2015-09-18 06:00

2015-09-24 11:54

Tyst om höjda skatter

I tisdags inleddes ett nytt arbetsår i riksdagen.

Det högtidliga öppnandet följde sina sedvanliga former: upprop för riksdagsledamöterna i kammaren, gudstjänst i Storkyrkan, musik på Riksplan när gästerna anlände, ceremoni i kammaren då Kung Carl XVI Gustaf på begäran av talman Urban Ahlin förklarade riksmötet 2015/16 öppnat och statsminister Stefan Löfvens (S) uppläsning av regeringsförklaringen.

Ett närvarande tema genom dagen var flyktingsituationen och den kommer sannolikt även att prägla det kommande riksdagsåret. I Storkyrkan inleddes gudstjänsten med en dikt av Stig Dagerman, Namnet Människa, som en påminnelse om att se människan i flyktingarna. Författaren Göran Rosenberg hade bjudits in att högtidstala och han berättade om sin pappas flykt till Sverige på grund av andra världskriget. Under öppningsceremonin i riksdagen talade kungen om att visa medkänsla och om betydelsen av att hjälpa människor i nöd.

För riksdagsledamöterna blir det när arbetet nu sätter igång igen efter sommaren en uppgift att omvandla orden om det humanitära flyktingmottagandet till handling. Hur ska Sverige bäst hjälpa på sikt? Vilka reformer är partierna beredda att göra upp om för att skapa förutsättningar för fungerande mottagande och integration?

Flyktingfrågan är emellertid inte den enda som är i behov av politisk handling. I synnerhet bostadsmarknaden och arbetsmarknaden väntar på att bli mer flexibla. På dessa två områden var beskeden dock få när Löfven läste upp regeringsförklaringen, i vilken statsministern redogör för regeringens mål det kommande året gällande alltifrån skola och jobb till vård, kultur och försvar.

I jämförelse med Löfvens första regeringsförklaring för ett år sedan, i vilken han i princip erkände Palestina och bland annat stängde dörren till Natomedlemskap, var den han läste upp på tisdagen mindre uppseendeväckande.

Talskrivarna hade gjort ett bra jobb i att väva samman alla de åtgärder och förslag som radades upp, de flesta kända sedan tidigare, genom att samla dem under ”vad Sverige ska stå för”.

På alla de mål, löften, åtgärder, satsningar, investeringar och ”gratis” entréer som Löfven lyfte fram sitter emellertid en prislapp. Talande nog nämndes inte regeringens rejäla skattehöjningar på 36 miljarder. För varje yrkesverksam värmlänning blir det 4 400 kronor och 700 kronor till om man räknar in skattehöjningarna från 1 augusti.

De kommer att slå mot företagande och jobb och fördyra många av de ambitioner som hade kunnat uppnås i samhället utan statlig inblandning. Kommer allianspartierna ta strid mot detta i riksdagen?

Det gångna riksdagsåret kantades av ett uppochnedvänt läge där decemberöverenskommelsen gjort det möjligt att inte söka stöd i sak för politiken. Förhoppningsvis kan kommande år istället utmärkas av en opposition som säger ifrån mot vänstersvängarna och i gengäld gör upp i viktiga sakfrågor, som exempelvis migrationspolitiken.

 

Det högtidliga öppnandet följde sina sedvanliga former: upprop för riksdagsledamöterna i kammaren, gudstjänst i Storkyrkan, musik på Riksplan när gästerna anlände, ceremoni i kammaren då Kung Carl XVI Gustaf på begäran av talman Urban Ahlin förklarade riksmötet 2015/16 öppnat och statsminister Stefan Löfvens (S) uppläsning av regeringsförklaringen.

Ett närvarande tema genom dagen var flyktingsituationen och den kommer sannolikt även att prägla det kommande riksdagsåret. I Storkyrkan inleddes gudstjänsten med en dikt av Stig Dagerman, Namnet Människa, som en påminnelse om att se människan i flyktingarna. Författaren Göran Rosenberg hade bjudits in att högtidstala och han berättade om sin pappas flykt till Sverige på grund av andra världskriget. Under öppningsceremonin i riksdagen talade kungen om att visa medkänsla och om betydelsen av att hjälpa människor i nöd.

För riksdagsledamöterna blir det när arbetet nu sätter igång igen efter sommaren en uppgift att omvandla orden om det humanitära flyktingmottagandet till handling. Hur ska Sverige bäst hjälpa på sikt? Vilka reformer är partierna beredda att göra upp om för att skapa förutsättningar för fungerande mottagande och integration?

Flyktingfrågan är emellertid inte den enda som är i behov av politisk handling. I synnerhet bostadsmarknaden och arbetsmarknaden väntar på att bli mer flexibla. På dessa två områden var beskeden dock få när Löfven läste upp regeringsförklaringen, i vilken statsministern redogör för regeringens mål det kommande året gällande alltifrån skola och jobb till vård, kultur och försvar.

I jämförelse med Löfvens första regeringsförklaring för ett år sedan, i vilken han i princip erkände Palestina och bland annat stängde dörren till Natomedlemskap, var den han läste upp på tisdagen mindre uppseendeväckande.

Talskrivarna hade gjort ett bra jobb i att väva samman alla de åtgärder och förslag som radades upp, de flesta kända sedan tidigare, genom att samla dem under ”vad Sverige ska stå för”.

På alla de mål, löften, åtgärder, satsningar, investeringar och ”gratis” entréer som Löfven lyfte fram sitter emellertid en prislapp. Talande nog nämndes inte regeringens rejäla skattehöjningar på 36 miljarder. För varje yrkesverksam värmlänning blir det 4 400 kronor och 700 kronor till om man räknar in skattehöjningarna från 1 augusti.

De kommer att slå mot företagande och jobb och fördyra många av de ambitioner som hade kunnat uppnås i samhället utan statlig inblandning. Kommer allianspartierna ta strid mot detta i riksdagen?

Det gångna riksdagsåret kantades av ett uppochnedvänt läge där decemberöverenskommelsen gjort det möjligt att inte söka stöd i sak för politiken. Förhoppningsvis kan kommande år istället utmärkas av en opposition som säger ifrån mot vänstersvängarna och i gengäld gör upp i viktiga sakfrågor, som exempelvis migrationspolitiken.