2015-04-07 11:06

2015-04-07 11:06

Onödiga återfall

LEDARE

För kriminalvården är en prioriterad uppgift att förebygga återfall i brottslighet. Trots det har andelen som återfaller i brott varit oförändrad under lång tid. Bland dem som suttit i fängelse återfaller ca 70 procent i kriminalitet inom så kort tid som tre år.

Riksrevisionen släppte nyligen en rapport (RIR 2015:4) om hur samhället med gemensamma resurser kan minska andelen återfallsbrottslingar. Granskningen visade att insatserna är för få, sker för sent och att det finns brister i myndigheternas samverkan.

För att en person ska komma tillbaka i samhället efter avtjänat fängelsestraff är det viktigt att kunna få arbete, bostad och vara fri från missbruk. Avgörande för att ta sig ur kriminalitet är också att man ska kunna ta sig ur sitt kriminella nätverk.

Allmänna samhällsproblem som brist på bostäder drabbar särskilt den som avtjänat ett fängelsestraff. En kartläggning visar att hälften av fängelseinternerna inte hade någon egen bostad efter att ha suttit av fängelsestraffet. Att inte kunna få tag på en egen bostad efter fängelsetiden innebär att klienterna söker sig till sin gamla bekantskapskrets som i många fall kan bestå av kriminella, vilket leder direkt tillbaka till ett liv i kriminalitet.

Allianspartierna har gemensamt lyft ett antal förslag för att förbättra utslussningen av fängelseinterner och minska andelen återfallsförbrytare. Förslagen innebär bland annat att minska de ekonomiska incitamenten för organiserad brottslighet samt förbättra möjligheten till arbete genom utbildning.

Ett av Alliansens förslag röstades i nyligen igenom i riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna. Förslaget innebär att de som återfaller i likartad brottslighet måste vänta längre tid än andra på att kunna bli villkorligt frigivna. Det kan tyckas göra liten skillnad, men proportionerliga straff är viktiga för att den dömde ska anses ha sonat sitt brott efter tiden i fängelse. Om domstolen ger för stor straffrabatt till en person som flertalet gånger begått liknande brott kommer samhället i praktiken att fortsätta döma personen även efter avtjänat straff.

Ett exempel på hur samhället fortsätter att straffa brottslingar är att alltfler arbetsgivare har börjat begära utdrag ur brottsregistret vid nyanställning. Det försvårar före detta fängelseinterners möjlighet att få jobb, trots att de avtjänat sitt straff. Förra året skickade polisen ut över en halv miljon utdrag ur belastningsregistret, varav de flesta användes i jobbansökningar. Det är olyckligt att möjligheten att få jobb försvåras eftersom arbete ofta är ett kvitto på att en person kommit in i samhället. Finns det inte möjlighet att få arbete och egen inkomst ökar risken för att falla tillbaka in i organiserad brottslighet, där det finns pengar att tjäna.

Riksrevisionen släppte nyligen en rapport (RIR 2015:4) om hur samhället med gemensamma resurser kan minska andelen återfallsbrottslingar. Granskningen visade att insatserna är för få, sker för sent och att det finns brister i myndigheternas samverkan.

För att en person ska komma tillbaka i samhället efter avtjänat fängelsestraff är det viktigt att kunna få arbete, bostad och vara fri från missbruk. Avgörande för att ta sig ur kriminalitet är också att man ska kunna ta sig ur sitt kriminella nätverk.

Allmänna samhällsproblem som brist på bostäder drabbar särskilt den som avtjänat ett fängelsestraff. En kartläggning visar att hälften av fängelseinternerna inte hade någon egen bostad efter att ha suttit av fängelsestraffet. Att inte kunna få tag på en egen bostad efter fängelsetiden innebär att klienterna söker sig till sin gamla bekantskapskrets som i många fall kan bestå av kriminella, vilket leder direkt tillbaka till ett liv i kriminalitet.

Allianspartierna har gemensamt lyft ett antal förslag för att förbättra utslussningen av fängelseinterner och minska andelen återfallsförbrytare. Förslagen innebär bland annat att minska de ekonomiska incitamenten för organiserad brottslighet samt förbättra möjligheten till arbete genom utbildning.

Ett av Alliansens förslag röstades i nyligen igenom i riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna. Förslaget innebär att de som återfaller i likartad brottslighet måste vänta längre tid än andra på att kunna bli villkorligt frigivna. Det kan tyckas göra liten skillnad, men proportionerliga straff är viktiga för att den dömde ska anses ha sonat sitt brott efter tiden i fängelse. Om domstolen ger för stor straffrabatt till en person som flertalet gånger begått liknande brott kommer samhället i praktiken att fortsätta döma personen även efter avtjänat straff.

Ett exempel på hur samhället fortsätter att straffa brottslingar är att alltfler arbetsgivare har börjat begära utdrag ur brottsregistret vid nyanställning. Det försvårar före detta fängelseinterners möjlighet att få jobb, trots att de avtjänat sitt straff. Förra året skickade polisen ut över en halv miljon utdrag ur belastningsregistret, varav de flesta användes i jobbansökningar. Det är olyckligt att möjligheten att få jobb försvåras eftersom arbete ofta är ett kvitto på att en person kommit in i samhället. Finns det inte möjlighet att få arbete och egen inkomst ökar risken för att falla tillbaka in i organiserad brottslighet, där det finns pengar att tjäna.