2015-08-29 06:00

2015-08-29 06:00

Ungdomligt oförstånd

NKP-LEDARE

Innan Alice Bah Kuhnke (MP) blev kulturminister var hon generaldirektör för Ungdomsstyrelsen. Under hennes tid bytte den namn till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Denna myndighet har hundratals miljoner kronor till sitt förfogande att varje år dela ut till olika organisationer och projekt med inriktning mot ungdomar, minoriteter och kvinnoorganisationer. Rebecca Weidmo Uvell övertog förra året stafettpinnen från Martin Borgs som Slöseriombudsman, SlösO, ett uppdrag från organisationen Skattebetalarna. SlösO ska vara en vakthund mot politikers brist på respekt för de pengar som medborgarna betalar in i skatt och som politikerna är satta att förvalta.

Socialdemokraten Gustav Möller, som var minister under mellankrigstiden, lär ha sagt de ofta citerade orden att ”varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”. För att inte urholka förtroendet för systemet med skatter och gemensamma investeringar, måste politiker hela tiden påminna sig om att de är allmänhetens tjänare –inte dess herrar. Pengarna som de har att förfoga över är en frukt av människors hårda arbete och ska användas med förstånd. I Rebecca Weidmo Uvells senaste granskning av MUCF visar hon ett tydligt exempel på en myndighet som låter skattebetalarnas pengar rulla, gärna för att gynna verksamheter som ligger rätt i den politiska tidsandan. Pengar har delats ut för att exempelvis få fler kvinnor att skriva artiklar på nätencyklopedin Wikipedia eller för att Djurens Rätt skulle kunna ge ut en aktivisthandbok.

Grön Ungdom, alltså Miljöpartiets ungdomsförbund, har fått projektmedel för att göra förbundet mer jämställt och Gröna Studenter fick extra anslag för att värva nya medlemmar och bedriva valrörelse. Mest pengar från MUCF får SVEROK –Spelhobbyförbundet. De organiserar vuxna och ungdomar som tycker om att spela brädspel, rollspel och liknande. Sedan 2011 har de fått över 65 miljoner kronor i bidrag. SVEROK är experter på regelverket och hjälper sina medlemsföreningar att maximera möjligheten att få bidrag. För att räknas som en förening räcker det med att ha tre medlemmar. Tre kompisar som träffas och spelar spel kan alltså få bidrag för detta nöje.

Weidmo Uvell ger flera exempel på brister i hur MUCF granskar och följer upp de organisationer som erhåller bidrag. För den som vill se hela listan rekommenderas ett besök på hennes blogg, men som exempel kan nämnas att bara de som får bidrag på 222 500 kronor eller mer behöver anlita en kvalificerad revisor. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor slösar skattepengar utan vettig kontroll. Så länge galten Särimner i form av MUCF finns att karva av, år ut och år in, fostrar den unga medborgare i en kultur där staten okritiskt öser pengar över varje hobby och särintresse. Det undergräver tron på att civilsamhället kan stå på egna ben.

Innan Alice Bah Kuhnke (MP) blev kulturminister var hon generaldirektör för Ungdomsstyrelsen. Under hennes tid bytte den namn till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Denna myndighet har hundratals miljoner kronor till sitt förfogande att varje år dela ut till olika organisationer och projekt med inriktning mot ungdomar, minoriteter och kvinnoorganisationer. Rebecca Weidmo Uvell övertog förra året stafettpinnen från Martin Borgs som Slöseriombudsman, SlösO, ett uppdrag från organisationen Skattebetalarna. SlösO ska vara en vakthund mot politikers brist på respekt för de pengar som medborgarna betalar in i skatt och som politikerna är satta att förvalta.

Socialdemokraten Gustav Möller, som var minister under mellankrigstiden, lär ha sagt de ofta citerade orden att ”varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”. För att inte urholka förtroendet för systemet med skatter och gemensamma investeringar, måste politiker hela tiden påminna sig om att de är allmänhetens tjänare –inte dess herrar. Pengarna som de har att förfoga över är en frukt av människors hårda arbete och ska användas med förstånd. I Rebecca Weidmo Uvells senaste granskning av MUCF visar hon ett tydligt exempel på en myndighet som låter skattebetalarnas pengar rulla, gärna för att gynna verksamheter som ligger rätt i den politiska tidsandan. Pengar har delats ut för att exempelvis få fler kvinnor att skriva artiklar på nätencyklopedin Wikipedia eller för att Djurens Rätt skulle kunna ge ut en aktivisthandbok.

Grön Ungdom, alltså Miljöpartiets ungdomsförbund, har fått projektmedel för att göra förbundet mer jämställt och Gröna Studenter fick extra anslag för att värva nya medlemmar och bedriva valrörelse. Mest pengar från MUCF får SVEROK –Spelhobbyförbundet. De organiserar vuxna och ungdomar som tycker om att spela brädspel, rollspel och liknande. Sedan 2011 har de fått över 65 miljoner kronor i bidrag. SVEROK är experter på regelverket och hjälper sina medlemsföreningar att maximera möjligheten att få bidrag. För att räknas som en förening räcker det med att ha tre medlemmar. Tre kompisar som träffas och spelar spel kan alltså få bidrag för detta nöje.

Weidmo Uvell ger flera exempel på brister i hur MUCF granskar och följer upp de organisationer som erhåller bidrag. För den som vill se hela listan rekommenderas ett besök på hennes blogg, men som exempel kan nämnas att bara de som får bidrag på 222 500 kronor eller mer behöver anlita en kvalificerad revisor. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor slösar skattepengar utan vettig kontroll. Så länge galten Särimner i form av MUCF finns att karva av, år ut och år in, fostrar den unga medborgare i en kultur där staten okritiskt öser pengar över varje hobby och särintresse. Det undergräver tron på att civilsamhället kan stå på egna ben.