2018-06-28 15:42

2018-06-28 15:42

Hur undgår vi att bli manipulerade?

KULTUR: En utställning om propaganda, kritiskt tänkande och granskning av fakta

Med ett par månader kvar till valet inviger Värmlands Museum en liten men tänkvärd utställning: Propaganda - risk för påverkan.
Utställningen om påverkan, hjärntvätt och manipulation öppnar i morgon, lördag, klockan 13.00.
Den kommer att finns kvar (i Cyrillushuset) till den 2 december. Och den främsta målgruppen är högstadie – och gymnasieelever.
Men alla är välkomna klargör Värmlands Museum.

Propagandautställningen är producerad av den statliga Forum för levande historia och utställningen har ett övergripande syfte: Att stärka allas kritiska tänkande och förmåga att granska.

Det har aldrig varit en lätt uppgift, varken förr eller nu. Särskilt inte i vår tid, i ett mediesamhälle där manipulationer har gjorts till en sofistikerad och farlig konstart.

– Idén med utställningen är att visa på en del av propagandans mekanismer för att vi bättre ska förstå hur vi manipuleras, säger Åsa Thunström, pedagog och innehållsproducent på Forum för levande historia.

Det är ingen jättestor utställning, den får plats i en av den äldre museidelens salar.

– En liten yta men desto större intensitet, kommenterar Åsa Thunström.

Ung målgrupp

Att en ung generation är främsta målgruppen är kanske självklart.

Unga människor har lättare att gå i fällan, bli påverkade av vår tids mycket smarta propaganda. Så är det väl? Kanske...

Propagandan är inte bara rent politisk, den tar sig många uttryck och ett källkritiskt tänkande är absolut nödvändigt:

Vem för fram ett visst budskap? Vad kan ”framföraren” av budskapet har för syfte?

Och hur reagerar du som hör och ser och läser budskapet?

Förstår du att du reagerar på ett visst sätt?

Nazism och kommunism

Utställningen tar fram några kända och klassiska exempel på propaganda: Den tyska nazismens och den sovjetiska kommunismens effektiva och fruktansvärda påverkan av människor.

Både nazisterna och kommunisterna propagerade för ”det goda samhället”, folken drogs med, propagandan var effektiv och slagkraftig.

Resultaten känner vi till: Massmord, förtryck, diktatur.

Det är lätt för oss att ta ställning till den nazistiska och den kommunistiska propagandan. Vi har ju facit.

Men det är svårare att ta kritisk ställning till dagens mer försåtliga och skickligt komponerade propaganda.

Kritiskt tänkande

Utställningen på Värmlands Museum är ett tidens tecken.

Vi översvämmas av olika former av politiska, sociala och känslomässiga budskap. Oftast med ett syfte, inte alltid ett gott och människovänligt syfte.

Dagens mediesamhälle fylls också av rent fejkade nyheter och datortrollens manipulationer. Vi påverkas dagligen. Vuxna som unga.

Men om vi lär oss att tänka kritiskt så...

Och detta vill utställningen: Lära oss kritiskt tänkande.

I samband med lördagens invigning introduceras utställningen av Erika Aronowitsch från Forum för levande historia. Invigningstalare är Berit Högman, tidigare värmlandsk riksdagsledamot, S, och numera landshövding i Västernorrland.

Ett panelsamtal följer därefter. Rubriken är: ”Att lyssna på vad den andre säger” och samtalet, som leds av journalisten Annika Lindqvist, handlar om ”tonläget i den offentliga debatten”. Deltagare i panelsamtalet är Malin Kling Uddgren, insändarredaktör på NWT, Jenny Westling, präststuderande och tidigare kommunikationskonsult, Peter Franke, politisk redaktör på Värmlands Folkblad, samt lärarstudenten Stina Samuelsson.

Propagandautställningen är producerad av den statliga Forum för levande historia och utställningen har ett övergripande syfte: Att stärka allas kritiska tänkande och förmåga att granska.

Det har aldrig varit en lätt uppgift, varken förr eller nu. Särskilt inte i vår tid, i ett mediesamhälle där manipulationer har gjorts till en sofistikerad och farlig konstart.

– Idén med utställningen är att visa på en del av propagandans mekanismer för att vi bättre ska förstå hur vi manipuleras, säger Åsa Thunström, pedagog och innehållsproducent på Forum för levande historia.

Det är ingen jättestor utställning, den får plats i en av den äldre museidelens salar.

– En liten yta men desto större intensitet, kommenterar Åsa Thunström.

Ung målgrupp

Att en ung generation är främsta målgruppen är kanske självklart.

Unga människor har lättare att gå i fällan, bli påverkade av vår tids mycket smarta propaganda. Så är det väl? Kanske...

Propagandan är inte bara rent politisk, den tar sig många uttryck och ett källkritiskt tänkande är absolut nödvändigt:

Vem för fram ett visst budskap? Vad kan ”framföraren” av budskapet har för syfte?

Och hur reagerar du som hör och ser och läser budskapet?

Förstår du att du reagerar på ett visst sätt?

Nazism och kommunism

Utställningen tar fram några kända och klassiska exempel på propaganda: Den tyska nazismens och den sovjetiska kommunismens effektiva och fruktansvärda påverkan av människor.

Både nazisterna och kommunisterna propagerade för ”det goda samhället”, folken drogs med, propagandan var effektiv och slagkraftig.

Resultaten känner vi till: Massmord, förtryck, diktatur.

Det är lätt för oss att ta ställning till den nazistiska och den kommunistiska propagandan. Vi har ju facit.

Men det är svårare att ta kritisk ställning till dagens mer försåtliga och skickligt komponerade propaganda.

Kritiskt tänkande

Utställningen på Värmlands Museum är ett tidens tecken.

Vi översvämmas av olika former av politiska, sociala och känslomässiga budskap. Oftast med ett syfte, inte alltid ett gott och människovänligt syfte.

Dagens mediesamhälle fylls också av rent fejkade nyheter och datortrollens manipulationer. Vi påverkas dagligen. Vuxna som unga.

Men om vi lär oss att tänka kritiskt så...

Och detta vill utställningen: Lära oss kritiskt tänkande.

I samband med lördagens invigning introduceras utställningen av Erika Aronowitsch från Forum för levande historia. Invigningstalare är Berit Högman, tidigare värmlandsk riksdagsledamot, S, och numera landshövding i Västernorrland.

Ett panelsamtal följer därefter. Rubriken är: ”Att lyssna på vad den andre säger” och samtalet, som leds av journalisten Annika Lindqvist, handlar om ”tonläget i den offentliga debatten”. Deltagare i panelsamtalet är Malin Kling Uddgren, insändarredaktör på NWT, Jenny Westling, präststuderande och tidigare kommunikationskonsult, Peter Franke, politisk redaktör på Värmlands Folkblad, samt lärarstudenten Stina Samuelsson.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.