2018-06-08 08:11

2018-06-08 08:11

Väljarna får utkräva ansvar

Det var ett enigt Konstitutionsutskott, KU, som torsdagen den 7 juni mötte journalisterna i riksdagen för att presentera sina årliga granskningar av anmälningar mot regeringen. Hanteringen av it-skandalen på Transportstyrelsen är det mest omfattande ärendet som KU hanterat på många år. Och den enhälliga domen som presenterades var en av de tyngsta som uttalats av utskottet.

„Som regeringschef och chef för Regeringskansliet har Stefan Löfven (S) det övergripande ansvaret för regeringens och Regeringskansliets arbete. Utskottet kan konstatera att tillämpningen av rutinerna i detta fall har brustit.” Så inledde KU-ordförande Andreas Norlén (M) och fortsatte: „Statsministern bär det yttersta ansvaret för detta.”.

Yttrandet kan låta som en självklarhet och att det måste påpekas vid en särskild presskonferens att det är regeringschefen som är regeringens chef visar på situationens allvar.

Efter ubåtsjakten 2014 inrättade Stefan Löfven ett så kallat säkerhetsråd. Där skulle försvarsministern, inrikesministern och utrikesministern en gång i månaden möta statsministern för att informera om just säkerhetsrelaterade frågor. Att en myndighet medvetet brutit mot lagen och därmed läckt känslig information borde rimligtvis vara en punkt att ta upp på sådana möten.

Det finns dock inga protokoll eller obligatoriska tjänsteanteckningar, vare sig hemlighetsstämplade eller offentliga, som kan bekräfta vad som sagts eller om säkerhetsrådet överhuvudtaget någonsin sammanträtt. Stefan Löfvens säkerhetsråd har alltså snabbt visat sig vara ett luftslott, ett utspel som syftade till att få det att se ut som om Socialdemokraterna tar säkerhetspolitiken på allvar. Att göra just detta har blivit viktigare för Socialdemokraterna när säkerhetsfrågor, ett område där borgerligheten har större förtroende hos väljarna, hamnar allt högre upp på den politiska agendan.

Att ingen av de ansvariga ministrarna informerade statsministern i tid – vilket i sig visar att statsministern inte har kontroll över sin regering – är inte det allvarligaste. KU bekräftar att känslig information legat öppet och också laddats ned. Detta innebär att personal hos försvaret och polisen fått sina hemliga identiteter röjda. Det är en säkerhetsläcka av gigantiska mått samtidigt som det politiska ansvarsutkrävandet varit minimalt.

Det vilar på vår valhänta opposition att det inte fick allvarligare konsekvenser än en regeringsombildning, där inrikesminister Anders Ygeman (S) fick hoppa snett nedåt till gruppledare och en kritisk granskning av KU som läggs till handlingarna. I september har dock väljarna sin chans att fälla sin dom över vår tids största säkerhetskris. Domen lär bli hård för en regering som uppenbarligen inte klarar av sitt uppdrag.

Det var ett enigt Konstitutionsutskott, KU, som torsdagen den 7 juni mötte journalisterna i riksdagen för att presentera sina årliga granskningar av anmälningar mot regeringen. Hanteringen av it-skandalen på Transportstyrelsen är det mest omfattande ärendet som KU hanterat på många år. Och den enhälliga domen som presenterades var en av de tyngsta som uttalats av utskottet.

„Som regeringschef och chef för Regeringskansliet har Stefan Löfven (S) det övergripande ansvaret för regeringens och Regeringskansliets arbete. Utskottet kan konstatera att tillämpningen av rutinerna i detta fall har brustit.” Så inledde KU-ordförande Andreas Norlén (M) och fortsatte: „Statsministern bär det yttersta ansvaret för detta.”.

Yttrandet kan låta som en självklarhet och att det måste påpekas vid en särskild presskonferens att det är regeringschefen som är regeringens chef visar på situationens allvar.

Efter ubåtsjakten 2014 inrättade Stefan Löfven ett så kallat säkerhetsråd. Där skulle försvarsministern, inrikesministern och utrikesministern en gång i månaden möta statsministern för att informera om just säkerhetsrelaterade frågor. Att en myndighet medvetet brutit mot lagen och därmed läckt känslig information borde rimligtvis vara en punkt att ta upp på sådana möten.

Det finns dock inga protokoll eller obligatoriska tjänsteanteckningar, vare sig hemlighetsstämplade eller offentliga, som kan bekräfta vad som sagts eller om säkerhetsrådet överhuvudtaget någonsin sammanträtt. Stefan Löfvens säkerhetsråd har alltså snabbt visat sig vara ett luftslott, ett utspel som syftade till att få det att se ut som om Socialdemokraterna tar säkerhetspolitiken på allvar. Att göra just detta har blivit viktigare för Socialdemokraterna när säkerhetsfrågor, ett område där borgerligheten har större förtroende hos väljarna, hamnar allt högre upp på den politiska agendan.

Att ingen av de ansvariga ministrarna informerade statsministern i tid – vilket i sig visar att statsministern inte har kontroll över sin regering – är inte det allvarligaste. KU bekräftar att känslig information legat öppet och också laddats ned. Detta innebär att personal hos försvaret och polisen fått sina hemliga identiteter röjda. Det är en säkerhetsläcka av gigantiska mått samtidigt som det politiska ansvarsutkrävandet varit minimalt.

Det vilar på vår valhänta opposition att det inte fick allvarligare konsekvenser än en regeringsombildning, där inrikesminister Anders Ygeman (S) fick hoppa snett nedåt till gruppledare och en kritisk granskning av KU som läggs till handlingarna. I september har dock väljarna sin chans att fälla sin dom över vår tids största säkerhetskris. Domen lär bli hård för en regering som uppenbarligen inte klarar av sitt uppdrag.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.