2018-06-18 11:07

2018-06-18 11:07

Läkare som ska göra allt

I december 2017 lanserade Försäkringskassan nya underlag för sjukpenning och aktivitetsersättning. Under 2018 fasas bland annat nya läkarintyg för sjukpenning in av landstingen. Intygen ligger sedan till grund för den bedömning som görs av Försäkringskassan. Läkarna har dock inte fått någon introduktion till de nya intygen, vilket är ett stort problem eftersom fokus i sjukskrivningsfrågor nu ligger än mer på patientens arbetsförmåga, i stället för sjukdom.

Läkaren förväntas alltså inte bara sätta diagnos och beskriva vilken eventuell aktivitetsbegränsning patienten har. Denne ska dessutom bedöma i vilken utsträckning patienten kan arbeta, om arbetet kan utövas på något alternativt sätt, samt vilka åtgärder läkaren tror skulle göra det lättare för patienten att återgå i arbete.

Gränsen mellan vad läkares kompetens slutar och Försäkringskassans börjar borde vara tydlig. Den ena bedömer sjukdomstillståndet och den andra avgör utifrån det om och hur mycket en person kan arbeta. Ändå vill Försäkringskassan att läkarna ska göra myndighetens uppgifter, vilket dessa varken har tid till eller är utbildade för. Risken med det är att stressade läkare känner sig pressade att gissa eller låta patienten själv göra en bedömning, vilket sedan påverkar Försäkringskassans beslut. Det kan i förlängningen leda till att personer får, eller blir utan, sjukpenning på felaktiga grunder.

Vissa läkare tvingas också fylla i sitt personnummer i intyget, vilket försätter dem i en utsatt situation eftersom en missnöjd patient lättare kan söka upp sin vårdgivare i hemmet. Detta samtidigt som offentliga tjänstemän, till exempel på Försäkringskassan, anonymiseras i högre grad. En annan förändring i det nya intyget är också att patientens sjukhistoria inte längre står med. Hur en person har fått sin sjukdom når alltså inte Försäkringskassan via intyget.

Sammantaget innebär de nya intygen ytterligare börda för en redan tungt belastad läkarkår, i huvudsak inom den underfinansierade primärvården. Att läkarna inte visats särskilt stor hänsyn i utformandet av de nya intygen kan måhända förklaras av att fackförbundet Sveriges läkarförbund inte har fått ge några synpunkter.

Den dialog som tidigare fördes mellan Försäkringskassan och Läkarförbundet bröts 2015 – samma år som den nu avskedade generaldirektören Ann-Marie Begler tillsattes med uppdrag att få ned sjuktalen. Begler gjorde i grunden ett bra jobb, men att dialogen med Läkarförbundet har släppts bryter mot traditionen att höra berörda parter inför beslut.

Att Försäkringskassan genom de nya intygen påtvingar läkarkåren en utökad belastning gör att läkarna får ännu mindre tid att faktiskt göra sitt jobb. Även om många patienter känner större tillit till läkaren än till en okänd utredare är det trots allt viktigt att arbetsförmågan bedöms av en person som är utbildad för det. Om beslut om sjukpenning grundas på osäkra bedömningar riskerar det att i förlängningen undergräva den redan kantstötta tilliten till sjukförsäkringssystemet.

I december 2017 lanserade Försäkringskassan nya underlag för sjukpenning och aktivitetsersättning. Under 2018 fasas bland annat nya läkarintyg för sjukpenning in av landstingen. Intygen ligger sedan till grund för den bedömning som görs av Försäkringskassan. Läkarna har dock inte fått någon introduktion till de nya intygen, vilket är ett stort problem eftersom fokus i sjukskrivningsfrågor nu ligger än mer på patientens arbetsförmåga, i stället för sjukdom.

Läkaren förväntas alltså inte bara sätta diagnos och beskriva vilken eventuell aktivitetsbegränsning patienten har. Denne ska dessutom bedöma i vilken utsträckning patienten kan arbeta, om arbetet kan utövas på något alternativt sätt, samt vilka åtgärder läkaren tror skulle göra det lättare för patienten att återgå i arbete.

Gränsen mellan vad läkares kompetens slutar och Försäkringskassans börjar borde vara tydlig. Den ena bedömer sjukdomstillståndet och den andra avgör utifrån det om och hur mycket en person kan arbeta. Ändå vill Försäkringskassan att läkarna ska göra myndighetens uppgifter, vilket dessa varken har tid till eller är utbildade för. Risken med det är att stressade läkare känner sig pressade att gissa eller låta patienten själv göra en bedömning, vilket sedan påverkar Försäkringskassans beslut. Det kan i förlängningen leda till att personer får, eller blir utan, sjukpenning på felaktiga grunder.

Vissa läkare tvingas också fylla i sitt personnummer i intyget, vilket försätter dem i en utsatt situation eftersom en missnöjd patient lättare kan söka upp sin vårdgivare i hemmet. Detta samtidigt som offentliga tjänstemän, till exempel på Försäkringskassan, anonymiseras i högre grad. En annan förändring i det nya intyget är också att patientens sjukhistoria inte längre står med. Hur en person har fått sin sjukdom når alltså inte Försäkringskassan via intyget.

Sammantaget innebär de nya intygen ytterligare börda för en redan tungt belastad läkarkår, i huvudsak inom den underfinansierade primärvården. Att läkarna inte visats särskilt stor hänsyn i utformandet av de nya intygen kan måhända förklaras av att fackförbundet Sveriges läkarförbund inte har fått ge några synpunkter.

Den dialog som tidigare fördes mellan Försäkringskassan och Läkarförbundet bröts 2015 – samma år som den nu avskedade generaldirektören Ann-Marie Begler tillsattes med uppdrag att få ned sjuktalen. Begler gjorde i grunden ett bra jobb, men att dialogen med Läkarförbundet har släppts bryter mot traditionen att höra berörda parter inför beslut.

Att Försäkringskassan genom de nya intygen påtvingar läkarkåren en utökad belastning gör att läkarna får ännu mindre tid att faktiskt göra sitt jobb. Även om många patienter känner större tillit till läkaren än till en okänd utredare är det trots allt viktigt att arbetsförmågan bedöms av en person som är utbildad för det. Om beslut om sjukpenning grundas på osäkra bedömningar riskerar det att i förlängningen undergräva den redan kantstötta tilliten till sjukförsäkringssystemet.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.