komma undan med att på det här sättet bryta tabun.

Alla som en gång sysslat med humor tror jag känner igen sig; man tror att man kan skoja med allt.

Dåligt, tyckte jag.


Men jag tyckte
för den sakens skull inte att hon skulle ges yrkesförbud, som Adam Tensta några veckor senare skulle tycka. Tvärtom, jag skrev att hon behövde ledning och stöd. Det behöver alla – även komiker. Kanske särskilt komiker.

För det viktiga med hennes inlägg var ju att det var satir.

Ingen kunde tolka det som rasism på allvar, tyckte jag.

Det tyckte inte Peter Jihde och TV4 heller. De ville rasande gärna ha med henne i Nyhetsmorgon efter att hon gjort sin berömda träningsvideo. Tilde de Paula var inte lika road, men Jihde var ytterst road, kunde man se.

– Ta bort din video från din sajt först, krävde TV4.

– Absolut, sa Louise Andersson Bodin som gärna ville vara med i tv. Vem vill inte det? Alla vill det. Till och med Adam Tensta.

Och TV4 ville självklart ha med en tjej som pratar bred, bred värmländska och som är ful i munnen. Vem vill inte det?


Efter Ack Värmland i TV4 vill alla ha värmlänningar som pratar bred, bred värmländska och som är fula i munnen.

Om jag får gissa så tror jag inte att Adam Tensta sett hennes numera borttagna inslag. Jag tror att han bara sett Filip och Fredrik som gick till attack mot det i Kanal 5 och tyckte att det var rasistiskt.

Sen rullar det här vidare.

Plötsligt är det här en fråga för huliganer av alla sorter på nätet. Dårar ska stötta henne. Dårar ska hata henne. Detsamma drabbar Adam Tensta.

Louise som hade hunnit få ett kontrakt med TV4 för att tillsammans med sin pojkvän vara med i nya underhållningsprogrammet Spring! – en ny version av gamla semisuccén Efterlyst med Martin Timell – får plötsligt veta att hon inte får vara med.

Hennes pojkvän har till och med sagt upp sig från sitt jobb för att kunna vara med.

Min poäng är att man får säga dumma saker. Alla får det. Adam Tensta också. Man får skämta.

Man får be om ursäkt – det gjorde Louise – och man får ge förlåtelse.


Däremot är det
mycket, mycket dumt att kräva yrkesförbud för människor som varit lite klantiga. Då skulle det bli tyst i rutan. Mycket tyst.

Hur skulle det exempelvis ha gått 2015 för Robban Broberg – den gamle skämtaren som dog i veckan?

En av hans i dagarna minst citerade textrader är den här från albumet ”Jag letar efter mig själv”:

– Varför flög jag inte på dig där i snabbköpsbutiken/och tog dig på fittan som jag hade så väldig lust till/där du stod och plocka med gurka och tomat/bara vid tanken kan jag ännu höra skriken oaaaaaghh..., sjöng Robban.

Jag ber om ursäkt för de fula orden, men av detta lär vi oss att humor är svårt och alla får säga och sjunga dumma saker och ändå leva vidare och prata och kanske till och med vara med i tv.

Definitivt Adam Tensta.

Och kanske till med Louise Andersson Bodin från Grums.

 

 

  • Lasse Anrell lasse.anrell@nwt.se

Veckans musik

Av alla Robbans vidunderliga låtar tycker jag den här dagen att vi ska försjunka en stund i ”Det finns ett tomrum” som handlar om den kommande döden. Den skrevs 1972.