2015-10-16 06:00

2015-10-16 06:00

Stråkar klarade sig bra på egen hand

KULTURKALASET: Sångsolisten drabbades av sjukdom

Det var tänkt att sångsolisten Maria Meyer skulle medverka vid Kristinehamns stråkorkesters konsert i onsdags, men så blev det inte. Hon hade blivit sjuk och fick ställa in. Som tur var klarade sig orkestern bra ändå.

Kristinehamns stråkorkester går snart in på sitt 100:e verksamhetsår. Trots sin ålder är det en vital orkester som fortsätter att leverera musik av hög klass. Onsdagens konsert spelas med engelska förtecken. Flera av kompositörerna var engelsmän medan tyske Händel levde och verkade i London större delen av sitt liv. På så sätt kan han säkert räknas som naturaliserad engelsman.

Det engelska temat inramas dock av två andra tyska kompositörer; Christoph Willibald Gluck och Harald Genzmer.

Gluck står för ouvertyren ur Ifigena i Aulis, en dramatisk komposition. Operan utspelar sig under det trojanska kriget och handlar om hur kung Agamemnon tvingas offra sin dotter för att blidka gudarna. Har man det i bakhuvudet när man lyssnar på musiken är det lättare att förstå de musikaliska kasten mellan vemod och glädje.

Bassolo

Harry Eccles har komponerat Sonat i g-moll ur vilken Andreas Grundström framför Corrente på kontrabas. Ett kort stycke, men det är ändå många toner som ska hinnas med.

– Det är inte ofta man får höra kontrabas som soloinstrument, konstaterar orkesterledare Magnus Lindgård.

Peter Warlocks Capriolsvit består av sex satser, orkestern väljer att hoppa över de två i mitten. Den avslutande Svärdsdans är ett stycke som kräver en del. Från att ha varit ett vackert och välljudande stycke slutar det med rejäla disharmonier. Det vill till att musikerna törs lita på att de spelar rätt ton när ackorden är så kryddade.

Maria Meyer skulle ha medverkat på Lascia chio pianga av Händel. En välkänd melodi som i Sverige har åtminstone två olika texter av vilka Dagen är nära torde vara den mest kända.

Ur Lady Radnors svit av Charles Hubert Hastings Perry spelas två satser, Bourree och Slow menuett. Det är två danser som är tämligen olika till sin karaktär. Den förstnämnda är livlig och rörlig medan den sistnämnda har en betydligt lugnare framtoning. Det är långa toner i djupa gänget medan violinerna rör sig i melodin.

Konserten avrundas med Sinfonietta av Harald Genzmer. Den består av fyra satser och den sista är precis som konsertens första stycke dramatisk vilket gör att man får en känsla av att orkestern sluter cirkeln.

Magnus Lindgård tackar publiken för visat intresse och bjuder in till den traditionella julkonserten på Norrgården den 6 december.

– Kanske har vi med oss sångsolisten då i stället, avslutar han.

Kristinehamns stråkorkester går snart in på sitt 100:e verksamhetsår. Trots sin ålder är det en vital orkester som fortsätter att leverera musik av hög klass. Onsdagens konsert spelas med engelska förtecken. Flera av kompositörerna var engelsmän medan tyske Händel levde och verkade i London större delen av sitt liv. På så sätt kan han säkert räknas som naturaliserad engelsman.

Det engelska temat inramas dock av två andra tyska kompositörer; Christoph Willibald Gluck och Harald Genzmer.

Gluck står för ouvertyren ur Ifigena i Aulis, en dramatisk komposition. Operan utspelar sig under det trojanska kriget och handlar om hur kung Agamemnon tvingas offra sin dotter för att blidka gudarna. Har man det i bakhuvudet när man lyssnar på musiken är det lättare att förstå de musikaliska kasten mellan vemod och glädje.

Bassolo

Harry Eccles har komponerat Sonat i g-moll ur vilken Andreas Grundström framför Corrente på kontrabas. Ett kort stycke, men det är ändå många toner som ska hinnas med.

– Det är inte ofta man får höra kontrabas som soloinstrument, konstaterar orkesterledare Magnus Lindgård.

Peter Warlocks Capriolsvit består av sex satser, orkestern väljer att hoppa över de två i mitten. Den avslutande Svärdsdans är ett stycke som kräver en del. Från att ha varit ett vackert och välljudande stycke slutar det med rejäla disharmonier. Det vill till att musikerna törs lita på att de spelar rätt ton när ackorden är så kryddade.

Maria Meyer skulle ha medverkat på Lascia chio pianga av Händel. En välkänd melodi som i Sverige har åtminstone två olika texter av vilka Dagen är nära torde vara den mest kända.

Ur Lady Radnors svit av Charles Hubert Hastings Perry spelas två satser, Bourree och Slow menuett. Det är två danser som är tämligen olika till sin karaktär. Den förstnämnda är livlig och rörlig medan den sistnämnda har en betydligt lugnare framtoning. Det är långa toner i djupa gänget medan violinerna rör sig i melodin.

Konserten avrundas med Sinfonietta av Harald Genzmer. Den består av fyra satser och den sista är precis som konsertens första stycke dramatisk vilket gör att man får en känsla av att orkestern sluter cirkeln.

Magnus Lindgård tackar publiken för visat intresse och bjuder in till den traditionella julkonserten på Norrgården den 6 december.

– Kanske har vi med oss sångsolisten då i stället, avslutar han.