2009-10-12 07:30

2015-01-16 17:19

Pererik Ekeberg: "Stadsutveckling kan inte planeras"

I FOKUS

– Man kan inte planera stadsutveckling.
Kulturföreningen Karlstad Lever motsätter sig inte att Karlstad växer.
– Bara det sker med omsorg, som ordförande Pererik Ekeberg uttrycker det.

Pererik Ekeberg har arbetat som arkitekt, lärare och med samhällsbyggnad i hela sitt liv. Nu är han pensionär, har perspektiv och är ordförande i föreningen Karlstad lever.

Kommunens vision om ett befolkningstal på 100 000 motsätter man sig inte.

– Det är boendemiljön som avgör om en stad är attraktiv, inte om den har 80 000, 100 000 eller 120 000 invånare

– Vi värnar om Karlstad och speciellt om att innerstaden utvecklas i en rimlig förändringstakt. Förändring måste vi ha. Men vi behöver inga fantomarkitekter.

Ingen riktig stadsplan

– Enda gången det gjordes en riktig stadsplan i Karlstad var efter den stora branden 1865. Nu är Karlstad en av mycket få kommuner som inte har en fördjupad översiktsplan för centrum.

– Nu byggs det där en byggherre sagt att han vill bygga.

Och inte alltid med ett lyckat resultat, anser Pererik Ekeberg.

– Kommer du med tåg till Karlstad är det första du får se när du går ut från Centralstationen Duvanhusets höga betongfasader. Kommer du på Västra bron vid teatern möttes du förr av Domusvaruhuset som nu har ersatts av Mitticity. Det är kanske inte så dumt, med sin kopparkupol. Om det inte vore för Älvsbyhus-kuberna på taket.

Förödande effekt

Fyra nya och sju våningar höga hus som planeras vid gamla badhuset skulle få samma förödande effekt vid infarten över Tingvallabron, från Sundsta, anser han.

– Brist på dålig planering har aldrig saknats i Karlstad. Bygg gärna på parkeringsplatsen, men i en mycket lägre skala. Och varför kan man inte bygga en grön parkering

Zakrisdalsudden är ett annat exempel på en frånvarande stadsplanering säger han.

– Den som flyttar dit har ingen glädje av ett resecentrum. För att bo där måste man ha bil. Där byggs det trots att infrastrukturen saknas.

Karlstad lever värjer sig mot betongkolosserna som byggs överallt. Så likformade att man inte kommer ihåg i vilken stad man varit.

Tjusiga bilder

Håkan Holm pratar om viktiga pusselbitar i stadsbyggandet och nämner bland annat Ikea och kongressbygget vid CCC.

– De brukar också kallas värdebyggnader, CCC och det nya, 18 våningar höga höghuset som ska byggas längts ut i Tyggårdsviken, det man nu kallar Bryggudden. Sådana projekt som man visar upp med tjusiga bilder tagna uppifrån.

– Men vem har det perspektivet i verkligheten? Människor flyger inte, vi går, cyklar och åker bil. Då ser man bara en fasad som försvinner upp i luften.

– Karlstads kvaliteter är vattnet, de öppna, gröna ytorna, kyrkan och gamla stenbron. Vi måste värna om stadens särart. Ge oss parker och gångstråk längs vatten som alla, inte bara några få, kan njuta av. Ge oss attraktiva miljöer i stadskärnan där människor vill mötas när de inte sitter hemma i Vågmästaren eller på Zakrisdalsudden och tittar på utsikten.

Packa ihop

Han efterlyser satsningar på infrastrukturen och konstaterar att Karlstads stora problem är att man drog en järnväg som avskärmade staden från vattnet.

– Men varför måste man packa ihop allt på samma plats? Det finns plats för ett resecentrum vid gamla busstationen en liten bit bort från Centralstationen. Hamngatan är redan en av de mest förorenade gatorna i Karlstad.

