2018-10-01 08:04

2018-10-01 08:04

Tjänstemän som tjänar vem?

Om opolitiska tjänstemän på Regeringskansliet låter politiska övertygelser påverka deras arbete har en tydlig gräns överskridits. Därför finns det anledning att oroa sig över den skrivelse som 261 tjänstemän skrivit under och skickat till Regeringskansliets förvaltningschef. I skrivelsen frågas bland annat hur arbetsgivaren kan garantera att värdegrunden inte urholkas av en framtida regering. En annan fråga är hur tjänstemännen ska agera om en regering bryter mot regeringsformens bestämmelse om allas lika värde samt arbetsplatsens värdegrund – ska tjänstemännens lojalitet gentemot regeringen ändå ha företräde?

I skrivelsen betonar tjänstemännen att de är opolitiska och därför måste vara lojala med varje regering. De 261 personer som skrivit under är således väl medvetna om att de inte får uttrycka privata partisympatier i sin yrkesroll eller låta dessa påverka deras arbete. Ändå väljer de, av allt att döma på initiativ från flera höga befattningshavare på utrikesdepartementet som tillsatts av Löfvenregeringen, att i brevet uttrycka denna oro inför en eventuell ny regering.

Inga partier eller konstellationer nämns, men det framgår tydligt att det är ett annat regeringsunderlag än det nuvarande som åsyftas. Tjänstemännen hänvisar bland annat sin oro till ”diskussionerna om regeringsunderlag” som förs, samtidigt som de påpekar att de aldrig tidigare behövt bekymra sig över om den sittande regeringen respekterat grundlagen. Oron gäller av allt att döma en Alliansregering med eventuellt stöd av Sverigedemokraterna.

Att opolitiska tjänstemän på Regeringskansliet har funderingar kring hur de ska agera i vissa situationer är inget konstigt. Problemet med skrivelsen är sättet det görs på, i form av en namninsamling, och motiven bakom frågorna. Det ser onekligen ut som en politisk protest, vilket inte får förekomma från opolitiska tjänstemän.

De tjänstemän som inte klarar av att vara lojala mot vilken regering som helst kan inte vara kvar. Var och en har ett ansvar att säkerställa att man kan skilja sin privata politiska uppfattning från yrkesrollen. Att på dessa grunder bli uppsagd behöver heller inte vara särskilt dramatiskt, eftersom alla myndighetsanställda har ett skyddsnät i form av Trygghetsstiftelsen. Samtidigt har även regeringen som anställer tjänstemännen ett ansvar att inte tillsätta någon som har tydliga kopplingar till politiska organisationer.

Det finns således anledning för de som undertecknat skrivelsen att fundera över om de bör vara kvar som opolitiska tjänstemän. Frågorna som ställs till förvaltningschefen är heller inte relevanta, annat än som en markering mot en icke-socialdemokratisk regering. De bygger på det högst hypotetiska antagandet att en eventuell regering skulle föra en politik som strider mot såväl grundlagen som Regeringskansliets värdegrund. Om ett sådant scenario mot förmodan skulle inträffa med nuvarande mandatfördelning är tjänstemännens arbetsvillkor knappast det största problemet.

Om opolitiska tjänstemän på Regeringskansliet låter politiska övertygelser påverka deras arbete har en tydlig gräns överskridits. Därför finns det anledning att oroa sig över den skrivelse som 261 tjänstemän skrivit under och skickat till Regeringskansliets förvaltningschef. I skrivelsen frågas bland annat hur arbetsgivaren kan garantera att värdegrunden inte urholkas av en framtida regering. En annan fråga är hur tjänstemännen ska agera om en regering bryter mot regeringsformens bestämmelse om allas lika värde samt arbetsplatsens värdegrund – ska tjänstemännens lojalitet gentemot regeringen ändå ha företräde?

I skrivelsen betonar tjänstemännen att de är opolitiska och därför måste vara lojala med varje regering. De 261 personer som skrivit under är således väl medvetna om att de inte får uttrycka privata partisympatier i sin yrkesroll eller låta dessa påverka deras arbete. Ändå väljer de, av allt att döma på initiativ från flera höga befattningshavare på utrikesdepartementet som tillsatts av Löfvenregeringen, att i brevet uttrycka denna oro inför en eventuell ny regering.

Inga partier eller konstellationer nämns, men det framgår tydligt att det är ett annat regeringsunderlag än det nuvarande som åsyftas. Tjänstemännen hänvisar bland annat sin oro till ”diskussionerna om regeringsunderlag” som förs, samtidigt som de påpekar att de aldrig tidigare behövt bekymra sig över om den sittande regeringen respekterat grundlagen. Oron gäller av allt att döma en Alliansregering med eventuellt stöd av Sverigedemokraterna.

Att opolitiska tjänstemän på Regeringskansliet har funderingar kring hur de ska agera i vissa situationer är inget konstigt. Problemet med skrivelsen är sättet det görs på, i form av en namninsamling, och motiven bakom frågorna. Det ser onekligen ut som en politisk protest, vilket inte får förekomma från opolitiska tjänstemän.

De tjänstemän som inte klarar av att vara lojala mot vilken regering som helst kan inte vara kvar. Var och en har ett ansvar att säkerställa att man kan skilja sin privata politiska uppfattning från yrkesrollen. Att på dessa grunder bli uppsagd behöver heller inte vara särskilt dramatiskt, eftersom alla myndighetsanställda har ett skyddsnät i form av Trygghetsstiftelsen. Samtidigt har även regeringen som anställer tjänstemännen ett ansvar att inte tillsätta någon som har tydliga kopplingar till politiska organisationer.

Det finns således anledning för de som undertecknat skrivelsen att fundera över om de bör vara kvar som opolitiska tjänstemän. Frågorna som ställs till förvaltningschefen är heller inte relevanta, annat än som en markering mot en icke-socialdemokratisk regering. De bygger på det högst hypotetiska antagandet att en eventuell regering skulle föra en politik som strider mot såväl grundlagen som Regeringskansliets värdegrund. Om ett sådant scenario mot förmodan skulle inträffa med nuvarande mandatfördelning är tjänstemännens arbetsvillkor knappast det största problemet.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.