2018-08-29 12:27

2018-08-29 12:27

Lotass, Claeson, Stridsberg, Norén och Hansson tackar för priset

LITTERATUR: En tunn och läsvärd "talbok" till Lagerlöf

För fem år sedan utkom boken ”Kära Selma!”.
I den samlades tacktal, som mottagare av Selma Lagerlöfs litteraturpris hade hållit sedan prisets instiftades.
Nu finns en ny och tunnare volym, en tilläggsvolym, ett appendix:
Samma titel – ”Kära Selma!” – och denna gång med de fem senaste pristagarnas tal.

Inte alla pristagare har hållit tacktal som har bevarats till eftervärlden.

Men merparten av de belönade åren 1984-2013 finns representerade i den första av de båda ”talböckerna”.

Den nya utgåvan innehåller tal av Lotta Lotass och Stewe Claeson, Sara Stridsberg, Lars Norén och Carola Hansson.

Sistnämnda författare fick årets Lagerlöfpris; det är värt att notera att redaktören Gun-Britt Karlsson hunnit få med detta det senaste talet.

Inte Slas

En av de tidiga pristagare som inte höll ett specialskrivet tacktal var Stig Claesson (Slas), som i stället valde att på scenen i Hotell Selma Lagerlöf i Sunne läsa en redan publicerad novell.

Ännu tidigare fanns det pristagare vilkas tacktal inte dokumenterades: Fanns det inte bandspelare på 1980-talet?

I alla år har den prisutdelande stiftelsen sett till att – om möjligt – publicera talen i någon tidning, först Expressen och sedan – som i år – Dagens Nyheter.

Inte alla intresserade skaffar sig texterna genom att få tag i en dagstidning.

Bra då att talen även ges ut i bokform. Talen ges ett längre liv. Och i många fall är de väl värda det. Som det underbara tacktal Lotta Lotass höll år 2014 och som inleder den nya Kära Selma!-volymen.

Indexreglerat

Men första något om alla de gångna årens pristagare...

Det var på initiativ av Lennart Edberg, känd radioman och skoldirektör i Sunne, som en prisutdelande stiftelse bildades. Detta var år 1983, redan året därpå fick Birgitta Trotzig ta emot det första Lagerlöfpriset.

Sedan dess har ytterligare 34 författare belönats, under flera år med ett prisbelopp som var indexreglerat! Jurymedlemmen och författaren Per Olof Sundman såg till att prisbeloppet skulle vara värdebeständigt.

Det var först efter flera år som stiftelsen (med hjälp av sponsorer) bestämde beloppet till 100 000 kronor.

De första tre pristagarna spred stor glädje även bland jämlikhetssträvare: Tre kvinnor i rad!

Efter Trotzig, Sara Lidman och Astrid Lindgren blev det ett par män, Göran Tunström och Lars Ahlin. Därpå följde Kerstin Ekman, Lars Andersson, Lars Gyllensten och två pristagare från Finland, Tove Jansson, Mumintrollens geniala skapare, och filosofen Georg Henrik von Wright. De två Helsingforsborna skrev på svenska, ett villkor.

Nästan inga poeter...

Även om prisjuryn från början ålade sig att inte ge poeter det åtråvärda priset – Tranströmer fick det aldrig – bröt man mot den regeln år 1998. Då belönades poeten Göran Palm.

En ännu större överraskning blev det tolv år senare när serietecknaren Jan Lööf fick priset.

Pristagaren ska skriva i Selma Lagerlöfs ”anda”, så uttrycktes det från början, och formuleringen har ibland lett till frågor: Skriver exempelvis Lars Norén (2017) i Lagerlöfs ”anda”? Juryns motivering brukar oftast undanröja eventuella tveksamheter.

Hittills har tjugo män och femton kvinnor belönats.

Överraskningar

Några pristagare har överraskat mer än andra: Förre landshövdingen och författaren Rolf Edberg, nyssnämnda Jan Lööf och Georg Henrik von Wright och även då Norén.

Och andra välkända författare hann aldrig få ett mycket välförtjänt pris; obelönade Sven Delblancs namn lyser bjärt med sin frånvaro på namnlistan.

”Kära Selma!” av år 2018, 58 sidor och fem tal lång, Inte en sida är ointressant, i stort sett varje rad bekräftar att juryn har valt rätt. Inte minst Lars Noréns korta tal (han kom aldrig till prisutdelningen) är stor litteratur.

Och så även Lotta Lotass tacktal som är ett stimulerande och infallsrikt ”nedslag i Lagerlöfs fågelvärld”.

Carola Hansson skriver om gränsöverskridanden och ordens makt och hon citerar Johannesevangeliet. Lars Norén konstaterar att ”hennes verk pendlar mellan att bevara ordningen och traditionerna och en längtan efter upplösning, nästan åtrå, beundran, för den som ruinerar det strävsamt eftertraktade och som i ett enda berusat ögonblick bryter med samhällsmoral och bibliska kontrakt, en förälskelse i den som stöter sig själv ut ur sin enda mänskliga gemenskap”.

Snille och smak

Stewe Claesson (2015) tar bland annat fasta på Lagerlöfs kontakter med folkhögskolor; Claeson har varit rektor för dylika under många år. Men han är framför allt en stor författare; läs gärna hans Tegnérroman ”Rönndruvan glöder”!

Sara Stridsberg (2016) höll tal om bland annat Lagerlöf och friheten, om Jan i Skrolycka och Nobelpristagaren Nelly Sachs och – med en känslostark beskrivning - ”migranterna från Östeuropa med sina utsträckta händer och leenden...”.