– Kultur, som byggnadskultur, är ett oerhört värdeladdat ord. Kultur betyder odling. Bygger du ett växthus och planterar tomater men glömmer att vattna, vad har du då kvar att värna om?

Pererik Ekeberg har arbetat som arkitekt, lärare och med samhällsbyggnad i hela sitt liv. Nu är han pensionär, har perspektiv och är ordförande i föreningen Karlstad lever.

Kommunens vision om ett befolkningstal på 100 000 motsätter man sig inte.

– Det är boendemiljön som avgör om en stad är attraktiv, inte om den har 80 000, 100 000 eller 120 000 invånare

– Vi värnar om Karlstad och speciellt om att innerstaden utvecklas i en rimlig förändringstakt. Förändring måste vi ha. Men vi behöver inga fantomarkitekter.

Ingen riktig stadsplan

– Enda gången det gjordes en riktig stadsplan i Karlstad var efter den stora branden 1865. Nu är Karlstad en av mycket få kommuner som inte har en fördjupad översiktsplan för centrum.

– Nu byggs det där en byggherre sagt att han vill bygga.

Och inte alltid med ett lyckat resultat, anser Pererik Ekeberg.

– Kommer du med tåg till Karlstad är det första du får se när du går ut från Centralstationen Duvanhusets höga betongfasader. Kommer du på Västra bron vid teatern möttes du förr av Domusvaruhuset som nu har ersatts av Mitticity. Det är kanske inte så dumt, med sin kopparkupol. Om det inte vore för Älvsbyhus-kuberna på taket.

Förödande effekt

Fyra nya och sju våningar höga hus som planeras vid gamla badhuset skulle få samma förödande effekt vid infarten över Tingvallabron, från Sundsta, anser han.

– Brist på dålig planering har aldrig saknats i Karlstad. Bygg gärna på parkeringsplatsen, men i en mycket lägre skala. Och varför kan man inte bygga en grön parkering

Zakrisdalsudden är ett annat exempel på en frånvarande stadsplanering säger han.

– Den som flyttar dit har ingen glädje av ett resecentrum. För att bo där måste man ha bil. Där byggs det trots att infrastrukturen saknas.

Karlstad lever värjer sig mot betongkolosserna som byggs överallt. Så likformade att man inte kommer ihåg i vilken stad man varit.

Tjusiga bilder

Håkan Holm pratar om viktiga pusselbitar i stadsbyggandet och nämner bland annat Ikea och kongressbygget vid CCC.

– De brukar också kallas värdebyggnader, CCC och det nya, 18 våningar höga höghuset som ska byggas längts ut i Tyggårdsviken, det man nu kallar Bryggudden. Sådana projekt som man visar upp med tjusiga bilder tagna uppifrån.

– Men vem har det perspektivet i verkligheten? Människor flyger inte, vi går, cyklar och åker bil. Då ser man bara en fasad som försvinner upp i luften.

– Karlstads kvaliteter är vattnet, de öppna, gröna ytorna, kyrkan och gamla stenbron. Vi måste värna om stadens särart. Ge oss parker och gångstråk längs vatten som alla, inte bara några få, kan njuta av. Ge oss attraktiva miljöer i stadskärnan där människor vill mötas när de inte sitter hemma i Vågmästaren eller på Zakrisdalsudden och tittar på utsikten.

Packa ihop

Han efterlyser satsningar på infrastrukturen och konstaterar att Karlstads stora problem är att man drog en järnväg som avskärmade staden från vattnet.

– Men varför måste man packa ihop allt på samma plats? Det finns plats för ett resecentrum vid gamla busstationen en liten bit bort från Centralstationen. Hamngatan är redan en av de mest förorenade gatorna i Karlstad.

– Kultur, som byggnadskultur, är ett oerhört värdeladdat ord. Kultur betyder odling. Bygger du ett växthus och planterar tomater men glömmer att vattna, vad har du då kvar att värna om?

  • Kjell Martinson