2018-07-07 06:00

2018-07-07 06:00

101 starka profiler – med och utan bollar

FOTBOLL: Krigsförbrytare, statschefer, missbrukare, skådespelare och en värmlänning

Udda lirare i fotbollens värld
Lars Nylin och Ronald Åman
Bokförlaget Polaris

Fotboll är i mycket hög grad en lagsport. Det är den gemensamma prestationen i försvars- och anfallsspel som generar resultat.

Men det är spelarna som sticker ut som ger extra krydda åt världens största sport. De stora profilerna som det snackas extra mycket om, blir affischnamn och ökar publik- och mediaintresset.

Journalisten och författaren Lars Nylin har tillsammans med före detta landslagsspelaren, reklammannen och författaren Ronald Åman skrivit boken Udda lirare i fotbollens värld där duon valt ut 101 personer som porträtteras på totalt 342 sidor. 67 spelare, varav sju svenskar, har fått hyfsat långa berättelser. 34 andra, varav nio blå-gula, har satts ”på bänken” och presenteras i korthet.

Det är intressant läsning från början till slut och även om man tidigare känt till det mesta om stora världsstjärnor som Johan Cruyff, Diego Maradona, Garrincha och George Best, så har författarduon oftast hittat saker att tillföra det gamla allmängodset.

Att blanda friskt mellan stjärnporträtt och mindre välkända profiler ger också spänst i boken. Drygt en handfull av namnen har jag aldrig tidigare hört talats om och många andra visste jag väldigt lite om.

I den här boken är inte de sportsliga meriterna de viktigaste, utan det udda spelarna gjort på och framför utanför arenorna. Här finns fascister, vänsterradikaler, statschefer, en uppfinnare, en konsttjuv, missbrukare och till och med en krigsförbrytare.

Bara fördomar?

Schablonbilden om lagsporternas elitspelare är att de inte är välutbildade, intellektuella och öppna för nya äventyr, men här blir en hel del av sådant tänkande bara fördomar. Vägarna till att bli någon slags fotbollsprofil i världsklass tycks vara oändliga.

Till den allra mest udda liraren av dem alla utser författarna Eric Cantona, som hade sin storhetstid som oberäknelig forward i Manchester United på 1990-talet. Det är denne profilstarke fransmannen som frontar bokomslaget med en mask som sig själv som huvudbonad. Efter fotbollskarriären blev Cantona bland annat skådespelare. Filmen Looking for Eric från 2009 rekommenderas.

En hagfôrsing

En enda värmlänning har fått plats bland de 101 profilerna, ”Röde Ruben” Svensson från Hagfors, som blev Uefacupmästare med IFK Göteborg på 1980-talet. Men har bara fått en kort historik i boken.

Det är välskrivet och jag har bara hittat ett enda faktafel i hela boken, ett slarvfel på ett årtal, som man lätt inser.

Tyvärr är det få bilder i boken. Varenda profil borde vara värld minst en bild och framför allt vill man se hur de man aldrig tidigare läst om såg eller ser ut.

Bara herrar

En svaghet är också att det är idel män som det berättas om. I förordet förklarar författarna det med att den etablerade herrfotbollen är nästan ett sekel äldre än damditon och att välja ut några stycken damer skulle kännas mest som ett ansträngt alibi. Samtidigt anser Nylin och Åman att profiler som pionjären Pia Sundhage och den amerikanska målvakten Hope Solo absolut skulle kunna ha platsat i boken.

Förhoppningsvis kommer det längre fram en snarlik bok som även berättar om Ebba Andersson, Marta, Anja Mittag, Hanna Marklund, Caroline Seger och många andra profilstarka fotbollsdamer.

Men profilerna bland både damer och herrar har med tiden blivit allt färre. I dagens kommersialiserade elitfotboll finns mycket mindre tid och kraft för lite udda aktiviteter än vad det fanns förr.

Tyvärr.

Fotboll är i mycket hög grad en lagsport. Det är den gemensamma prestationen i försvars- och anfallsspel som generar resultat.

Men det är spelarna som sticker ut som ger extra krydda åt världens största sport. De stora profilerna som det snackas extra mycket om, blir affischnamn och ökar publik- och mediaintresset.

Journalisten och författaren Lars Nylin har tillsammans med före detta landslagsspelaren, reklammannen och författaren Ronald Åman skrivit boken Udda lirare i fotbollens värld där duon valt ut 101 personer som porträtteras på totalt 342 sidor. 67 spelare, varav sju svenskar, har fått hyfsat långa berättelser. 34 andra, varav nio blå-gula, har satts ”på bänken” och presenteras i korthet.

Det är intressant läsning från början till slut och även om man tidigare känt till det mesta om stora världsstjärnor som Johan Cruyff, Diego Maradona, Garrincha och George Best, så har författarduon oftast hittat saker att tillföra det gamla allmängodset.

Att blanda friskt mellan stjärnporträtt och mindre välkända profiler ger också spänst i boken. Drygt en handfull av namnen har jag aldrig tidigare hört talats om och många andra visste jag väldigt lite om.

I den här boken är inte de sportsliga meriterna de viktigaste, utan det udda spelarna gjort på och framför utanför arenorna. Här finns fascister, vänsterradikaler, statschefer, en uppfinnare, en konsttjuv, missbrukare och till och med en krigsförbrytare.

Bara fördomar?

Schablonbilden om lagsporternas elitspelare är att de inte är välutbildade, intellektuella och öppna för nya äventyr, men här blir en hel del av sådant tänkande bara fördomar. Vägarna till att bli någon slags fotbollsprofil i världsklass tycks vara oändliga.

Till den allra mest udda liraren av dem alla utser författarna Eric Cantona, som hade sin storhetstid som oberäknelig forward i Manchester United på 1990-talet. Det är denne profilstarke fransmannen som frontar bokomslaget med en mask som sig själv som huvudbonad. Efter fotbollskarriären blev Cantona bland annat skådespelare. Filmen Looking for Eric från 2009 rekommenderas.

En hagfôrsing

En enda värmlänning har fått plats bland de 101 profilerna, ”Röde Ruben” Svensson från Hagfors, som blev Uefacupmästare med IFK Göteborg på 1980-talet. Men har bara fått en kort historik i boken.

Det är välskrivet och jag har bara hittat ett enda faktafel i hela boken, ett slarvfel på ett årtal, som man lätt inser.

Tyvärr är det få bilder i boken. Varenda profil borde vara värld minst en bild och framför allt vill man se hur de man aldrig tidigare läst om såg eller ser ut.

Bara herrar

En svaghet är också att det är idel män som det berättas om. I förordet förklarar författarna det med att den etablerade herrfotbollen är nästan ett sekel äldre än damditon och att välja ut några stycken damer skulle kännas mest som ett ansträngt alibi. Samtidigt anser Nylin och Åman att profiler som pionjären Pia Sundhage och den amerikanska målvakten Hope Solo absolut skulle kunna ha platsat i boken.

Förhoppningsvis kommer det längre fram en snarlik bok som även berättar om Ebba Andersson, Marta, Anja Mittag, Hanna Marklund, Caroline Seger och många andra profilstarka fotbollsdamer.

Men profilerna bland både damer och herrar har med tiden blivit allt färre. I dagens kommersialiserade elitfotboll finns mycket mindre tid och kraft för lite udda aktiviteter än vad det fanns förr.

Tyvärr.

  • Håkan Kamp

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.