”Kära Selma!” av år 2018 påminner läsaren om att prisjuryn arbetar med gott förstånd och både snille och smak.

För övrigt har ett tiotal av de 35 pristagarna suttit eller sitter i Svenska Akademien.

Inte alla pristagare har hållit tacktal som har bevarats till eftervärlden.

Men merparten av de belönade åren 1984-2013 finns representerade i den första av de båda ”talböckerna”.

Den nya utgåvan innehåller tal av Lotta Lotass och Stewe Claeson, Sara Stridsberg, Lars Norén och Carola Hansson.

Sistnämnda författare fick årets Lagerlöfpris; det är värt att notera att redaktören Gun-Britt Karlsson hunnit få med detta det senaste talet.

Inte Slas

En av de tidiga pristagare som inte höll ett specialskrivet tacktal var Stig Claesson (Slas), som i stället valde att på scenen i Hotell Selma Lagerlöf i Sunne läsa en redan publicerad novell.

Ännu tidigare fanns det pristagare vilkas tacktal inte dokumenterades: Fanns det inte bandspelare på 1980-talet?

I alla år har den prisutdelande stiftelsen sett till att – om möjligt – publicera talen i någon tidning, först Expressen och sedan – som i år – Dagens Nyheter.

Inte alla intresserade skaffar sig texterna genom att få tag i en dagstidning.

Bra då att talen även ges ut i bokform. Talen ges ett längre liv. Och i många fall är de väl värda det. Som det underbara tacktal Lotta Lotass höll år 2014 och som inleder den nya Kära Selma!-volymen.

Indexreglerat

Men första något om alla de gångna årens pristagare...

Det var på initiativ av Lennart Edberg, känd radioman och skoldirektör i Sunne, som en prisutdelande stiftelse bildades. Detta var år 1983, redan året därpå fick Birgitta Trotzig ta emot det första Lagerlöfpriset.

Sedan dess har ytterligare 34 författare belönats, under flera år med ett prisbelopp som var indexreglerat! Jurymedlemmen och författaren Per Olof Sundman såg till att prisbeloppet skulle vara värdebeständigt.

Det var först efter flera år som stiftelsen (med hjälp av sponsorer) bestämde beloppet till 100 000 kronor.

De första tre pristagarna spred stor glädje även bland jämlikhetssträvare: Tre kvinnor i rad!

Efter Trotzig, Sara Lidman och Astrid Lindgren blev det ett par män, Göran Tunström och Lars Ahlin. Därpå följde Kerstin Ekman, Lars Andersson, Lars Gyllensten och två pristagare från Finland, Tove Jansson, Mumintrollens geniala skapare, och filosofen Georg Henrik von Wright. De två Helsingforsborna skrev på svenska, ett villkor.

Nästan inga poeter...

Även om prisjuryn från början ålade sig att inte ge poeter det åtråvärda priset – Tranströmer fick det aldrig – bröt man mot den regeln år 1998. Då belönades poeten Göran Palm.

En ännu större överraskning blev det tolv år senare när serietecknaren Jan Lööf fick priset.

Pristagaren ska skriva i Selma Lagerlöfs ”anda”, så uttrycktes det från början, och formuleringen har ibland lett till frågor: Skriver exempelvis Lars Norén (2017) i Lagerlöfs ”anda”? Juryns motivering brukar oftast undanröja eventuella tveksamheter.

Hittills har tjugo män och femton kvinnor belönats.

Överraskningar

Några pristagare har överraskat mer än andra: Förre landshövdingen och författaren Rolf Edberg, nyssnämnda Jan Lööf och Georg Henrik von Wright och även då Norén.

Och andra välkända författare hann aldrig få ett mycket välförtjänt pris; obelönade Sven Delblancs namn lyser bjärt med sin frånvaro på namnlistan.

”Kära Selma!” av år 2018, 58 sidor och fem tal lång, Inte en sida är ointressant, i stort sett varje rad bekräftar att juryn har valt rätt. Inte minst Lars Noréns korta tal (han kom aldrig till prisutdelningen) är stor litteratur.

Och så även Lotta Lotass tacktal som är ett stimulerande och infallsrikt ”nedslag i Lagerlöfs fågelvärld”.

Carola Hansson skriver om gränsöverskridanden och ordens makt och hon citerar Johannesevangeliet. Lars Norén konstaterar att ”hennes verk pendlar mellan att bevara ordningen och traditionerna och en längtan efter upplösning, nästan åtrå, beundran, för den som ruinerar det strävsamt eftertraktade och som i ett enda berusat ögonblick bryter med samhällsmoral och bibliska kontrakt, en förälskelse i den som stöter sig själv ut ur sin enda mänskliga gemenskap”.

Snille och smak

Stewe Claesson (2015) tar bland annat fasta på Lagerlöfs kontakter med folkhögskolor; Claeson har varit rektor för dylika under många år. Men han är framför allt en stor författare; läs gärna hans Tegnérroman ”Rönndruvan glöder”!

Sara Stridsberg (2016) höll tal om bland annat Lagerlöf och friheten, om Jan i Skrolycka och Nobelpristagaren Nelly Sachs och – med en känslostark beskrivning - ”migranterna från Östeuropa med sina utsträckta händer och leenden...”.

”Kära Selma!” av år 2018 påminner läsaren om att prisjuryn arbetar med gott förstånd och både snille och smak.

För övrigt har ett tiotal av de 35 pristagarna suttit eller sitter i Svenska Akademien.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.