2015-09-30 06:00

2015-09-30 06:00

Är MP med på handelståget?

LEDARE

I måndags presenterade näringsminister Mikael Damberg (S) regeringens nya exportstrategi. Den består av 22 prioriterade områden som syftar till att öka det statliga arbetet för att främja svenska företag på den internationella marknaden.

Frågan är dock hur effektivt den rödgröna regeringen kommer att arbeta med detta?

Sverige klarade sig förhållandevis väl genom den senaste finanskrisen, men återhämtningen av exporten har inte varit tillräckligt god. Den inhemska konsumtionen har varit dragloket i svensk ekonomi, uttrycker regeringen det på sin hemsida.

Och det är mot denna bakgrund en ny exportstrategi lanseras. Målet är att bidra till att stärka svenska företags konkurrenskraft men också att stärka Sveriges attraktionskraft för turism, investeringar och global kompetens.

Detta ska bland annat ske genom att öppna svenska representationskontor på tillväxtmarknader och att hjälpa svenska företag att vinna upphandlingar. Dessa ambitioner är välmenande och strategin har sina ljuspunkter. Damberg talade exempelvis på en pressträff om att Sverige behöver bli bättre på att utveckla biståndsrelationer till handelssamarbeten. I andra delar är strategin mer tveksam.

Kostnaden för de åtgärder regeringen vill genomföra är 800 miljoner kronor fram till och med 2019. Häri ligger grundproblemet i regeringens tankesätt. Först försvagas den svenska konkurrenskraften genom kraftiga skattehöjningar på jobb och energi. Sedan förväntar sig regeringen att näringslivet ska jubla över fler statliga stödfunktioner – som företagen och de anställda har bekostat. Fokus bör ligga på att riva handelshinder.

En viktig del i att stärka den svenska exporten är att se till att ro i hamn frihandelsavtalet som förhandlas mellan EU och USA. ”Sverige verkar för ett ambitiöst frihandelsavtal”, slår den rödgröna regeringen fast i exportstrategin. Näringsministern betonade också detta under sin presentation på måndagsförmiddagen. Några timmar senare höll Europahuset ett seminarium om frihandelsavtalet, TTIP, i vilket europaparlamentariker Max Andersson (MP) deltog.

Under seminariet talade miljöpartisten Andersson inte bara mot avtalet, han ventilerade även sin bristande tillit till Utrikesdepartementets arbete med detsamma. Europaparlamentariker Christofer Fjellner (M), som också deltog, kommenterade det lustiga i att han som moderat litade mer på UD än vad Miljöpartiet gör – trots att MP sitter i regeringen och är med och styr departementet.

Bland de 22 prioriterade områdena för stärkt export finns punkten ”fler direktlinjer till och från Sverige”. Det går att ana att Miljöpartiet inte heller ser de strategiska fördelarna i den prioriteringen.

800 miljoner skattekronor kommer att spenderas på arbetet med exportstrategin de kommande åren. Men man kan av flera skäl undra vad den rödgröna regeringen som drar åt olika håll egentligen kommer att uträtta.

 

 

 

Frågan är dock hur effektivt den rödgröna regeringen kommer att arbeta med detta?

Sverige klarade sig förhållandevis väl genom den senaste finanskrisen, men återhämtningen av exporten har inte varit tillräckligt god. Den inhemska konsumtionen har varit dragloket i svensk ekonomi, uttrycker regeringen det på sin hemsida.

Och det är mot denna bakgrund en ny exportstrategi lanseras. Målet är att bidra till att stärka svenska företags konkurrenskraft men också att stärka Sveriges attraktionskraft för turism, investeringar och global kompetens.

Detta ska bland annat ske genom att öppna svenska representationskontor på tillväxtmarknader och att hjälpa svenska företag att vinna upphandlingar. Dessa ambitioner är välmenande och strategin har sina ljuspunkter. Damberg talade exempelvis på en pressträff om att Sverige behöver bli bättre på att utveckla biståndsrelationer till handelssamarbeten. I andra delar är strategin mer tveksam.

Kostnaden för de åtgärder regeringen vill genomföra är 800 miljoner kronor fram till och med 2019. Häri ligger grundproblemet i regeringens tankesätt. Först försvagas den svenska konkurrenskraften genom kraftiga skattehöjningar på jobb och energi. Sedan förväntar sig regeringen att näringslivet ska jubla över fler statliga stödfunktioner – som företagen och de anställda har bekostat. Fokus bör ligga på att riva handelshinder.

En viktig del i att stärka den svenska exporten är att se till att ro i hamn frihandelsavtalet som förhandlas mellan EU och USA. ”Sverige verkar för ett ambitiöst frihandelsavtal”, slår den rödgröna regeringen fast i exportstrategin. Näringsministern betonade också detta under sin presentation på måndagsförmiddagen. Några timmar senare höll Europahuset ett seminarium om frihandelsavtalet, TTIP, i vilket europaparlamentariker Max Andersson (MP) deltog.

Under seminariet talade miljöpartisten Andersson inte bara mot avtalet, han ventilerade även sin bristande tillit till Utrikesdepartementets arbete med detsamma. Europaparlamentariker Christofer Fjellner (M), som också deltog, kommenterade det lustiga i att han som moderat litade mer på UD än vad Miljöpartiet gör – trots att MP sitter i regeringen och är med och styr departementet.

Bland de 22 prioriterade områdena för stärkt export finns punkten ”fler direktlinjer till och från Sverige”. Det går att ana att Miljöpartiet inte heller ser de strategiska fördelarna i den prioriteringen.

800 miljoner skattekronor kommer att spenderas på arbetet med exportstrategin de kommande åren. Men man kan av flera skäl undra vad den rödgröna regeringen som drar åt olika håll egentligen kommer att uträtta.