2018-06-08 23:18

2018-06-08 23:18

En vissångare tar sig an Fredrek på Rannsätt

Fredrik August Dahlgren - Fredrek på Rannsätt - skrev mer värmländskt än ”Värmlänningarna”.
Tre samlingar med dikter på ”varmlanske tongmåle” gavs ut under hans livstid (1816-1895), en samling utkom året efter hans död.
Och alla fyra har haft stort inflytande. Men dikterna framförs sällan varken med eller utan musik.
Vissångaren Anders Falk ändrar på detta under lördagen
Händelsen inträffar i Ransäter klockan 14.00.

Anders Falk, tidigare journalist, en av svensk visas veteraner, en av visans vänner bakom Visklubb 67 i Säffle, han har letat i den nästan bortglömda skatten med dialektdikter.

Fynden har han sammanställt till ett timslångt visprogram. Detta framförs i F. A. Dahlgrens uppväxtmiljö - numera kallad Geijersgården - med start klockan 14.00.

Visorna kommer att kryddas med fakta och kommentar om Dahlgrens liv.

Och vilket liv det blev!

Viktig översättare

F.A. Dahlgren växte upp på det som förr hette Ransäters gård. Han hade fjorton syskon.. Fadern var brukspatron.

Fredrik August ville först bli akademiker med inriktning på litteraturhistoria, den allmänna, det vill säga världslitteraturen.

Det fanns god anledning att tro att han skulle ha blivit något; en avhandling om de grekiska romanerna tydde på det.

Men F.A. Dahlgren valde till slut bort litteraturhistorien, blev framgångsrik ämbetsman och detta utan att vända litteratur och kultur ryggen.

Som översättare blev han en av 1800-talets viktigaste.

Som poet och skapare av ”Värmlänningarna” blev han en av 1800-talets mest älskade.

Men i vår tid minns vi honom inte som översättare av Shakespeare. Eller som innehavare av stol nummer 6 i Svenska Akademien.

Mer än ”Värmlänningarna”

I vår tid minns vi Fredrek på Rannsätt som skapare av ”Värmlänningarna” och ”Jänta å ja”.

Allt det andra poetiska han skrev och gav ut: I stort sett glömt.

Nu har Anders Falk bestämt sig för - verkar det som - att starta en Dahlgren-renässans. Gott om material finns det.

En del av det kommer han alltså att presentera i ord och toner under lördagen och i rätt miljö: Ransäter.

Eller på lokal dialekt: Rannsätt.

Anders Falk, tidigare journalist, en av svensk visas veteraner, en av visans vänner bakom Visklubb 67 i Säffle, han har letat i den nästan bortglömda skatten med dialektdikter.

Fynden har han sammanställt till ett timslångt visprogram. Detta framförs i F. A. Dahlgrens uppväxtmiljö - numera kallad Geijersgården - med start klockan 14.00.

Visorna kommer att kryddas med fakta och kommentar om Dahlgrens liv.

Och vilket liv det blev!

Viktig översättare

F.A. Dahlgren växte upp på det som förr hette Ransäters gård. Han hade fjorton syskon.. Fadern var brukspatron.

Fredrik August ville först bli akademiker med inriktning på litteraturhistoria, den allmänna, det vill säga världslitteraturen.

Det fanns god anledning att tro att han skulle ha blivit något; en avhandling om de grekiska romanerna tydde på det.

Men F.A. Dahlgren valde till slut bort litteraturhistorien, blev framgångsrik ämbetsman och detta utan att vända litteratur och kultur ryggen.

Som översättare blev han en av 1800-talets viktigaste.

Som poet och skapare av ”Värmlänningarna” blev han en av 1800-talets mest älskade.

Men i vår tid minns vi honom inte som översättare av Shakespeare. Eller som innehavare av stol nummer 6 i Svenska Akademien.

Mer än ”Värmlänningarna”

I vår tid minns vi Fredrek på Rannsätt som skapare av ”Värmlänningarna” och ”Jänta å ja”.

Allt det andra poetiska han skrev och gav ut: I stort sett glömt.

Nu har Anders Falk bestämt sig för - verkar det som - att starta en Dahlgren-renässans. Gott om material finns det.

En del av det kommer han alltså att presentera i ord och toner under lördagen och i rätt miljö: Ransäter.

Eller på lokal dialekt: Rannsätt.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.