2012-05-19 09:45
2015-01-13 15:54
Konst bortom det oändliga
UTSTÄLLNING: 3D-fraktaler i färg
Konstnären Johan Andersson besvarar frågan på ett skenbart enkelt sätt: Det är naturens geometri.
Bakom uttrycket finns en komplicerad matematik. En matematik som är grunden för en utställning som öppnar på Värmlands Museum i Karlstad i dag, lördag.
Utställningens titel är fascinerande och gåtfull: Bortom det oändliga.
Utställningen på länsmuseet i Karlstad är en världspremiär.
Konstverken är av Johan Andersson och fransmannen Jérémie Brunet; de två räknas till världens ledande fraktalkonstnärer.
Och antalet är möjligen ännu inte så stort. Den konstform de arbetar med bygger nämligen på sent skapad matematik – cirka tre år gammal – och den är därför verkligen vad de kallar konstformen: Ny.
Men på sätt och vis är fraktalkonst det äldsta som finns i universum. Med en möjligen grov förenkling kan man säga: Allt är fraktaler.
Ett känt exempel på fraktaler är träden. Trädens grenar utvecklas, nya grenar skjuter ut från äldre grenar och till utseendet är de i princip lika.
Den som står vid en grönsaksdisk och väljer kan betrakta ett blomkålshuvud eller ett knippe broccoli.
Även dessa vardagligheter styrs av ”naturens geometri”.
Fraktalguru
Tidigare var fraktaler en tvådimensionell – ”platt” – geometri som kunde ses som komplicerade geometriska figurer.
När fransmannen (och fraktalgurun!) Benoit Mandelbrot utvecklade en delvis helt ny matematik kunde den matematiken bidra till att skapa tredimensionella fraktaler.
Och detta ledde till insikten om att de matematiska beräkningarna kunde bli konst.
Men endast med hjälp av att modernare datorer försåg konstnärer med vida mycket större datorkraft än vad som varit möjligt tidigare.
Source of inspiration
Numera är den nya matematiken inte enbart beräkningar, formler.
Skapandet av fraktaler kan utgöra ”source of inspiration”, säger Jérémie Brunet, de kan bidra till att alla upplever matematikens skönhet och klarhet. Och därmed leda till en del djupgående tankar av filosofisk art.
En sådan tanke, en sådan fråga som ligger nära till hands vid betraktandet av bland annat konstnärerna Johan Anderssons och Jérémie Brunts konstverk är:
Vad är oändlighet?
Att gemene man inte klarar att besvara den frågan – eller ens förstå den! – är de båda konstnärerna villiga att skriva under.
Ändrar form
Fraktalkonsten, som videofilm av Jérémie Brunet, är oerhört fantasieggande.
De filmer han har gjort visar vad som snarast påminner om mycket avancerad science fiction: Åskådaren följer med in i geometriskt komplicerat uppbyggda världar och universa.
Hela tiden förändras formerna i takt med att man närmar sig eller avlägsnar sig dem.
Formerna reproducerar sig själv, imiterar sig själva, och allting påverkas av allt.
Ungefär som den berömda kaosteorin, för övrigt något som påminner starkt om fraktalernas geometri.
Kaosteorins mest populära exempel är att en fjärils vingslag på ena sidan jordklotet kan utlösa en storm på den andra sidan.
Utställningen på länsmuseet i Karlstad är en världspremiär.
Konstverken är av Johan Andersson och fransmannen Jérémie Brunet; de två räknas till världens ledande fraktalkonstnärer.
Och antalet är möjligen ännu inte så stort. Den konstform de arbetar med bygger nämligen på sent skapad matematik – cirka tre år gammal – och den är därför verkligen vad de kallar konstformen: Ny.
Men på sätt och vis är fraktalkonst det äldsta som finns i universum. Med en möjligen grov förenkling kan man säga: Allt är fraktaler.
Ett känt exempel på fraktaler är träden. Trädens grenar utvecklas, nya grenar skjuter ut från äldre grenar och till utseendet är de i princip lika.
Den som står vid en grönsaksdisk och väljer kan betrakta ett blomkålshuvud eller ett knippe broccoli.
Även dessa vardagligheter styrs av ”naturens geometri”.
Fraktalguru
Tidigare var fraktaler en tvådimensionell – ”platt” – geometri som kunde ses som komplicerade geometriska figurer.
När fransmannen (och fraktalgurun!) Benoit Mandelbrot utvecklade en delvis helt ny matematik kunde den matematiken bidra till att skapa tredimensionella fraktaler.
Och detta ledde till insikten om att de matematiska beräkningarna kunde bli konst.
Men endast med hjälp av att modernare datorer försåg konstnärer med vida mycket större datorkraft än vad som varit möjligt tidigare.
Source of inspiration
Numera är den nya matematiken inte enbart beräkningar, formler.
Skapandet av fraktaler kan utgöra ”source of inspiration”, säger Jérémie Brunet, de kan bidra till att alla upplever matematikens skönhet och klarhet. Och därmed leda till en del djupgående tankar av filosofisk art.
En sådan tanke, en sådan fråga som ligger nära till hands vid betraktandet av bland annat konstnärerna Johan Anderssons och Jérémie Brunts konstverk är:
Vad är oändlighet?
Att gemene man inte klarar att besvara den frågan – eller ens förstå den! – är de båda konstnärerna villiga att skriva under.
Ändrar form
Fraktalkonsten, som videofilm av Jérémie Brunet, är oerhört fantasieggande.
De filmer han har gjort visar vad som snarast påminner om mycket avancerad science fiction: Åskådaren följer med in i geometriskt komplicerat uppbyggda världar och universa.
Hela tiden förändras formerna i takt med att man närmar sig eller avlägsnar sig dem.
Formerna reproducerar sig själv, imiterar sig själva, och allting påverkas av allt.
Ungefär som den berömda kaosteorin, för övrigt något som påminner starkt om fraktalernas geometri.
Kaosteorins mest populära exempel är att en fjärils vingslag på ena sidan jordklotet kan utlösa en storm på den andra sidan.
-
Mats Dahlberg
Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.